Zelensky ställer krav på Sverige

2023 01 06

Ukrainas president Volodymyr Zelensky sätter nu press på den svenska statsministern.

Statsminister Ulf Kristersson (M) samtalade idag med den ukrainska presidenten via videolänk, rapporterar Aftonbladet.

Zelensky visade då sin uppskattning för det humanitära stöd som Sverige bidragit med och bjöd även in Kristersson för ett personligt besök i Kyiv.

Men han riktade även ett krav han menar att Sverige måste gå med på.

Nämligen att skynda på processen att anta Ukraina som medlemsland i EU nu när Sverige tagit över ordförandeskapet i unionens ministerråd.

– Vi förväntar oss att vi under Sveriges ordförandeskap kommer att kunna inleda förhandlingar om Ukrainas anslutning till EU, säger Zelensky via appen Telegram.

"Kraftfull morot"

Den ukrainska presidenten fortsätter:

– Detta är en kraftfull morot för vår armé och en gemensam önskan i vårt samhälle. Vi tror att detta kommer att vara ett starkt incitament för enigheten inom EU.

"Viktigaste prioriteringen"

Ulf Kristersson har än så länge inte kommenterat det ukrainska kravet.

Han har däremot uttalat sig om det beslut Sverige fattade i december att skänka ytterligare 200 miljoner kronor till Ukrainas försvar.

– Ukraina är den viktigaste prioriteringen för det svensk EU-ordförandeskapet. Fortsatt diskussion idag med Volodymyr Zelensky om vårt orubbliga stöd till Ukraina och militärt bistånd, framhåller Kristersson på Twitter.

Statsministern bekräftar dock att samtal om Ukrainas EU-medlemskap fördes under mötet.

– Vi diskuterade också hur Sverige och EU bäst stöttar Ukrainas närmande till EU och hur uppföljningen av deras framsteg bör gå till. EU kommer också spela en väsentlig roll i Ukrainas återuppbyggnad, meddelar Ulf Kristersson på Instagram.

Tilldelats kandidatstatus

I våras skickade Ukraina in de första ansökningarna om medlemskap i EU.

Ett par månader senare var det historiska ögonblicket ett faktum – att Ukraina tilldelades kandidatstatus.

– Idag markerar ett viktigt steg på er väg mot EU. Grattis till Volodymyr Zelensky. Vår framtid är tillsammans, framhöll EU-rådets ordförande Charles Michel på Twitter i slutet av juni.

En stor lättnad för Zelensky.

– Det här är som att gå in i ljuset från den mörka sidan, sade han vid ett tidigare tillfälle då Ukraina väntade på ett positivt besked, enligt The Guardian.

Ingen garanti för medlemskap

Att Ukraina tilldelades kandidatstatus innebar att landet kunde börja förberedas för EU-medlemskap.

Det innebär dock inte att det nödvändigtvis kommer att gå snabbt.

Idag finns redan Albanien, Nordmakedonien, Serbien och Turkiet på listan bland länder med kandidatstatus. Det sistnämnda tilldelades statusen 1999, medan Nordmakedonien haft kandidatstatus sedan 2005.

Frankrikes president Emmanuel Macron har tidigare varnat för att släppa in Ukraina för snabbt i EU.

Landet har även nyligen kritiserats för att upprätta lagar som anklagas för att strida mot fri journalistik, vilket också skulle kunna komplicera ett medlemskap.

Foto: Volodymyr Zelensky

Text: Redaktionen

ÄNDRAR SNART: Folk väntas tappa hakan vid pump

2026 09 22

Var beredd på att priset vid pump kan börja chockhöjas med start redan nästa vecka.

Redan nästa torsdag, den 1 oktober, försvinner den första skattesänkningen. Då kommer priset vid pump öka med cirka en krona litern för bensin och 40 öre litern för diesel.

Men det är bara början.

Två månader senare höjs priset igen med ytterligare tre kronor litern när den tillfälliga skattesänkningen löper ut. Även om politikerna vill förlänga den är det tveksamt om tiden räcker, rapporterar TV4. Klockan tickar snabbt, konstaterar Viktor Gunnarsson, ansvarig för konkurrensfrågor på Drivmedel Sverige.

– Det är väldigt lite som tyder på att de hinner göra något innan första oktober. Och vill riksdagen göra något åt skattehöjningen i december, så ska en ansökan om ett förlängt undantag från EU-reglerna skickas in och sedan behandlas av EU-kommissionen, säger han till tv-kanalen.

