Zelenskyj till hårt angrepp mot JD Vance

2025 04 15

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anklagar USA:s vicepresident JD Vance för att ”rättfärdiga” Rysslands invasion av Ukraina.

Zelenskyj går ut med anklagelsen i CBS News populära program ”60 Minutes”.

– Jag tror tyvärr att ett ryskt narrativ råder i USA. Jag talar om det enorma inflytande som Ryssland har över informationsflödet som påverkar USA:s politik och amerikanska politiker, säger Zelenskyj.

Presidenten pekar i synnerhet ut USA:s vicepresident JD Vance och anklagar honom för att ”på något sätt rättfärdiga Putins handlingar”.

– Jag har försökt förklara att man inte kan inta en mittenposition. Det finns en angripare och det finns ett offer. Ryssarna är angriparen, och vi är offret, säger Zelenskyj med hänvisning till det kaosartade mötet i Vita huset i februari.

Under mötet kallade Vance den ukrainske presidenten för ”respektlös” när Zelenskyj hävdade att Ryssland inte kommer respektera en vapenvila. Sedan skällde Vance ut Zeleneskyj för att han inte visat tillräckligt med tacksamhet för det amerikanska stödet.

Zelenskyj svarade med att bjuda in vicepresidenten till Ukraina för att bevittna förstörelsen som Ryssland orsakat.

Vance svarade inte på erbjudande, utan anklagade Zelenskyj för att anordna ”propagandaturer” för utländska ledare och journalister.

Ryssland kommenterar terrorbombningen

Zelenskyjs hårda anklagelse utfärdas kort efter den ryska terrorbombningen i Sumy i norra Ukraina.

Två ballistiska robotar slog ner i staden under palmsöndagen. Minst 34 personer dödades och åtminstone 117 skadades i attacken mot en gata mitt i staden.

På måndagseftermiddagen kommenterar Kreml attacken.

– Vår armé slår bara mot militära och militärrelaterade mål, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt AFP.

"Ryssarna bär skulden"

Kreml hävdar att robotarna avfyrades mot ett militärt möte i staden.

Artem Semenichin, borgmästare i staden Konotop i Sumy, bekräftar att en medaljceremoni för soldater var planerad. Han är mycket kritisk till beslutet, men betonar samtidigt att huvudmålet för attacken var civilbefolkningen.

– Mål nummer ett var civila, främst barn. Mål nummer två var militären som faktiskt samlades, säger han till Ukrainska Pravda.

Vidare betonar Semenichin att det inte råder någon tvekan över vem som bär ansvaret för attacken.

– Ryssarna bär skulden för vad som hände i Sumy. Deras mål var först och främst civila och i andra hand militären.

Inga militärer dödades, enligt borgmästaren. Samtliga 34 dödsfall uppges vara civila.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen