Zelensky ställer krav på Sverige

2023 01 06

Ukrainas president Volodymyr Zelensky sätter nu press på den svenska statsministern.

Statsminister Ulf Kristersson (M) samtalade idag med den ukrainska presidenten via videolänk, rapporterar Aftonbladet.

Zelensky visade då sin uppskattning för det humanitära stöd som Sverige bidragit med och bjöd även in Kristersson för ett personligt besök i Kyiv.

Men han riktade även ett krav han menar att Sverige måste gå med på.

Nämligen att skynda på processen att anta Ukraina som medlemsland i EU nu när Sverige tagit över ordförandeskapet i unionens ministerråd.

– Vi förväntar oss att vi under Sveriges ordförandeskap kommer att kunna inleda förhandlingar om Ukrainas anslutning till EU, säger Zelensky via appen Telegram.

"Kraftfull morot"

Den ukrainska presidenten fortsätter:

– Detta är en kraftfull morot för vår armé och en gemensam önskan i vårt samhälle. Vi tror att detta kommer att vara ett starkt incitament för enigheten inom EU.

"Viktigaste prioriteringen"

Ulf Kristersson har än så länge inte kommenterat det ukrainska kravet.

Han har däremot uttalat sig om det beslut Sverige fattade i december att skänka ytterligare 200 miljoner kronor till Ukrainas försvar.

– Ukraina är den viktigaste prioriteringen för det svensk EU-ordförandeskapet. Fortsatt diskussion idag med Volodymyr Zelensky om vårt orubbliga stöd till Ukraina och militärt bistånd, framhåller Kristersson på Twitter.

Statsministern bekräftar dock att samtal om Ukrainas EU-medlemskap fördes under mötet.

– Vi diskuterade också hur Sverige och EU bäst stöttar Ukrainas närmande till EU och hur uppföljningen av deras framsteg bör gå till. EU kommer också spela en väsentlig roll i Ukrainas återuppbyggnad, meddelar Ulf Kristersson på Instagram.

Tilldelats kandidatstatus

I våras skickade Ukraina in de första ansökningarna om medlemskap i EU.

Ett par månader senare var det historiska ögonblicket ett faktum – att Ukraina tilldelades kandidatstatus.

– Idag markerar ett viktigt steg på er väg mot EU. Grattis till Volodymyr Zelensky. Vår framtid är tillsammans, framhöll EU-rådets ordförande Charles Michel på Twitter i slutet av juni.

En stor lättnad för Zelensky.

– Det här är som att gå in i ljuset från den mörka sidan, sade han vid ett tidigare tillfälle då Ukraina väntade på ett positivt besked, enligt The Guardian.

Ingen garanti för medlemskap

Att Ukraina tilldelades kandidatstatus innebar att landet kunde börja förberedas för EU-medlemskap.

Det innebär dock inte att det nödvändigtvis kommer att gå snabbt.

Idag finns redan Albanien, Nordmakedonien, Serbien och Turkiet på listan bland länder med kandidatstatus. Det sistnämnda tilldelades statusen 1999, medan Nordmakedonien haft kandidatstatus sedan 2005.

Frankrikes president Emmanuel Macron har tidigare varnat för att släppa in Ukraina för snabbt i EU.

Landet har även nyligen kritiserats för att upprätta lagar som anklagas för att strida mot fri journalistik, vilket också skulle kunna komplicera ett medlemskap.

Foto: Volodymyr Zelensky

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen