19 sep 26

Zelenskyjs första ord – efter nya mötet med Trump

2025 04 26

Volodymy Zelenskyj och Donald Trump har mötts på nytt.

De flesta kommer nog ihåg bråket som utbröt i Vita huset framför tv-kamerorna sist när Trump och Zelenskyj sågs.

Nu har de båda presidenterna mötts på nytt – den här gången i Italien i samband med påvens begravning.

Zelenskyj delar nu med sig av hans första ord efter mötet – som tycks ha gått lugnare till den här gången.

Delar med sig

Så här skriver den ukrainske presidenten på X:

– Bra möte. Vi diskuterade en hel del på tu man hand. Hoppas på resultat på allt vi behandlade. Skydda livet på vårt folk. Fullständigt och ovillkorligt eldupphör, menar han.

“Kan bli historiskt”

Zelenskyj fortsätter.

– En pålitlig och varaktig fred som förhindrar att ett nytt krig bryter ut. Ett mycket symboliskt möte som har potential att bli historiskt om vi uppnår gemensamma resultat. Tack till er alla.

Tidigare under lördagen gav Donald Trump besked om att Ryssland och Ukraina är mycket nära en överenskommelse.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Hävdar kontroll

Tidigt på lördagseftermiddagen har Kreml gått ut och hävdat att ryska styrkor nu har återtagit full kontroll av Kursk – den ryska region som Ukraina gick in i förra sommaren.

– Chefen för de ryska väpnade styrkornas generalstab Valery Gerasimov rapporterade till överbefälhavaren Vladimir Putin om slutförandet av operationen för att befria Kursk Oblast, säger talesman Dmitrij Peskov enligt Kyiv Independent.

Ukraina har inte kommenterat påståendena, som inte har kunnat verifieras av någon oberoende part.

Hyllar nordkoreanerna

Kreml passar även på att hylla de nordkoreanska soldaternas inblandning i kriget.

För första gången erkänner Gerasimov de nordkoreanska truppernas deltagande i den militära kampanjen och berömmer deras ”styrka och hjältemod”. 

Kyiv och Seoul har tidigare sagt att Nordkorea har skickat omkring 11 000 soldater till Kursk oblast, men Moskva har inte offentligt bekräftat detta förrän nu.

Ryssland inledde en offensiv för att återta regionen i början av mars, varvid Ukraina tvingades dra sig tillbaka från stora delar av det ursprungligen intagna territoriet, inklusive staden Sudzha.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen