Zelensky ställer krav på Sverige

2023 01 06

Ukrainas president Volodymyr Zelensky sätter nu press på den svenska statsministern.

Statsminister Ulf Kristersson (M) samtalade idag med den ukrainska presidenten via videolänk, rapporterar Aftonbladet.

Zelensky visade då sin uppskattning för det humanitära stöd som Sverige bidragit med och bjöd även in Kristersson för ett personligt besök i Kyiv.

Men han riktade även ett krav han menar att Sverige måste gå med på.

Nämligen att skynda på processen att anta Ukraina som medlemsland i EU nu när Sverige tagit över ordförandeskapet i unionens ministerråd.

– Vi förväntar oss att vi under Sveriges ordförandeskap kommer att kunna inleda förhandlingar om Ukrainas anslutning till EU, säger Zelensky via appen Telegram.

"Kraftfull morot"

Den ukrainska presidenten fortsätter:

– Detta är en kraftfull morot för vår armé och en gemensam önskan i vårt samhälle. Vi tror att detta kommer att vara ett starkt incitament för enigheten inom EU.

"Viktigaste prioriteringen"

Ulf Kristersson har än så länge inte kommenterat det ukrainska kravet.

Han har däremot uttalat sig om det beslut Sverige fattade i december att skänka ytterligare 200 miljoner kronor till Ukrainas försvar.

– Ukraina är den viktigaste prioriteringen för det svensk EU-ordförandeskapet. Fortsatt diskussion idag med Volodymyr Zelensky om vårt orubbliga stöd till Ukraina och militärt bistånd, framhåller Kristersson på Twitter.

Statsministern bekräftar dock att samtal om Ukrainas EU-medlemskap fördes under mötet.

– Vi diskuterade också hur Sverige och EU bäst stöttar Ukrainas närmande till EU och hur uppföljningen av deras framsteg bör gå till. EU kommer också spela en väsentlig roll i Ukrainas återuppbyggnad, meddelar Ulf Kristersson på Instagram.

Tilldelats kandidatstatus

I våras skickade Ukraina in de första ansökningarna om medlemskap i EU.

Ett par månader senare var det historiska ögonblicket ett faktum – att Ukraina tilldelades kandidatstatus.

– Idag markerar ett viktigt steg på er väg mot EU. Grattis till Volodymyr Zelensky. Vår framtid är tillsammans, framhöll EU-rådets ordförande Charles Michel på Twitter i slutet av juni.

En stor lättnad för Zelensky.

– Det här är som att gå in i ljuset från den mörka sidan, sade han vid ett tidigare tillfälle då Ukraina väntade på ett positivt besked, enligt The Guardian.

Ingen garanti för medlemskap

Att Ukraina tilldelades kandidatstatus innebar att landet kunde börja förberedas för EU-medlemskap.

Det innebär dock inte att det nödvändigtvis kommer att gå snabbt.

Idag finns redan Albanien, Nordmakedonien, Serbien och Turkiet på listan bland länder med kandidatstatus. Det sistnämnda tilldelades statusen 1999, medan Nordmakedonien haft kandidatstatus sedan 2005.

Frankrikes president Emmanuel Macron har tidigare varnat för att släppa in Ukraina för snabbt i EU.

Landet har även nyligen kritiserats för att upprätta lagar som anklagas för att strida mot fri journalistik, vilket också skulle kunna komplicera ett medlemskap.

Foto: Volodymyr Zelensky

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Polismeddelande till alla som kör bil – gäller till söndag

2026 05 04

Fler fordon än vanligt kommer att stoppas på vägarna under veckan.

Detta eftersom polisen genomför en nationell trafikvecka mellan den 4 och 10 maj.

Fokus kommer att läggas på fordonskontroller, uppger polisen.

Syftet är att upptäcka kriminell aktivitet på svenska vägar.

– Vägnätet kan spela en betydande roll i kriminellas brottsplaner. De behöver inte bara ta sig till och från brottsplatser utan i många fall också transportera vapen, ammunition, narkotika, stöldgods eller efterlysta personer. Då måste vi finnas där och sätta stopp, säger Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen.

”Kraftsamlar”

Den nationella trafikveckan pågår under hela vecka 19 – från måndag till söndag i hela landet.

– Under insatsveckorna kraftsamlar polisen för att upptäcka och förhindra brott som sker i eller i anslutning till vägtrafikmiljön, men arbetet pågår i allra högsta grad även under resten av året, som en del i det dagliga polisarbetet, berättar Ursula Edström.

Så går det till

Vid fordonskontrollerna kommer polisen att kontrollera körkortsbehörighet och nykterhet.

Vid behov utförs utlänningskontroller och kontroller mot polisens datasystem.

Polisen samverkar också med relevanta myndigheter och experter.

Sedan den 1 augusti har polisen utökade befogenheter att hjälpa Kronofogden att utmäta tillgångar på plats, exempelvis fordon vid en trafikkontroll.

Så utförs en utmätning på plats:

- Polisen stoppar i sin verksamhet en person, till exempel i en bil vid en kontroll.

- Genom en app i telefonen ser polisen direkt om personen har skulder hos Kronofogden.

- Om skulder finns och personen är i besittning av värdefullt gods, till exempel kontanter, fordon, smycken eller klockor, kan polisen ringa till Kronofogden, som per telefon fattar beslut om utmätning. Därefter kan polisen på plats omhänderta godset.

- Via en jourverksamhet hos Kronofogden kan utmätningarna ske även nattetid och på helger.

LÄS MER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

FAKTA: Polisens nationella trafikveckor

- Varje år genomför polisen tio trafikveckor med olika fokus som hastighet, nykterhet, brott på väg och yrkestrafik som ett led i trafiksäkerhetsarbetet.

- Syftet är att uppnå målen i Nollvisionen, att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafikmiljön. Under vecka 19 ligger fokus på brott på väg.

Källa: Polisen

LÄS OCKSÅ: Amerikanska soldater försvunna

Foto: Polisen

Text: Redaktionen