UKRAINA: Zelenskys enorma vädjan

2022 10 25

Ukraina behöver 38 miljarder dollar, motsvarande drygt 400 miljarder kronor, för att täcka sitt förväntade budgetunderskott nästa år.

Nu vädjar landets president Volodymyr Zelensky om hjälp.

Under en pågående konferens i Berlin med Tyskland och andra EU-länder ber han om ekonomisk hjälp.

Han vill att det internationella samfundet täcker Ukrainas enorma budgetunderskott.

– Vid denna konferens måste vi fatta ett beslut om hjälp för att täcka nästa års budgetunderskott för Ukraina. Det handlar om en bytande summa på nästan 38 miljarder dollar, säger Zelensky enligt AFP.

Ukrainas president deltar på mötet via videolänk.

”Ny Marshallplan”

På konferensen i Berlin ska aktörerna besluta om hur Ukraina ska återbyggas efter kriget och hur återbyggnaden ska finansieras.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen drog en historisk parallell inför mötet.

– Även om man alltid ska vara försiktig med historiska jämförelser, så är frågan här inget annat än att skapa en ny Marshallplan för 2000-talet, skriver förbundskanslern och EU-chefen i ett gemensamt uttalande.

Osannolik med konkret resultat

Trots lovorden är det är osannolikt att konferensens i Tysklands huvudstad leder till ett konkret resultat, rapporterarPolitico.

– Nyckelfrågor om Ukrainas framtid kommer inte att besvaras, skriver nyhetssajten med hänvisning till ett uttalande från den tyska regeringen.

– Det kommer inte att tas fram några politiska överenskommelser under dagen, sa tyska regeringsrepresentanter på måndagen.

Målsättningen med veckans konferens är i stället att ”ge input till relevanta politiska förslag” som vid ”en lämplig tidpunkt kommer att träda i kraft”, framhåller Politico.

– De bästa experterna över hela världen kommer att delta och diskutera hur man bäst kan ta sig an denna återuppbyggnadsprocess, tekniskt men också ekonomiskt, säger Ursula von der Leyen enligt nyhetssajten.

Men ett beslut kan dröja.

– Ett stort tabu är när återuppbyggnaden ska starta. Europeiska regeringar är ovilliga att satsa skattebetalarnas pengar på att återuppbygga ett land i krig om det finns en risk att investeringar i energi, järnväg och annan infrastruktur förstörs, uppger Politico.

Foto: Volodymyr Zelensky

Text: Redaktionen

JUST NU: Island slår larm om allvarligt militärt hot

2025 08 31

Island varnar om ett allvarligt militärt hot.

Island slår larm om ett militärt hot som blir allt mer påtagligt.

Det handlar om Rysslands agerande i Arktis, det stora havsområdet med omkringliggande landområden runt jordens norra pol.

Ryssland agerar allt mer beslutsamt i Arktis – och öppnar gamla sovjetiska militärbaser igen.

Nu slår Islands utrikesminister larm.

”Mycket oroande”

Islands utrikesminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir varnar för att Rysslands agerande i Nato är ett ”allvarligt problem” för Nato, rapporterar Newsweek.

– Arktis är fortfarande centralt i Rysslands strategiska kalkyl, och dess aktiviteter i regionen går långt utöver defensiva åtgärder, säger den isländska utrikesministern till tidningen.

– Rysslands militära ställning i Arktis är mycket oroande, tillägger hon.

Ryssland har i flera år ägnat sig åt att öppna upp gamla sovjetiska militärbaser i Arktis igen, enligt tidningen.

De bygger också nya anläggningar i regionen.

Putinregimen har även investerat stort i sin nordliga flotta som är baserad i Murmansk-regionen och gränsar till Natoländerna Finland och Norge.

”Får konsekvenser”

Rysslands intresse för Arktis är både ekonomiskt och militärt.

Arktis är också den region i världen som påverkas mest av klimatförändringarna, som bland annat leder till att nya vägar öppnas upp för handel och militär trafik.

– Detta får konsekvenser för både Nato och Ryssland, eftersom den operativa miljön blir mer dynamisk och omstridd, säger Gunnarsdóttir till tidningen.

Det organiserade samarbetet mellan Ryssland och de övriga länderna runt Arktis har nästan helt stannat av efter Rysslands invasion av Ukraina.

Men Ryssland kontrollerar mer än hälften av Arktis kust.

Samarbete med Kina

Nato har stärkt sin närvaro i Arktis, men Ryssland har samtidigt utökat sitt samarbete med Kina, trots att Kina inte är en arktisk nation.

Detta har den tidigare Biden-administrationen i USA varnat för, och Peking ses nu som en stor finansiär av rysk energiutvinning i Arktis, samtidigt som samarbetet också tar sig militära uttryck.

– Arktis är inte en avlägsen eller isolerad region – det är en central arena för global säkerhet, säger Gunnarsdóttir till tidningen.

Text: Redaktionen

Förändring i svenska butikshyllor – från september

2025 08 31

En förändring kommer att synas i svenska butikshyllor i september.

Imorgon måndag övergår augusti till september, och då kommer också en förändring att börja bli synlig i svenska butikshyllor.

I januari meddelades att pantbeloppet höjs under 2025.

Men det är först nu i september som det kommer att bli synligt i butikshyllorna.

Förändring i butikshyllan

Pantbeloppet höjs på dryckesförpackningar av PET och aluminium, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Panten höjs från en till två kronor på aluminiumburk och liten PET-flaska, och från två till tre kronor på stor PET.

– De första produkterna kommer att finnas på butikshyllan i början av september 2025, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Producenterna har haft till september på sig att uppdatera förpackningar och etiketter, samtidigt som handelns kassa- och inköpssystem har uppdaterats.

Man har också varit tvungen att uppdatera alla pantautomater för att kunna hantera de nya pantbeloppen – men det ska ske ”i god tid före september”, har Returpack/Pantamera tidigare sagt.

Tips till konsumenterna

Den pant man får är dock den som står på förpackningen.

Under en övergångsperiod kan alltså samma produkt finnas i två olika förpackningar med olika pantbelopp. Man får alltså inte mer pant för gamla förpackningar, utan bara för nya med den nya märkningen.

– Vårt tips till konsumenterna är att vara uppmärksamma på pantmärket på förpackningen, då ser man tydligt vilket belopp man får tillbaka när man pantar, har Returpack/Pantameras marknads- och kommunikationschef Katarina Lundell tidigare sagt i ett uttalande.

– Det är ingen idé att spara på gamla förpackningar, de blir inte mer värda. Så det bästa är att fortsätta panta som vanligt, säger Katarina Lundell.

Vill få folk att panta mera

Målet med höjningen är att stimulera människor till att panta mera.

– Sveriges pantsystem är världsledande, eftersom konsumenterna vet att det gör skillnad för miljön och klimatet att panta. Vi ser varje år en liten ökning av vår höga pantningsgrad som nu ligger strax under 90 procent, säger Tomas Kjellker, vd på Returpack/Pantamera.

– Genom att göra den här höjningen ger vi systemet ytterligare en skjuts så att vi kan återvinna ännu fler burkar och flaskor, tillägger han.

Foto: Coop

Text: Redaktionen