Fyra kronor oavsett regering

Totalt blir drivmedlet alltså fyra kronor dyrare per liter inom kort. Det spelar då ingen roll att Socialdemokraterna inte vill höja skatten, eller om inte heller Tidöpartierna skulle vilja göra det, eftersom Sverige tillfälligt styrs av en övergångsregering som inte tar den typen av beslut.

Lägg därtill ett stökigt världsmarknadspris på olja.

– Sedan har världspolitiska situationer svängt snabbt förr. Men som konsument ska man nog ställa sig in på höjda priser, säger Viktor Gunnarsson.

Läs mer: 1 500 kronor i böter – många bilister gör felet

Experten: 28 kronor litern

Så sent som förra veckan förutspådde råvaruanalytikern Christian Kopfer från Arctic Securities ett dieselpris på omkring 28 kronor per liter.

– Vi har skattesituationen, men sen har den svenska kronan också blivit rätt svag i den här miljön. Ovanpå det har du den underliggande bristen på olja, vi konsumerar i dag tre till fyra fat mer än vad som produceras, vilket såklart är ohållbart, säger han till Di.

Kopfer pekar även på att Kinas ökade oljeimport ökar konkurrensen på marknaden och att ukrainska attacker mot ryska raffinaderier begränsar utbudet av diesel.

– Så det är en mängd faktorer som samverkar och ingenting tyder på att det kommer bli bättre. Att vi behöver ta av våra oljelager kommer innebära att priserna fortsätter upp.

Läs mer: 10 500 måste anställas – 40 000 kronor i snittlön

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Massiv framgång för Ukraina – har tagit över hälften

2026 09 21

Ukraina skördar stora framgångar på rysk mark.

Ukraina uppger hälften av Rysslands oljeraffineringskapacitet nu har slagits ut.

Detta efter den senaste raden långdistansattacker mot energimål i Ryssland, rapporterar RBC Ukraine.

Nära hälften utslaget

Ukrainas långdistansattacker mot den ryska oljeindustrin uppges ha fått omfattande konsekvenser.

Enligt Ukrainas generalstab har mer än 45 procent av Rysslands oljeraffineringskapacitet tagits ur drift efter den senaste tidens attacker.

Uppgiften kommer efter attacken mot Moskvas oljeraffinaderi i helgen.

– En av konsekvenserna är en brist på högkvalitativt bränsle i Ryssland, skriver den ukrainska generalstaben.

Myndigheten uppger samtidigt att produktionen av bensin och diesel som uppfyller standarden Euro-5/K5 har minskat kraftigt.

LÄS MER: Ryska elitenheter dras bort från fronten

Flera raffinaderier har träffats

Under den föregående veckan har ukrainska styrkor riktat in sig på flera viktiga anläggningar i Ryssland och de ockuperade områdena.

Natten till den 15 september träffades Syzrans oljeraffinaderi i Samara-regionen. Där uppges bland annat den primära raffineringsenheten AVT-6 och ett tanklager ha träffats.

Två dagar senare var det dags för Slavneft-YANOS-raffinaderiet i Jaroslavl. Raffinaderiet har en årlig kapacitet på omkring 15 miljoner ton olja och den primära raffineringsenheten AVT-3 uppges ha träffats.

Raffinaderi ur bruk

Under helgens omfattande drönarattack mot Moskva träffades Gazprom Nefts oljeraffinaderi i den ryska huvudstaden.

Reuters uppger att anläggningen nu har stoppat all råoljebearbetning.

– Båda raffinaderiets primära råoljedestillationsenheter började brinna efter att drönare kraschat på anläggningen. Det kan ta flera veckor att reparera skadorna och återuppta verksamheten, skriver tidningen.

Raffinaderiet bearbetade 11,6 miljoner ton råolja under 2024 och producerade bland annat 2,9 miljoner ton bensin och 3,2 miljoner ton diesel.

Ukraina uppger samtidigt att man under veckan systematiskt har slagit mot ryska luftvärnssystem, radarstationer, elektronisk krigföring och ledningscentraler.

Bland målen som nämns finns en 92N6-radar från S-400-systemet i Sotji samt två S-400-robotlavetter i området kring Vygonichi i Brjanskregionen.

Även ett Buk-M3-system i området kring Ukrainka i Zaporizjzja-regionen och en Nebo-U-radar i Donetskregionen uppges ha träffats.

LÄS MER: Norsk varning för värsta finanskrisen någonsin

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen