UKRAINA: Zelensky vidtar akut åtgärd

2022 11 23

Ukrainas president Volodymyr Zelensky blixtinkallar till ett akutinsatt FN-möte.

Det meddelar den ukrainska ledaren på Twitter ikväll.

– Jag har instruerat vår FN-ambassadör att begära ett brådskande möte FN:s säkerhetsråd efter dagens ryska attacker, framhåller Zelensky.

Helt utan ström

Inkallningen kommer som ett svar på de massiva angrepp som Ryssland utsatt Ukraina för under onsdagen.

Både huvudstaden Kyiv och staden Lyiv i västra delen av landet uppges vara helt utan ström efter att Ryssland eskalerat sin krigföring.

– Mord på civila och förstörelse av civil infrastruktur är terrorhandlingar. Ukraina fortsätter att kräva ett resolut svar från det internationella samfundet på dessa brott, uttrycker Zelensky vidare.

FN-mötet ska äga rum redan klockan 22 ikväll svensk tid, skriver norska Dagbladet. Uppgifterna har även bekräftats av utrikesdepartementet i Norge.

Förbereder värsta scenariot

Strömavbrotten slår hårt mot den ukrainska befolkningen som går mot sin värsta vinter sedan andra världskriget, säger Kyivs borgmästare Vitalij Klitsjko till tyska Bild.

Han menar att Ryssland medvetet slår ut infrastruktur avsedd för civilbefolkningen och att man nu förbereder sig för värsta möjliga scenario.

– Det skulle vara ett totalt strömavbrott och att temperaturen faller allt mer. Då måste delar av staden evakueras. Men så långt vill vi inte att det ska gå, säger Klitsjko.

Uppmaning till befriade ukrainare

Tidigare i veckan uppmanades ukrainare i nyligen befriade städerna Cherson och Mykolajiv att evakuera på grund av att rysk beskjutning väntas få livshotande konsekvenser för vatten- och energiförsörjningen i stora delar av landet.

– Människor måste tas till en plats där de kan tillbringa vintern, säger biträdande premiärminister Iryna Veresjtjuk enligt New York Times, och lovar även att myndigheterna kommer att hjälpa till med evakueringarna.

Man uppmanar de befriade ukrainarna i Cherson och Mykolajiv att framför allt ta sig till centrala eller västra delar av landet.

Skrämmande varning

På måndagen utfärdade World Health Organization, WHO, en skrämmande varning om hur energikrisen kommer att påverka befolkningen i det krigsdrabbade landet.

– Den här vintern kommer att vara livsfarlig för miljontals människor i Ukraina, säger WHO:s regionala chef för Europa, Hans Henri P. Kluge till nyhetsbyrån AP.

– Attacker på hälso- och energiinfrastruktur innebär att hundratals sjukhus och sjukvårdsinrättningar inte längre är i full drift och saknar bränsle, vatten och elektricitet.

Foto: Volodymyr Zelensky

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen