Zelenskyj slår tillbaka mot Trump – pekar ut lögn

2025 01 09

USA:s sittande president Joe Biden provocerade fram Rysslands invasion genom att bjuda in Ukraina till Nato.   

Det hävdar USA:s tillträdande president Donald Trump.

–  I ett känsligt läge sa Biden: ”Ukraina borde gå med i Nato”. Det skulle innebära att Ryssland har någon precis utanför dörren. Jag kan faktiskt förstå Rysslands känslor inför det, sade han på en pressträff i veckan.

Nu kommenterar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj påståendet.

Han tillbakavisar uppgifterna helt och hållet.

– Med all respekt till alla europeiska länder och USA, med all respekt för mängden hjälp som vi har fått sedan krigets början – det fanns inget stöd från USA eller allierade i Europa för ett ukrainskt medlemskap i Nato, säger Zelenskyj enligt Newsweek.

Presidenten påpekar att flera länder, inklusive USA och Tyskland, var emot ett ukrainskt Natomedlemskap innan kriget.

”Putin förstod”

Enligt Zelenskyj var Ukrainas uteblivna Natoinbjudan en av huvudorsakerna till den ryska invasionen.

Om Ukraina skulle omfattats av försvarsalliansens säkerhetsgarantier skulle Moskva aldrig attackerat, hävdar Zelenskyj,

– Det är en av anledningarna till att vi har ett krig. De (Ryssland) var inte rädda för att någon skulle hjälpa Ukraina.

– Putin förstod att ingen skulle stå upp för Ukraina. Hans armé är större och han trodde att han kunde förgöra oss. Men den ukrainska armén består av starka människor. Vårt folk slog hela världen med häpnad.

Massivt amerikanskt stödpaket

Kort efter Zelenskyjs utspel nås Ukraina av ett efterlängtat besked.

Under Natos försvarsmöte i Ramstein, Tyskland, meddelar USA att man kommer gå fram med ett nytt stödpaket till Ukraina.

Stödpaketet värderas till 500 miljoner dollar, vilket motsvarar cirka 5,4 miljarder kronor.

Det enorma stödpaketet är det sista som USA kommer leverera under Biden-administrationen.

Det återstår att se om stödet från amerikanerna kommer fortsätta med Donald Trump vid rodret.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp President of Ukraine

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen