Zelenskyj slår tillbaka mot Trump – pekar ut lögn

2025 01 09

USA:s sittande president Joe Biden provocerade fram Rysslands invasion genom att bjuda in Ukraina till Nato.

Det hävdar USA:s tillträdande president Donald Trump.

– I ett känsligt läge sa Biden: ”Ukraina borde gå med i Nato”. Det skulle innebära att Ryssland har någon precis utanför dörren. Jag kan faktiskt förstå Rysslands känslor inför det, sade han på en pressträff i veckan.

Nu kommenterar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj påståendet.

Han tillbakavisar uppgifterna helt och hållet.

– Med all respekt till alla europeiska länder och USA, med all respekt för mängden hjälp som vi har fått sedan krigets början – det fanns inget stöd från USA eller allierade i Europa för ett ukrainskt medlemskap i Nato, säger Zelenskyj enligt Newsweek.

Presidenten påpekar att flera länder, inklusive USA och Tyskland, var emot ett ukrainskt Natomedlemskap innan kriget.

”Putin förstod”

Enligt Zelenskyj var Ukrainas uteblivna Natoinbjudan en av huvudorsakerna till den ryska invasionen.

Om Ukraina skulle omfattats av försvarsalliansens säkerhetsgarantier skulle Moskva aldrig attackerat, hävdar Zelenskyj,

– Det är en av anledningarna till att vi har ett krig. De (Ryssland) var inte rädda för att någon skulle hjälpa Ukraina.

– Putin förstod att ingen skulle stå upp för Ukraina. Hans armé är större och han trodde att han kunde förgöra oss. Men den ukrainska armén består av starka människor. Vårt folk slog hela världen med häpnad.

Massivt amerikanskt stödpaket

Kort efter Zelenskyjs utspel nås Ukraina av ett efterlängtat besked.

Under Natos försvarsmöte i Ramstein, Tyskland, meddelar USA att man kommer gå fram med ett nytt stödpaket till Ukraina.

Stödpaketet värderas till 500 miljoner dollar, vilket motsvarar cirka 5,4 miljarder kronor.

Det enorma stödpaketet är det sista som USA kommer leverera under Biden-administrationen.

Det återstår att se om stödet från amerikanerna kommer fortsätta med Donald Trump vid rodret.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp President of Ukraine

Text: Redaktionen

Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 30

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen