Zelenskyj rasar – kräver reaktion från USA

2025 04 08

Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj bekräftar uppgifterna i ett inlägg på Telegram.

– Vi har uppgifter om att det finns betydligt fler kinesiska medborgare i ockupationsmaktens förband än dessa två, skriver han och meddelar att Ukrainas utrikesdepartement har kontaktat Kina för att utreda saken.

Kräver reaktion från USA

Zelenskyj ser mycket allvarligt på de kinesiska soldaternas deltagande i kriget.

Den ukrainske presidenten beskriver situationen som ett ”tydligt tecken på att Putin kommer göra vad som helst förutom att avsluta kriget".

Nu kräver Zelenskyj att USA och Europa agerar.

– Han (Putin) letar efter sätt att fortsätta kriget. Det kräver definitivt en reaktion. En reaktion från USA, Europa och alla i världen som vill ha fred, dundrar presidenten.

Zelenskyj specificerar inte vilka åtgärder han vill att västvärlden ska vidta.

Ukrainsk media har varnat

Marcusoscarsson.se har tidigare rapporterat om Kinas deltagande i Ukrainakriget.

I början av mars uppgav den statsägda ukrainska tv-kanalen UATV att Kina kan gå in i kriget på Rysslands sida.

Tv-kanalen hänvisade till uppgifter från Center for National Resistance – en organisation som ukrainska specialstyrkor upprättade kort efter den ryska invasionen 2022.

– Kina uppges förhandla med Ryssland om att landets militär ska delta i kriget mot Ukraina, på samma sätt som Nordkorea hjälpt Ryssland, rapporterade UATV.

Enligt de ukrainska uppgifterna vill den kinesiska regimen ge sina soldater stridserfarenhet inför en större konflikt.

LÄS MER HÄR:

CHOCKUPPGIFTER: Nytt land på väg in i kriget

Fakta: Kinas relation till Ryssland

- Relationen till Ryssland är i dag viktig för Kina, särskilt på grund av importen av rysk olja och naturgas. Ryssland är i sin tur angeläget om kinesiska investeringar.

- När väst införde sanktioner mot Ryssland efter dess erövring av halvön Krim från Ukraina 2014 intensifierade Moskva sitt samarbete med Peking, inte minst när det gällde handel. Enligt ett avtal från 2014 ska Kina köpa stora mängder rysk gas under en 30-årsperiod. Sedan dess har Kina och Ryssland även ökat sin samordning i säkerhetsfrågor och sitt militära samarbete genom gemensamma övningar och vapenköp.

- Under det senaste årtiondet har Kinas och Rysslands auktoritära makthavare även förenats i konkurrensen med stormakten USA och stått på samma sida i de spänningar som uppstått med länder som värnar om liberal demokrati och en fungerande rättsstat. Moskva och Peking säger sig förespråka en "multipolär världsordning" i stället för USA:s rådande dominans.

Källa: Utrikespolitiska institutet, UI

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen