Zelenskyj skickar allvarlig varning – till Sverige

2025 01 22

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar Sverige.

Ukraina har varit tydliga med att de vill se ett slut på kriget – men inte till vilket pris som helst.

Landet kräver säkerhetsgarantier för att Ryssland inte ska kunna återuppta sina fientligheter.

Och nu går Ukrainas president ut och varnar Sverige för vad som kan hända om sådana garantier uteblir och Ryssland stärks.

Konsekvenser – för Sverige

Ukraina måste ha garantier och måste också ha en stark armé, tvärtemot vad Putin vill, som uppges kräva att den ukrainska armén reduceras till en femtedel av sin nuvarande storlek.

Om Ryssland inte tyglas så kommer Putin att fortsätta försöka erövra Europa.

För Sveriges del kan det bland annat innebära att vi tvingas ut ur Nato, om Putin får som han vill, menar Zelenskyj, enligt den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

– Någon kommer att behöva lämna Nato - våra baltiska vänner, Finland, Sverige. Han kommer att föra oss alla tillbaka till den värld som lever i hans huvud. Detta är vad som kommer att hända om det inte finns några starka säkerhetsgarantier, sade presidenten vid World Economic Forum i Davos.

Mörkt scenario

Zelenskyj ser ett mörkt scenario framför sig – om Ukraina inte får tillräckligt starka säkerhetsgarantier och om ett eventuellt fredsavtal blir gynnsamt för Putin.

– Han kommer att återvända med den här armén för att ockupera alla länder i det forna Sovjetunionen. Sedan kommer han att göra som han gjorde med vårt Krim - gå in i andra EU- och Nato-länder, stanna där en liten stund för att ställa några krav och ultimatum, säger Volodymyr Zelenskyj, enligt nyhetsbyrån.

Donald Trump har just tagit över som president i USA, och många undrar spänt vad det kommer att innebära för kriget i Ukraina.

Trump har kritiserat USA:s starka stöd till det krigsdrabbade landet. Dessutom har han sagt sig ha en god relation till Vladimir Putin.

Men han har också sagt att han vill ha ett snabbt slut på kriget, och Ukraina hoppas kunna övertala Trump om vikten av att Ukraina kommer så starka som möjligt ur ett eventuellt fredsavtal.

Foto: President of Ukraine Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Enormt eldklot – Putins olja står i lågor

2025 11 14

Under natten till fredagen har Ryssland gått till massiv attack mot Ukraina. 

Hundratals drönare och flera missiler har skickats mot huvudstaden Kyiv.

En person har dött och minst 24 har skadats, enligt Kyiv Independent.

Men Ukraina har slagit tillbaka.

I natt har ukrainska drönarattacker riktats mot den ryska hamnstaden Novorossijsk i Krasnodar. En av de största oljeterminalerna i södra Ryssland har träffats och stått i lågor under natten.

Oberoende The Moscow Times beskriver attacken som “massiv” och på sociala medier sprids videoklipp som visar ett enormt eldklot som stiger mot himlen till följd av attacken.

– Detta är oljeterminalen i Novorssisjk efter attacken. Samtidigt attackerar Ryssland bostadshus och energiinfrastruktur, kommenterar Andrii Kovalenko, chef för Ukrainas centrum för motverkande av desinformation, på Telegram.

Mycket viktig byggnad

Novorossisjk beskrivs som ett viktigt nav för Rysslands logistik och energiinfrasturktur vid Svarta havet.

Oljeterminalen, som kallas för Sheskharis, byggdes 1964 och används för att ta emot, lagra och transportera olja och andra petroleumprodukter som ska exporteras.

Totalt ingår 30 oljetankar i komplexet som ägs av det statligt ägda företaget Transneft.

– Det hanterar en betydande del av Rysslands export av råolja från Uralbergen sjövägen, förklarar The Moscow Times.

LÄS MER: Putin desperat – vänder sig till Rysslands fattigaste

Ryssland: skjutit ned 66 drönare

Enligt ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti har Rysslands luftförsvar skjutit ned totalt 66 drönare över Krasnodar kraj i natt.

Påståendet har inte kunnat bekräftas av västerländska medier.

Den ryska nyhetsbyrån uppger också att ett civilt fartyg i samma hamn träffades i samband med attacken, vilket ska ha skadat tre personer i besättningen.

LÄS MER: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Foto: X

Text: Redaktionen

Nytt förslag: två grupper ska inte ingå i hets mot folkgrupp

2025 11 14

Sverigedemokraterna vill se över och begränsa lagen om hets mot folkgrupp.

Inför partiets landsdagar i november har en rad motioner lämnats in som föreslår att lagen, som funnits i Sverige sedan 1948, skrotas.

Några av argumenten som framförs är att fokus bör ligga på yttrandefriheten och att den nuvarande lagtexten är svårtolkad.

– Vi har haft två fall nyligen där personer blivit dömda för att de uttryckt att “dragqueens är äckligt”. Det är såklart ett märkligt sätt att kommunicera på, men bör det vara olagligt att yttra den sortens åsikter, då är mitt svar såklart nej, säger SD-ledamoten Leonid Yurkovskiy som är en alla som lämnat in en motion om saken, till SR.

Blev anmäld

Det är inte första gången som lagen om hets mot folkgrupp är föremål för diskussion. Frågan var het i samband med de omtalade koranbränningarna i Sverige då SD-profilen Richard Jomshof anmäldes för brottet.

Han hade då delat två islamkritiska teckningar på plattformen X. Utredningen lades sedan ned.

– Man måste kunna göra karikatyrer och dela karikatyrer även i frågor som är känsliga eller kanske till och med framför allt i frågor som är känsliga, för kan man inte göra det vill jag påstå att graden av demokrati minskar radikalt, sade Jomshof till Aftonbladet efter att han delgivits misstanke.

LÄS OCKSÅ: Tog godis med händerna i butik – så mycket tvingas han betala

Partistyrelsen: undanta två grupper

Idag omfattar hets mot folkgrupp följande skyddade grupper: ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, könsöverskridande identitet eller uttryck, trosbekännelse (religion) samt sexuell läggning.

SD:s partistyrelse har svarat på kraven med att hets mot personer i de två sistnämnda grupperna inte ska omfattas av lagen.

När det gäller frågan om sexuelle läggning kommenterar Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson saken följande:

– De flesta kan nog förstå att det inte är en folkgrupp och det är ju det som lagstiftningen till sitt namn antyder att den ska vara, ett skydd mot folkgrupper. Sen har ju det breddats och lagts på med olika saker, säger han till SR.

LÄS MER: Akut kris: alla kan tvingas lämna Irans huvudstad

Foto: Niklas Forsström samt Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen