JUST NU: Zelenskys nya Natoutspel – kan gå med i morgon

2022 04 05

– Om vi erbjuds Natomedlemskap i morgon utan att vårt liv står på spel. Då kommer vi att gå med.

Det säger Ukrainas president Volodymyr Zelensky på tisdagen under ett samtal med inhemska  journalister på statlig tv, rapporterar BBC.

Måste vara uppriktiga

Ett av Rysslands villkor för att avsluta kriget är att Ukraina intar en neutral status. Ukraina har å sin sida deklarerat att man är beredda på att stå utanför Nato.

Men president Zelensky konstaterade inför journalisterna att Ukraina har ”mist för många människoliv för att inte vara uppriktiga”

Behöver seriösa spelare

Vidare framhävde presidenten att Ukraina behöver säkerhetsgarantier.

– Vi behöver seriösa spelare som är redo att gå hela vägen, säger han enligt BBC.

Olika länder

Zelensky berättar att Ukraina ännu inte vet till 100 procent vilka dessa länder är, men att de i nuläget diskuterar säkerhetsgarantier med Frankrike, USA, Tyskland, Turkiet, Storbritannien och Polen.

Måste vara redo

– Vi behöver en krets av länder som inom 24 timmar är redo att förse oss med vilka vapen som helst. Det måste vara länder som har ett verkligt inflytande över sanktionspolitiken och är redo att mobilisera så snart vi hör några hot från den Ryska federationen.

Presidenten konstaterar att Ukrainas framtida säkerhetsgarantier måste innefattas av länder som ”på två eller tre dagar kan blockera allt” och på ett enkelt sätt kan isolera Ryssland från omvärlden.

Rysslands krav

Moskva har tidigare framfört en rad krav för att avsluta sitt anfallskrig i Ukraina.

Ett av kraven från Kreml är att Ukraina ska ändra sin konstitution, så att den slår fast att landet är ”neutralt”. Detta för att Ukraina inte ska kunna närma sig Väst och Nato, vilket är den ryska diktatorn Vladimir Putins mardröm.

Ny verklighet

– Jag kan förstå denna punkt (om neutralitet), detta diskuteras, och vi granskar det noggrant, har Zelensky tidigare sagt när de ryska kraven diskuterats.

Men efter upptäckten av hundratals civila dödsoffer i den tidigare ockuperade staden Butja har Zelensky medgett att förhandlingarna mellan länderna kan påverkas. Det konstaterade han själv när han besökte den krigsdrabbade staden norr om Kyiv.

– Det är väldigt svårt att förhandla med Ryssland när man ser vad de har gjort här, sa Zelensky, enligt Reuters och tillade:

– Det här är krigsbrott och kommer bli erkänt av världen som folkmord.

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen