Zelenskyj skickar allvarlig varning – till Sverige

2025 01 22

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar Sverige.

Ukraina har varit tydliga med att de vill se ett slut på kriget – men inte till vilket pris som helst.

Landet kräver säkerhetsgarantier för att Ryssland inte ska kunna återuppta sina fientligheter.

Och nu går Ukrainas president ut och varnar Sverige för vad som kan hända om sådana garantier uteblir och Ryssland stärks.

Konsekvenser – för Sverige

Ukraina måste ha garantier och måste också ha en stark armé, tvärtemot vad Putin vill, som uppges kräva att den ukrainska armén reduceras till en femtedel av sin nuvarande storlek.

Om Ryssland inte tyglas så kommer Putin att fortsätta försöka erövra Europa.

För Sveriges del kan det bland annat innebära att vi tvingas ut ur Nato, om Putin får som han vill, menar Zelenskyj, enligt den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

– Någon kommer att behöva lämna Nato - våra baltiska vänner, Finland, Sverige. Han kommer att föra oss alla tillbaka till den värld som lever i hans huvud. Detta är vad som kommer att hända om det inte finns några starka säkerhetsgarantier, sade presidenten vid World Economic Forum i Davos.

Mörkt scenario

Zelenskyj ser ett mörkt scenario framför sig – om Ukraina inte får tillräckligt starka säkerhetsgarantier och om ett eventuellt fredsavtal blir gynnsamt för Putin.

– Han kommer att återvända med den här armén för att ockupera alla länder i det forna Sovjetunionen. Sedan kommer han att göra som han gjorde med vårt Krim - gå in i andra EU- och Nato-länder, stanna där en liten stund för att ställa några krav och ultimatum, säger Volodymyr Zelenskyj, enligt nyhetsbyrån.

Donald Trump har just tagit över som president i USA, och många undrar spänt vad det kommer att innebära för kriget i Ukraina.

Trump har kritiserat USA:s starka stöd till det krigsdrabbade landet. Dessutom har han sagt sig ha en god relation till Vladimir Putin.

Men han har också sagt att han vill ha ett snabbt slut på kriget, och Ukraina hoppas kunna övertala Trump om vikten av att Ukraina kommer så starka som möjligt ur ett eventuellt fredsavtal.

Foto: President of Ukraine Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 mars 2026

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 22

Kriget i Mellanöstern kan riskera att slå ut internet i Sverige.

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen