Zelenskyj ställer skarpt krav – om kärnvapen

2025 02 04

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommer nu med ett skarpt krav som avser kärnvapen.

Ukraina känner både förhoppningar och oro inför en eventuell fredsförhandling med Ryssland, som har krävts av bland annat Donald Trump.

På tisdagen har Volodymyr Zelenskyj gjort ett utspel om förutsättningarna för fred. Det finns bara två alternativ, menar Zelenskyj.

”Försvara oss mot detta onda”

Zelenskyj menar att det bara finns två sätt att garantera Ukrainas säkerhet när kriget tar slut, och hindra Ryssland från att attackera igen, rapporterar Politico.

Antingen måste Ukraina antas som medlemmar i Nato.

Men det finns en risk att en sådan process drar ut på tiden i flera år eller årtionden, menar den ukrainska presidenten. Och då kommer Ukraina att vara utsatta för en ständig risk.

– Vad kommer att försvara oss mot detta onda, under hela den här tiden och längs hela vägen? frågar sig Zelenskyj i en intervju på tisdagen, enligt tidningen.

– Vilket stödpaket? Vilka missiler? Kommer vi att få kärnvapen? Låt dem ge oss kärnvapen då, säger Ukrainas president.

Det enda alternativet till att gå med i Nato är alltså att Ukraina får kärnvapen, menar Zelenskyj.

Har haft kärnvapen tidigare

Ukraina hade ett lager av kärnvapen efter Sovjetunionens fall. Landet gick dock med på att lämna ifrån sig dessa – i utbyte mot säkerhetsgarantier från Ryssland, USA och Storbritannien, enligt tidningen.

Och nu kräver Zelenskyj alltså att Ukraina ska få kärnvapen igen – såvida man inte skyndsamt antas som medlemsland i Nato när kriget upphör.

– Ge oss kärnvapen tillbaka. Ge oss missilsystem, säger Zelenskyj.

Den ukrainska presidenten understryker att landet måste ha mycket starka säkerhetsgarantier i samband med ett eventuellt fredsavtal. Annars finns det alltid en risk att Ryssland slår till igen när det känner sig starkt nog.

– Partners: Hjälp oss att finansiera 1 miljons-armén. Flytta er kontingent till de delar av vår stat där vi vill ha stabilitet i situationen så att folket får lugn, säger Zelenskyj också.

Volodymyr Zelenskyj har även i oktober 2024 sagt att Ukraina antingen måste få Natomedlemskap eller kärnvapen, men understrukit att han föredrar Natomedlemskap.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)