Zelenskyj ställer skarpt krav – om kärnvapen

2025 02 04

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommer nu med ett skarpt krav som avser kärnvapen.

Ukraina känner både förhoppningar och oro inför en eventuell fredsförhandling med Ryssland, som har krävts av bland annat Donald Trump.

På tisdagen har Volodymyr Zelenskyj gjort ett utspel om förutsättningarna för fred. Det finns bara två alternativ, menar Zelenskyj.

”Försvara oss mot detta onda”

Zelenskyj menar att det bara finns två sätt att garantera Ukrainas säkerhet när kriget tar slut, och hindra Ryssland från att attackera igen, rapporterar Politico.

Antingen måste Ukraina antas som medlemmar i Nato.

Men det finns en risk att en sådan process drar ut på tiden i flera år eller årtionden, menar den ukrainska presidenten. Och då kommer Ukraina att vara utsatta för en ständig risk.

– Vad kommer att försvara oss mot detta onda, under hela den här tiden och längs hela vägen? frågar sig Zelenskyj i en intervju på tisdagen, enligt tidningen.

– Vilket stödpaket? Vilka missiler? Kommer vi att få kärnvapen? Låt dem ge oss kärnvapen då, säger Ukrainas president.

Det enda alternativet till att gå med i Nato är alltså att Ukraina får kärnvapen, menar Zelenskyj.

Har haft kärnvapen tidigare

Ukraina hade ett lager av kärnvapen efter Sovjetunionens fall. Landet gick dock med på att lämna ifrån sig dessa – i utbyte mot säkerhetsgarantier från Ryssland, USA och Storbritannien, enligt tidningen.

Och nu kräver Zelenskyj alltså att Ukraina ska få kärnvapen igen – såvida man inte skyndsamt antas som medlemsland i Nato när kriget upphör.

– Ge oss kärnvapen tillbaka. Ge oss missilsystem, säger Zelenskyj.

Den ukrainska presidenten understryker att landet måste ha mycket starka säkerhetsgarantier i samband med ett eventuellt fredsavtal. Annars finns det alltid en risk att Ryssland slår till igen när det känner sig starkt nog.

– Partners: Hjälp oss att finansiera 1 miljons-armén. Flytta er kontingent till de delar av vår stat där vi vill ha stabilitet i situationen så att folket får lugn, säger Zelenskyj också.

Volodymyr Zelenskyj har även i oktober 2024 sagt att Ukraina antingen måste få Natomedlemskap eller kärnvapen, men understrukit att han föredrar Natomedlemskap.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Lyfter stort i ny mätning

2026 09 30

Den första opinionsundersökningen efter valet är här.

Mätningen från DN/Ipsos är trevlig läsning för ett av riksdagens största partier.

Partiet som får jubla är Moderaterna.

M ökar med över två procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 22 procent. Samtidigt noterar Sverigedemokraterna ett stöd på 17 procent.

Det innebär att det skiljer fem procentenheter mellan M och SD – den största marginalen sedan 2018, rapporterar DN.

Huvudförklaringen

Enligt Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring finns det en huvudförklaring till Moderaternas uppgång: väljare som stödröstade på Liberalerna i valet har återvänt till M.

– De har bara behållit ungefär två tredjedelar av dem som röstade på partiet i valet. Flest har man tappat till Moderaterna, säger han till tidningen.

Påverkas inte

Liberalerna backar till 4 procent i mätningen och balanserar därmed återigen på riksdagsspärren.

Noterbart är även att Vänsterpartiets stöd ligger kvar på ungefär samma nivå som i valet, trots uppgifterna om misstänkt valfusk i Borlänge. V får 8 procent i mätningen, vilket ligger i linje med partiets valresultat.

Kan få chansen

I morgong, onsdag, ska Norlén träffa partiledarna i en ny talmansrunda och därefter föreslå vem som får nästa sonderingsuppdrag.

Flera partiledare på vänsterkanten har framhållit att statsminister Ulf Kristersson (M) borde tilldelas uppdraget.

Kristersson vill inte svara på om han är beredd att tacka ja.

– Talmannen ska pröva var den parlamentariska majoriteten finns, men sist jag kollade var det fyra partier som på valnatten sa att de vunnit valet så där borde ju de parlamentariska förutsättningarna finnas, säger han till SVT.

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 29 september. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)

Socialdemokraterna 28 (28,0)

Miljöpartiet 6 (6,1)

Centerpartiet 7 (7,0)

Liberalerna 4 (5,3)

Moderaterna 22 (19,9)

Kristdemokraterna 6 (6,2)

Sverigedemokraterna 17 (17,5)

S+V+MP+C 49.0 (49,6)

M+KD+SD+L 49,0 (48,8)

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tungt besked för Sveriges nästa regering

2026 09 30

– It's the economy, stupid.

Det berömda uttrycket förknippas med den politiske strategen James Carville och Bill Clintons framgångsrika presidentvalskampanj 1992. Uttrycket syftar på att väljare i slutändan bryr sig mest om sin egen plånbok och det ekonomiska läget när de går till valurnorna.

Nu kommer ett tungt besked för Sveriges nästa regering. Under nästa mandatperiod väntas en kraftig inbromsning i hushållens ekonomi, samtidigt som regeringens reformutrymme blir begränsat.

Det visare en färsk prognos från Länsförsäkringar.

– Vi ser en kraftig inbromsning. 2026 års tusenlappar kan bli hundralappar nästa år, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Nästa budget kan förändra den här bilden. Samtidigt pekar bedömningarna av de offentliga finanserna på ett begränsat utrymme för nya ofinansierade reformer under nästa mandatperiod. Det ökar betydelsen av träffsäkerhet utifrån hushållens olika behov och ekonomiska marginaler, fortsätter han.

”Betydligt långsammare”

Enligt Länsförsäkringars sammanställning väntas en betydande ekonomisk inbromsning för villaägare och barnfamiljer nästa år. Deras marginaler beräknas dock fortfarande växa, men betydligt långsammare än under 2026.

– Det är en följd av stigande bolåneräntor och högre bensinpris samtidigt som vissa finanspolitiska åtgärder fasas ut. Under 2026 beräknas tillskottet bli omkring 2 900 kronor per månad, där politiska åtgärder står för 2 100 kronor, framhåller bolaget.

Läs mer: Bank ID-varning går ut – många drabbade på McDonalds

För flera andra hushåll är det ekonomiska utgångsläget ännu tuffare.

För en person som med garantipension beräknas pensionen efter skatt öka med omkring 70 kronor, samtidigt som enbart hyran väntas stiga med cirka 260 kronor. Tillsammans med ökade vardagsrutiner innebär det enligt beräkningen att garantipensionären får 472 kronor mindre kvar i plånboken varje månad.

Tuffast ekonomiskt utgångsläge har den arbetslöse.

– För den arbetslöse försvinner hela marginalen i kalkylen. Ersättningen från a-kassan står stilla samtidigt som hyran och andra vardagsutgifter stiger. Det gör att budgeten går från plus till minus, säger Stefan Westerberg.

Läs också: USA tvärvänder – säger nej till Kina

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen