Zelenskyj vänder sig till hela svenska folket

2025 01 30

Ukrainas president riktar ett meddelande till Sverige.

Tidigare på torsdagen har regeringen informerat om att ett nytt stödpaket kommer att skickas till Ukraina.

Det rör sig om det största stödpaketet som Sverige har skickat sedan starten på Rysslands fullskaliga invasion.

Det totala värdet är 13,5 miljarder kronor.

Zelenskyj tacksam

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vänder sig nu till hela det svenska folket med ett meddelande.

– Jag är tacksam till Ulf Kristersson, den svenska regeringen och det svenska folket för det 18:e och hittills största svenska försvarspaketet till Ukraina på totalt 13,5 miljarder kronor, skriver Zelenskyj på X.

“Uppskattar det djupt”

Zelenskyj fortsätter.

– Vi uppskattar djupt att detta militära stöd tillgodoser den ukrainska arméns brådskande behov och avsevärt bidrar till att stärka vår försvarsförmåga. Dess förstärkning av vår långräckviddiga kapacitet och investeringar i vapenproduktion i Ukraina är ovärderliga, menar han.

– Fred genom styrka kan uppnås. Vi måste alla komma ihåg att hot som Rysslands inte upphör av sig själva; de avancerar bara fram till den gräns där de möts med styrka.

Största stödpaketet

Det var tidigare idag som regeringen presenterade Sveriges hittills största stödpaket till Ukraina värd 13,5 miljarder dollar.

Stödpaketet är uppdelat i åtta komponenter där den största komponenten består av olika upphandlingar av nytillverkad materiel, framför allt från svensk och annan europeisk försvarsindustri, i syfte att kunna donera till Ukraina.

Med i paketet

Här är några av de saker som finns med i stödpaketet:

- Upphandling för donation till ett värde av ca 5,9 miljarder kronor - det innebär att Försvarets materielverk på uppdrag av regeringen upphandlar utrustning från svensk och utländsk försvarsindustri till den ukrainska försvarsmakten.

- Ekonomiska donationer till ett värde av ca 2,8 miljarder kronor.

- Donationer av materiel från Försvarsmakten, med tillhörande ersättningsanskaffning, till ett värde av ca 3,3 miljarder kronor.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan.

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan.

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier.

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”.

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen