Zelenskyj ”kan inte garantera” säkerheten när världsledare besöker Moskva

2025 05 03

På fredag den 9 maj firas den så kallade Segerdagen i Moskva, till minne av Sovjetunionens seger över Nazityskland och 80-årsdagen av Andra världskrigets slut.

Då förväntas utländska ledare och delegationer besöka den ryska huvudstaden.

Bland annat kommer Kinas president Xi Jinping att närvara.

Men Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj understryker att hans land inte kan garantera dessa gästers säkerhet.

”Kan inte hållas ansvariga”

Zelenskyj har avfärdat Putins prat om vapenvila i samband med Segerdagen.

Han säger också att han inte kan garantera utländska delegationers säkerhet i Moskva, rapporterar Politico.

– Vår ståndpunkt är mycket enkel för alla länder som reser till Ryssland den 9 maj: Vi kan inte hållas ansvariga för vad som händer på Ryska federationens territorium, säger Zelenskyj enligt tidningen.

Den ukrainska presidenten säger att Ryssland är ansvariga för sina gästers säkerhet, och tillägger att Ryssland inte är att lita på.

– De ger er säkerhet; därför kommer vi inte att ge er några garantier. För vi vet inte vad Ryssland kommer att göra nuförtiden, säger Zelenskyj.

Enligt Zelenskyj kan Ryssland orkestrera provokationer.

– Mordbrand, bombningar och så vidare, bara för att skylla på oss, säger den ukrainska presidenten, enligt tidningen.

Hotfullt svar från Ryssland

Bland de gäster som väntas närvara i samband med den ryska segerparaden finns bland annat Kinas president Xi Jinping och hans brasilianska kollega Luiz Inácio Lula da Silva.

Dmitrij Medvedev, vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd, har reagerat på Zelenskyjs uttalande genom att beskriva det som en ”verbal provokation”.

– Zelenskyj förstår att i händelse av en riktig provokation på Segerdagen, så kommer ingen kunna garantera att Kyiv kommer att leva för att få se den 10 maj, hotar Medvedev i ett inlägg på Telegram.

Vladimir Putin har gett besked om en ensidig, tre dagars vapenvila den 8 maj.

Ukraina har avfärdat detta och sagt att man bryr sig om ”människoliv, inte parader”. Ukraina vill istället se en villkorslös vapenvila i minst 30 dagar.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen