Zelenskyjs första ord – efter nya mötet med Trump

2025 04 26

De flesta kommer nog ihåg bråket som utbröt i Vita huset framför tv-kamerorna sist när Trump och Zelenskyj sågs.

Nu har de båda presidenterna mötts på nytt – den här gången i Italien i samband med påvens begravning.

Zelenskyj delar nu med sig av hans första ord efter mötet – som tycks ha gått lugnare till den här gången.

Delar med sig

Så här skriver den ukrainske presidenten på X:

– Bra möte. Vi diskuterade en hel del på tu man hand. Hoppas på resultat på allt vi behandlade. Skydda livet på vårt folk. Fullständigt och ovillkorligt eldupphör, menar han.

“Kan bli historiskt”

Zelenskyj fortsätter.

– En pålitlig och varaktig fred som förhindrar att ett nytt krig bryter ut. Ett mycket symboliskt möte som har potential att bli historiskt om vi uppnår gemensamma resultat. Tack till er alla.

Tidigare under lördagen gav Donald Trump besked om att Ryssland och Ukraina är mycket nära en överenskommelse.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Hävdar kontroll

Tidigt på lördagseftermiddagen har Kreml gått ut och hävdat att ryska styrkor nu har återtagit full kontroll av Kursk – den ryska region som Ukraina gick in i förra sommaren.

– Chefen för de ryska väpnade styrkornas generalstab Valery Gerasimov rapporterade till överbefälhavaren Vladimir Putin om slutförandet av operationen för att befria Kursk Oblast, säger talesman Dmitrij Peskov enligt Kyiv Independent.

Ukraina har inte kommenterat påståendena, som inte har kunnat verifieras av någon oberoende part.

Hyllar nordkoreanerna

Kreml passar även på att hylla de nordkoreanska soldaternas inblandning i kriget.

För första gången erkänner Gerasimov de nordkoreanska truppernas deltagande i den militära kampanjen och berömmer deras ”styrka och hjältemod”. 

Kyiv och Seoul har tidigare sagt att Nordkorea har skickat omkring 11 000 soldater till Kursk oblast, men Moskva har inte offentligt bekräftat detta förrän nu.

Ryssland inledde en offensiv för att återta regionen i början av mars, varvid Ukraina tvingades dra sig tillbaka från stora delar av det ursprungligen intagna territoriet, inklusive staden Sudzha.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen