Zelenskyj ställer skarpt krav – om kärnvapen

2025 02 04

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommer nu med ett skarpt krav som avser kärnvapen.

Ukraina känner både förhoppningar och oro inför en eventuell fredsförhandling med Ryssland, som har krävts av bland annat Donald Trump.

På tisdagen har Volodymyr Zelenskyj gjort ett utspel om förutsättningarna för fred. Det finns bara två alternativ, menar Zelenskyj.

”Försvara oss mot detta onda”

Zelenskyj menar att det bara finns två sätt att garantera Ukrainas säkerhet när kriget tar slut, och hindra Ryssland från att attackera igen, rapporterar Politico.

Antingen måste Ukraina antas som medlemmar i Nato.

Men det finns en risk att en sådan process drar ut på tiden i flera år eller årtionden, menar den ukrainska presidenten. Och då kommer Ukraina att vara utsatta för en ständig risk.

– Vad kommer att försvara oss mot detta onda, under hela den här tiden och längs hela vägen? frågar sig Zelenskyj i en intervju på tisdagen, enligt tidningen.

– Vilket stödpaket? Vilka missiler? Kommer vi att få kärnvapen? Låt dem ge oss kärnvapen då, säger Ukrainas president.

Det enda alternativet till att gå med i Nato är alltså att Ukraina får kärnvapen, menar Zelenskyj.

Har haft kärnvapen tidigare

Ukraina hade ett lager av kärnvapen efter Sovjetunionens fall. Landet gick dock med på att lämna ifrån sig dessa – i utbyte mot säkerhetsgarantier från Ryssland, USA och Storbritannien, enligt tidningen.

Och nu kräver Zelenskyj alltså att Ukraina ska få kärnvapen igen – såvida man inte skyndsamt antas som medlemsland i Nato när kriget upphör.

– Ge oss kärnvapen tillbaka. Ge oss missilsystem, säger Zelenskyj.

Den ukrainska presidenten understryker att landet måste ha mycket starka säkerhetsgarantier i samband med ett eventuellt fredsavtal. Annars finns det alltid en risk att Ryssland slår till igen när det känner sig starkt nog.

– Partners: Hjälp oss att finansiera 1 miljons-armén. Flytta er kontingent till de delar av vår stat där vi vill ha stabilitet i situationen så att folket får lugn, säger Zelenskyj också.

Volodymyr Zelenskyj har även i oktober 2024 sagt att Ukraina antingen måste få Natomedlemskap eller kärnvapen, men understrukit att han föredrar Natomedlemskap.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

5dec2025

FÖRSLAGET: Höj föräldrapenningen till 120 procent av SGI

2025 12 05

Ett forskarteam presenterar flera nya förslag till en ny riktning för den svenska politiken.

Bakom förslagen står visionen om ett mer jämställt Sverige.

– Nu släpps vitboken "Därför blir män rikare än kvinnor" som visar varför vi står och stampar, och vad som krävs för att vända utvecklingen, uppger den ideella organisationen Fredrika Bremer-förbundet, i ett uttalande.

– Vitbokens forskarteam lyfter 20 skarpa åtgärder för att minska den ekonomiska ojämställdheten.

Bakom förslagen står forskarna Anne Boschini, Jesper Roine, Åsa Gunnarsson, Ann-Zofie Duvander och Åsa Lundqvist.

Vill jämna ut klyftorna

De föreslagna åtgärderna syftar till att jämna ut inkomstklyftorna mellan män och kvinnor i Sverige.

– Inkomstgapet mellan kvinnor och män har varit oförändrat i tre decennier. Kvinnor har fortfarande bara cirka 80 procent av mäns disponibla inkomster, uppger organisationen.

Från Fredrik Bremer-förbundet kommer nu krav på åtgärder för att vända utvecklingen.

– Sverige har haft ett uttalat mål om ekonomisk jämställdhet i 20 år, men inkomstgapet ligger kvar på samma nivå. Den här vitboken gör politiken svaret skyldig, säger förbundets ordförande Camilla Wagner, i ett uttalande.

– Om vi vet varför gapet består, då vet vi också vad som krävs för att halvera det till 2030.

”Systemfel”

Enligt forskarna är det fel på dagens system som gör att inkomstgapet mellan kvinnor och män består, bland annat på grund av föräldraledigheter som tas ut i större utsträckning av kvinnor.

– Det här är inte ett familjeproblem. Det är ett systemfel, säger Camilla Wagner.

– När staten använder samma hushåll som exempel i sin budget måste vi också våga visa vad siffrorna innebär i verkligheten. I dag subventionerar vi ojämställdhet.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Några av förslagen

Några av de politiska förslagen från forskarna är:

- Höj ersättningen i föräldraförsäkringen till 120 procent av SGI

- Avskaffa lägstanivådagar 

- Riktade insatser för kvinnors företagande

- Stärkt Diskrimineringsombudsman uppdrag med tydliga sanktionsmöjligheter

- Återupprätta könsuppdelad statistik över ägande, tillgångar och kapitalinkomster

- Systematisk jämställdhetsanalys i all skattepolitik

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ioann-Mark Kuznietsov

Text: Redaktionen

5dec2025

JUST NU: Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

En kraftig storm rör sig i riktning mot Sverige och kan slå till efter helgen.

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen