Zelenskyj ställer skarpt krav – om kärnvapen

2025 02 04

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommer nu med ett skarpt krav som avser kärnvapen.

Ukraina känner både förhoppningar och oro inför en eventuell fredsförhandling med Ryssland, som har krävts av bland annat Donald Trump.

På tisdagen har Volodymyr Zelenskyj gjort ett utspel om förutsättningarna för fred. Det finns bara två alternativ, menar Zelenskyj.

”Försvara oss mot detta onda”

Zelenskyj menar att det bara finns två sätt att garantera Ukrainas säkerhet när kriget tar slut, och hindra Ryssland från att attackera igen, rapporterar Politico.

Antingen måste Ukraina antas som medlemmar i Nato.

Men det finns en risk att en sådan process drar ut på tiden i flera år eller årtionden, menar den ukrainska presidenten. Och då kommer Ukraina att vara utsatta för en ständig risk.

– Vad kommer att försvara oss mot detta onda, under hela den här tiden och längs hela vägen? frågar sig Zelenskyj i en intervju på tisdagen, enligt tidningen.

– Vilket stödpaket? Vilka missiler? Kommer vi att få kärnvapen? Låt dem ge oss kärnvapen då, säger Ukrainas president.

Det enda alternativet till att gå med i Nato är alltså att Ukraina får kärnvapen, menar Zelenskyj.

Har haft kärnvapen tidigare

Ukraina hade ett lager av kärnvapen efter Sovjetunionens fall. Landet gick dock med på att lämna ifrån sig dessa – i utbyte mot säkerhetsgarantier från Ryssland, USA och Storbritannien, enligt tidningen.

Och nu kräver Zelenskyj alltså att Ukraina ska få kärnvapen igen – såvida man inte skyndsamt antas som medlemsland i Nato när kriget upphör.

– Ge oss kärnvapen tillbaka. Ge oss missilsystem, säger Zelenskyj.

Den ukrainska presidenten understryker att landet måste ha mycket starka säkerhetsgarantier i samband med ett eventuellt fredsavtal. Annars finns det alltid en risk att Ryssland slår till igen när det känner sig starkt nog.

– Partners: Hjälp oss att finansiera 1 miljons-armén. Flytta er kontingent till de delar av vår stat där vi vill ha stabilitet i situationen så att folket får lugn, säger Zelenskyj också.

Volodymyr Zelenskyj har även i oktober 2024 sagt att Ukraina antingen måste få Natomedlemskap eller kärnvapen, men understrukit att han föredrar Natomedlemskap.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen