21 november 2025

Zelenskyj till hårt angrepp mot JD Vance

2025 04 15

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anklagar USA:s vicepresident JD Vance för att ”rättfärdiga” Rysslands invasion av Ukraina.

Zelenskyj går ut med anklagelsen i CBS News populära program ”60 Minutes”.

– Jag tror tyvärr att ett ryskt narrativ råder i USA. Jag talar om det enorma inflytande som Ryssland har över informationsflödet som påverkar USA:s politik och amerikanska politiker, säger Zelenskyj.

Presidenten pekar i synnerhet ut USA:s vicepresident JD Vance och anklagar honom för att ”på något sätt rättfärdiga Putins handlingar”.

– Jag har försökt förklara att man inte kan inta en mittenposition. Det finns en angripare och det finns ett offer. Ryssarna är angriparen, och vi är offret, säger Zelenskyj med hänvisning till det kaosartade mötet i Vita huset i februari.

Under mötet kallade Vance den ukrainske presidenten för ”respektlös” när Zelenskyj hävdade att Ryssland inte kommer respektera en vapenvila. Sedan skällde Vance ut Zeleneskyj för att han inte visat tillräckligt med tacksamhet för det amerikanska stödet.

Zelenskyj svarade med att bjuda in vicepresidenten till Ukraina för att bevittna förstörelsen som Ryssland orsakat. 

Vance svarade inte på erbjudande, utan anklagade Zelenskyj för att anordna ”propagandaturer” för utländska ledare och journalister.

Ryssland kommenterar terrorbombningen

Zelenskyjs hårda anklagelse utfärdas kort efter den ryska terrorbombningen i Sumy i norra Ukraina.

Två ballistiska robotar slog ner i staden under palmsöndagen. Minst 34 personer dödades och åtminstone 117 skadades i attacken mot en gata mitt i staden.

På måndagseftermiddagen kommenterar Kreml attacken.

– Vår armé slår bara mot militära och militärrelaterade mål, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt AFP.

"Ryssarna bär skulden" 

Kreml hävdar att robotarna avfyrades mot ett militärt möte i staden. 

Artem Semenichin, borgmästare i staden Konotop i Sumy, bekräftar att en medaljceremoni för soldater var planerad. Han är mycket kritisk till beslutet, men betonar samtidigt att huvudmålet för attacken var civilbefolkningen.

– Mål nummer ett var civila, främst barn. Mål nummer två var militären som faktiskt samlades, säger han till Ukrainska Pravda.

Vidare betonar Semenichin att det inte råder någon tvekan över vem som bär ansvaret för attacken. 

– Ryssarna bär skulden för vad som hände i Sumy. Deras mål var först och främst civila och i andra hand militären.

Inga militärer dödades, enligt borgmästaren. Samtliga 34 dödsfall uppges vara civila.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen