Zelenskyj ”kan inte garantera” säkerheten när världsledare besöker Moskva

2025 05 03

Volodymyr Zelenskyj varnar för att Ukraina inte kan garantera utländska delegationers säkerhet när de besöker Moskva på Segerdagen.

På fredag den 9 maj firas den så kallade Segerdagen i Moskva, till minne av Sovjetunionens seger över Nazityskland och 80-årsdagen av Andra världskrigets slut.

Då förväntas utländska ledare och delegationer besöka den ryska huvudstaden.

Bland annat kommer Kinas president Xi Jinping att närvara.

Men Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj understryker att hans land inte kan garantera dessa gästers säkerhet.

”Kan inte hållas ansvariga”

Zelenskyj har avfärdat Putins prat om vapenvila i samband med Segerdagen.

Han säger också att han inte kan garantera utländska delegationers säkerhet i Moskva, rapporterar Politico.

– Vår ståndpunkt är mycket enkel för alla länder som reser till Ryssland den 9 maj: Vi kan inte hållas ansvariga för vad som händer på Ryska federationens territorium, säger Zelenskyj enligt tidningen.

Den ukrainska presidenten säger att Ryssland är ansvariga för sina gästers säkerhet, och tillägger att Ryssland inte är att lita på.

– De ger er säkerhet; därför kommer vi inte att ge er några garantier. För vi vet inte vad Ryssland kommer att göra nuförtiden, säger Zelenskyj.

Enligt Zelenskyj kan Ryssland orkestrera provokationer.

– Mordbrand, bombningar och så vidare, bara för att skylla på oss, säger den ukrainska presidenten, enligt tidningen.

Hotfullt svar från Ryssland

Bland de gäster som väntas närvara i samband med den ryska segerparaden finns bland annat Kinas president Xi Jinping och hans brasilianska kollega Luiz Inácio Lula da Silva.

Dmitrij Medvedev, vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd, har reagerat på Zelenskyjs uttalande genom att beskriva det som en ”verbal provokation”.

– Zelenskyj förstår att i händelse av en riktig provokation på Segerdagen, så kommer ingen kunna garantera att Kyiv kommer att leva för att få se den 10 maj, hotar Medvedev i ett inlägg på Telegram.

Vladimir Putin har gett besked om en ensidig, tre dagars vapenvila den 8 maj.

Ukraina har avfärdat detta och sagt att man bryr sig om ”människoliv, inte parader”. Ukraina vill istället se en villkorslös vapenvila i minst 30 dagar.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Blankt nej från SD – alla andra partier överens

2026 11 05

Riksdagen har idag röstat för ändringar i grundlagen.

Samtliga riksdagspartier, förutom SD, sa ja till att ändra i regeringsformen och riksdagsordningen, och därmed göra det svårare att göra ändringar i grundlagen framöver.

Lagändringen, som börjar gälla den 1 april 2027, innebär bland annat att det framöver kommer ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget. Mellan omröstningarna måste också, precis som tidigare, ett riksdagsval äga rum.

Den första omröstningen i frågan ägde rum den 1 oktober 2025.

SD oroar sig för S

SD röstade, som enda parti, nej till förslaget. Riksdagens största parti uppges vara anledningen till beslutet.

– I dag röstade alla partier förutom SD ja till en grundlagsändring som innebär att ett enda stort parti, i praktiken Socialdemokraterna, får möjlighet att stoppa framtida ändringar av grundlagen, uppger SD i ett inlägg på Facebook.

Regeringens besked

När förslaget till grundlagsändringen lyftes under 2025 argumenterade regeringen för att ändringen är nödvändig utifrån säkerhetsläget och för att värna demokratin.

– Som grundlagskommittén har resonerat ska det inte vara alltför svårt att väcka ett grundlagsförslag och därmed lyfta frågorna till öppen debatt. Däremot ska det krävas bred uppslutning för att ett förslag till grundlagsändring slutligen ska antas, uppgav justitieminister Gunnar Strömmer (M) då, enligt DN.

Läs också: Dystert pensionsbesked – ”många kommer bli förskräckta”

Ytterligare lagändring

Dagens riksdagsbeslut innebär också att skyddet för de svenska domstolarnas och domarnas oberoende stärks, uppger riksdagen i ett uttalande. Bland annat måste styrelsen för den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna utgöras av ledamöter där en majoritet är domare.

En annan förändring är att myndigheter som lyder under regeringen i fortsättningen inte ska kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: Henrik Nyström Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skatteverket går ut med varning – gäller 500 000 svenskar

2026 11 05

Skatteverket går ut med en varning till många svenskar.

Över en halv miljon svenskar har fått skatten sänkt genom gåvor till välgörenhet.

Men nu riskerar många att gå miste om tusenlappar.

50 organisationer saknas

Den som skänker pengar till välgörenhet kan få skattereduktion på gåvan. Totalt finns det i dag 288 godkända gåvomottagare i Sverige.

Men för att det ska vara möjligt måste organisationen som tar emot pengarna vara godkänd av Skatteverket. Nu går myndigheten ut med en varning.

Ett femtiotal organisationer har ännu inte ansökt om att förnya sina godkännanden.

– En gåvomottagarorganisation måste ansöka hos Skatteverket om att bli godkänd vart tredje år och om godkännandet går ut försvinner möjligheten till skattereduktion för givarna, meddelar Skatteverket.

Nu måste organisationerna dessutom själva komma ihåg att förnya sina godkännanden.

– Tidigare skickade Skatteverket ut en påminnelse till gåvoorganisationerna när det var dags att förnya sitt godkännande. Det görs inte längre. Gåvogivare kan därför komma att mista möjligheten till skattereduktion för sin gåva, uppger myndigheten.

Läs också: Trump erkänner – ”Därför förlorade vi”

Kan missa 3 000 kronor

Det är många som kan beröras av förändringen. Enligt Skatteverket fick drygt 515 000 personer skattereduktion för gåvor som de skänkte under 2025.

För privatpersoner kan det handla om betydande belopp. Skattereduktionen motsvarar 25 procent av gåvorna och kan uppgå till högst 3 000 kronor per år.

Den som skänker 4 000 kronor under ett år kan exempelvis få 1 000 kronor i sänkt skatt. Vid gåvor på sammanlagt 12 000 kronor blir skattereduktionen 3 000 kronor.

Så kontrollerar du organisationen

Det finns dock flera villkor. Varje enskild gåva måste uppgå till minst 200 kronor och den sammanlagda summan under året måste vara minst 2 000 kronor.

Gåvorna måste dessutom gå till godkänd social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning.

Den som regelbundet skänker pengar till välgörenhet bör kontrollera att mottagaren fortfarande finns med på Skatteverkets lista över godkända gåvomottagare.

Om en organisation förlorar sitt godkännande kan gåvor som lämnas efter att godkännandet upphört inte längre ge rätt till skattereduktion.

Det är alltså viktigt att kontrollera statusen innan pengarna skänks, särskilt för den som ger regelbundet till samma organisation.

Andra läser: Miljöpartiet bryter vallöfte

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket resp Andrea Piacquadio

Text: Redaktionen