Zelenskyj ställer skarpt krav – om kärnvapen

2025 02 04

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommer nu med ett skarpt krav som avser kärnvapen.

Ukraina känner både förhoppningar och oro inför en eventuell fredsförhandling med Ryssland, som har krävts av bland annat Donald Trump.

På tisdagen har Volodymyr Zelenskyj gjort ett utspel om förutsättningarna för fred. Det finns bara två alternativ, menar Zelenskyj.

”Försvara oss mot detta onda”

Zelenskyj menar att det bara finns två sätt att garantera Ukrainas säkerhet när kriget tar slut, och hindra Ryssland från att attackera igen, rapporterar Politico.

Antingen måste Ukraina antas som medlemmar i Nato.

Men det finns en risk att en sådan process drar ut på tiden i flera år eller årtionden, menar den ukrainska presidenten. Och då kommer Ukraina att vara utsatta för en ständig risk.

– Vad kommer att försvara oss mot detta onda, under hela den här tiden och längs hela vägen? frågar sig Zelenskyj i en intervju på tisdagen, enligt tidningen.

– Vilket stödpaket? Vilka missiler? Kommer vi att få kärnvapen? Låt dem ge oss kärnvapen då, säger Ukrainas president.

Det enda alternativet till att gå med i Nato är alltså att Ukraina får kärnvapen, menar Zelenskyj.

Har haft kärnvapen tidigare

Ukraina hade ett lager av kärnvapen efter Sovjetunionens fall. Landet gick dock med på att lämna ifrån sig dessa – i utbyte mot säkerhetsgarantier från Ryssland, USA och Storbritannien, enligt tidningen.

Och nu kräver Zelenskyj alltså att Ukraina ska få kärnvapen igen – såvida man inte skyndsamt antas som medlemsland i Nato när kriget upphör.

– Ge oss kärnvapen tillbaka. Ge oss missilsystem, säger Zelenskyj.

Den ukrainska presidenten understryker att landet måste ha mycket starka säkerhetsgarantier i samband med ett eventuellt fredsavtal. Annars finns det alltid en risk att Ryssland slår till igen när det känner sig starkt nog.

– Partners: Hjälp oss att finansiera 1 miljons-armén. Flytta er kontingent till de delar av vår stat där vi vill ha stabilitet i situationen så att folket får lugn, säger Zelenskyj också.

Volodymyr Zelenskyj har även i oktober 2024 sagt att Ukraina antingen måste få Natomedlemskap eller kärnvapen, men understrukit att han föredrar Natomedlemskap.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen