Zelensky ställer krav på Sverige

2023 01 06

Ukrainas president Volodymyr Zelensky sätter nu press på den svenska statsministern.

Statsminister Ulf Kristersson (M) samtalade idag med den ukrainska presidenten via videolänk, rapporterar Aftonbladet.

Zelensky visade då sin uppskattning för det humanitära stöd som Sverige bidragit med och bjöd även in Kristersson för ett personligt besök i Kyiv.

Men han riktade även ett krav han menar att Sverige måste gå med på.

Nämligen att skynda på processen att anta Ukraina som medlemsland i EU nu när Sverige tagit över ordförandeskapet i unionens ministerråd.

– Vi förväntar oss att vi under Sveriges ordförandeskap kommer att kunna inleda förhandlingar om Ukrainas anslutning till EU, säger Zelensky via appen Telegram.

"Kraftfull morot"

Den ukrainska presidenten fortsätter:

– Detta är en kraftfull morot för vår armé och en gemensam önskan i vårt samhälle. Vi tror att detta kommer att vara ett starkt incitament för enigheten inom EU.

"Viktigaste prioriteringen"

Ulf Kristersson har än så länge inte kommenterat det ukrainska kravet.

Han har däremot uttalat sig om det beslut Sverige fattade i december att skänka ytterligare 200 miljoner kronor till Ukrainas försvar.

– Ukraina är den viktigaste prioriteringen för det svensk EU-ordförandeskapet. Fortsatt diskussion idag med Volodymyr Zelensky om vårt orubbliga stöd till Ukraina och militärt bistånd, framhåller Kristersson på Twitter.

Statsministern bekräftar dock att samtal om Ukrainas EU-medlemskap fördes under mötet.

– Vi diskuterade också hur Sverige och EU bäst stöttar Ukrainas närmande till EU och hur uppföljningen av deras framsteg bör gå till. EU kommer också spela en väsentlig roll i Ukrainas återuppbyggnad, meddelar Ulf Kristersson på Instagram.

Tilldelats kandidatstatus

I våras skickade Ukraina in de första ansökningarna om medlemskap i EU.

Ett par månader senare var det historiska ögonblicket ett faktum – att Ukraina tilldelades kandidatstatus.

– Idag markerar ett viktigt steg på er väg mot EU. Grattis till Volodymyr Zelensky. Vår framtid är tillsammans, framhöll EU-rådets ordförande Charles Michel på Twitter i slutet av juni.

En stor lättnad för Zelensky.

– Det här är som att gå in i ljuset från den mörka sidan, sade han vid ett tidigare tillfälle då Ukraina väntade på ett positivt besked, enligt The Guardian.

Ingen garanti för medlemskap

Att Ukraina tilldelades kandidatstatus innebar att landet kunde börja förberedas för EU-medlemskap.

Det innebär dock inte att det nödvändigtvis kommer att gå snabbt.

Idag finns redan Albanien, Nordmakedonien, Serbien och Turkiet på listan bland länder med kandidatstatus. Det sistnämnda tilldelades statusen 1999, medan Nordmakedonien haft kandidatstatus sedan 2005.

Frankrikes president Emmanuel Macron har tidigare varnat för att släppa in Ukraina för snabbt i EU.

Landet har även nyligen kritiserats för att upprätta lagar som anklagas för att strida mot fri journalistik, vilket också skulle kunna komplicera ett medlemskap.

Foto: Volodymyr Zelensky

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen