Zelensky ställer krav på Sverige

2023 01 06

Ukrainas president Volodymyr Zelensky sätter nu press på den svenska statsministern.

Statsminister Ulf Kristersson (M) samtalade idag med den ukrainska presidenten via videolänk, rapporterar Aftonbladet.

Zelensky visade då sin uppskattning för det humanitära stöd som Sverige bidragit med och bjöd även in Kristersson för ett personligt besök i Kyiv.

Men han riktade även ett krav han menar att Sverige måste gå med på.

Nämligen att skynda på processen att anta Ukraina som medlemsland i EU nu när Sverige tagit över ordförandeskapet i unionens ministerråd.

– Vi förväntar oss att vi under Sveriges ordförandeskap kommer att kunna inleda förhandlingar om Ukrainas anslutning till EU, säger Zelensky via appen Telegram.

"Kraftfull morot"

Den ukrainska presidenten fortsätter:

– Detta är en kraftfull morot för vår armé och en gemensam önskan i vårt samhälle. Vi tror att detta kommer att vara ett starkt incitament för enigheten inom EU.

"Viktigaste prioriteringen"

Ulf Kristersson har än så länge inte kommenterat det ukrainska kravet.

Han har däremot uttalat sig om det beslut Sverige fattade i december att skänka ytterligare 200 miljoner kronor till Ukrainas försvar.

– Ukraina är den viktigaste prioriteringen för det svensk EU-ordförandeskapet. Fortsatt diskussion idag med Volodymyr Zelensky om vårt orubbliga stöd till Ukraina och militärt bistånd, framhåller Kristersson på Twitter.

Statsministern bekräftar dock att samtal om Ukrainas EU-medlemskap fördes under mötet.

– Vi diskuterade också hur Sverige och EU bäst stöttar Ukrainas närmande till EU och hur uppföljningen av deras framsteg bör gå till. EU kommer också spela en väsentlig roll i Ukrainas återuppbyggnad, meddelar Ulf Kristersson på Instagram.

Tilldelats kandidatstatus

I våras skickade Ukraina in de första ansökningarna om medlemskap i EU.

Ett par månader senare var det historiska ögonblicket ett faktum – att Ukraina tilldelades kandidatstatus.

– Idag markerar ett viktigt steg på er väg mot EU. Grattis till Volodymyr Zelensky. Vår framtid är tillsammans, framhöll EU-rådets ordförande Charles Michel på Twitter i slutet av juni.

En stor lättnad för Zelensky.

– Det här är som att gå in i ljuset från den mörka sidan, sade han vid ett tidigare tillfälle då Ukraina väntade på ett positivt besked, enligt The Guardian. 

Ingen garanti för medlemskap

Att Ukraina tilldelades kandidatstatus innebar att landet kunde börja förberedas för EU-medlemskap.

Det innebär dock inte att det nödvändigtvis kommer att gå snabbt.

Idag finns redan Albanien, Nordmakedonien, Serbien och Turkiet på listan bland länder med kandidatstatus. Det sistnämnda tilldelades statusen 1999, medan Nordmakedonien haft kandidatstatus sedan 2005.

Frankrikes president Emmanuel Macron har tidigare varnat för att släppa in Ukraina för snabbt i EU. 

Landet har även nyligen kritiserats för att upprätta lagar som anklagas för att strida mot fri journalistik, vilket också skulle kunna komplicera ett medlemskap.

Foto: Volodymyr Zelensky

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Kremls utspel: “Kollaps – nu är det över”

2026 01 19

Det firas ordentligt i Kreml.

Donald Trumps ord om Grönland har skakat om Europa rejält.

Den amerikanska presidenten hotar med tullar mot en rad länder – däribland Sverige – för att de stöttar Danmark och Grönland.

Sprickan mellan EU och USA har samtidigt lett till glädje i Kreml.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar nu att “den transatlantiska alliansen är över”, rapporterar Kyiv Independent.

“Kollaps – nu är det över”

Ryska tjänstemän uppges välkomna Trumps tullhot mot Frankrike, Danmark, Sverige och flera andra länder.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar att draget signalerar en “kollaps” inom den transatlantiska alliansen.

– Den transatlantiska alliansen är över, menar han.

Även Medvedev

En annan som glädjer sig över utvecklingen är Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev.

– USA förbereder sig på att attackera Grönland och väljer ön framför någon form av atlantisk solidaritet, framhåller Medvedev.

Läs mer: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Senaste nytt

Den svenska regeringen har på söndagen släppt ett gemensamt uttalande tillsammans med Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien.

– Vi står i full solidaritet med kungariket Danmark och det grönländska folket. Som en fortsättning på den process som inleddes förra veckan står vi redo att inleda en dialog baserad på principerna om suveränitet och territoriell integritet, vilka vi står fast bakom, framgår av meddelandet.

Kan bli stökigt

Samtidigt väntas stökigheter på världens finansiella marknader den kommande tiden.

När Donald Trump för nästan ett år sedan aviserade tullar mot majoriteten av världens länder störtdök börser i såväl USA som Europa.

Den amerikanska börsen är stängd på måndagen – men i Sverige är börsen öppen som vanligt.

Läs mer: Macron begär stenhård åtgärd mot USA – ”Bazooka”

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen