7 februari 2026

Zelenskyj varnar Vita huset – ”En röd linje”

2026 02 07

Zelenskyj går ut med en varning om det ockuperade Krym.

Kremlregimen försöker få Vita huset att erkänna den ockuperade Krymhalvön som rysk, menar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Nu varnar Zelenskyj för att Ukraina aldrig kan gå med på saker som strider mot landets konstitution.

”Skickar signal till Amerika”

Enligt Zelenskyj signalerar Ryssland till Trump-regimen att man vill att Washington ska erkänna Krym som ryskt, rapporterar Kyiv Post. Krym annekterades av Ryssland 2014.

Ukraina skulle aldrig kunna acceptera ett sådant erkännande, eftersom det strider mot en ”röd linje” i landets konstitution, rapporterar tidningen.

Zelenskyj säger att Moskva förstår att Ukraina själva aldrig kommer att erkänna Krym som ryskt, men att Kreml ändå försöker driva fråga internationellt.

– Jag tror att Ryssland troligen skickar en signal till Amerika om att erkänna Krim. Med förståelsen att Ukraina inte kommer att erkänna det, säger Zelenskyj, enligt tidningen.

Den ukrainska presidenten varnar för fredslösningar som riskerar att leda till nya konflikter.

– Krigets slut måste vara värdigt och stabilt, utan att skapa nya risker för krig genom att belöna angriparen, säger Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Putin gör som Hitler - skrämmande uppgifter från Ryssland

Hänvisar till princip om självbestämmande

Enligt Ukrainas konstitution är Krym en oskiljaktig del av landet.

Den ukrainska presidenten understryker att Ukraina är juridiskt förhindrat att stödja avtal som bryter mot landets grundlag.

– Vi säger bara att om någon vill lösa frågor som rör oss och som strider mot Ukrainas konstitution eller ukrainsk lagstiftning, kommer Ukraina inte att stödja sådana avtal, säger Zelenskyj, enligt tidningen.

Men Ryssland försöker alltså driva frågan om att USA och det internationella samfundet ska erkänna Krym som ryskt.

Från ryskt håll har man hänvisat till folkrättsliga principer om folkens självbestämmande, eftersom man hävdar att man försvarar ryssar på Krym och i andra ockuperade områden. Dessa argument har avfärdats av FN:s generalsekreterare António Guterres.

– Det finns två viktiga principer. Den första principen är staters territoriella integritet. Den andra principen är folkens självbestämmande, säger Guterres, enligt tidningen.

Villkoren för ryskt självbestämmande uppfylls dock inte i Krym eller Donbas, enligt generalsekreteraren. Därför ges företräde åt Ukrainas territoriella integritet.

LÄS OCKSÅ: USA och Ukraina överens - "helvetisk" plan ska tvinga Ryssland att kapitulera

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen