26 december 2025

Zelenskyj ”kan inte garantera” säkerheten när världsledare besöker Moskva

2025 05 03

Volodymyr Zelenskyj varnar för att Ukraina inte kan garantera utländska delegationers säkerhet när de besöker Moskva på Segerdagen.

På fredag den 9 maj firas den så kallade Segerdagen i Moskva, till minne av Sovjetunionens seger över Nazityskland och 80-årsdagen av Andra världskrigets slut.

Då förväntas utländska ledare och delegationer besöka den ryska huvudstaden.

Bland annat kommer Kinas president Xi Jinping att närvara.

Men Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj understryker att hans land inte kan garantera dessa gästers säkerhet.

”Kan inte hållas ansvariga”

Zelenskyj har avfärdat Putins prat om vapenvila i samband med Segerdagen.

Han säger också att han inte kan garantera utländska delegationers säkerhet i Moskva, rapporterar Politico.

– Vår ståndpunkt är mycket enkel för alla länder som reser till Ryssland den 9 maj: Vi kan inte hållas ansvariga för vad som händer på Ryska federationens territorium, säger Zelenskyj enligt tidningen.

Den ukrainska presidenten säger att Ryssland är ansvariga för sina gästers säkerhet, och tillägger att Ryssland inte är att lita på.

– De ger er säkerhet; därför kommer vi inte att ge er några garantier. För vi vet inte vad Ryssland kommer att göra nuförtiden, säger Zelenskyj.

Enligt Zelenskyj kan Ryssland orkestrera provokationer.

– Mordbrand, bombningar och så vidare, bara för att skylla på oss, säger den ukrainska presidenten, enligt tidningen.

Hotfullt svar från Ryssland

Bland de gäster som väntas närvara i samband med den ryska segerparaden finns bland annat Kinas president Xi Jinping och hans brasilianska kollega Luiz Inácio Lula da Silva.

Dmitrij Medvedev, vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd, har reagerat på Zelenskyjs uttalande genom att beskriva det som en ”verbal provokation”.

– Zelenskyj förstår att i händelse av en riktig provokation på Segerdagen, så kommer ingen kunna garantera att Kyiv kommer att leva för att få se den 10 maj, hotar Medvedev i ett inlägg på Telegram.

Vladimir Putin har gett besked om en ensidig, tre dagars vapenvila den 8 maj.

Ukraina har avfärdat detta och sagt att man bryr sig om ”människoliv, inte parader”. Ukraina vill istället se en villkorslös vapenvila i minst 30 dagar.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen