Jysk-butik stänger efter 25 år – lämnar staden helt

2025 04 24

Jysk stänger en av sina butiker efter 25 år.

Kedjan har under den senaste tiden gett besked om expansion till bland annat Uruguay och Marocko.

I Sverige stänger de dock nu en butik.

Jysks enda butik i Söderköping läggs ner efter 25 år – och kedjan lämnar därmed staden helt och hållet.

Det framhåller Jysk i ett pressmeddelande.

“Är tråkigt”

Det är dock inte av ekonomiska skäl som butiken läggs ner.

Jysk har fattat beslutet att permanent stänga butiken i Söderköping på grund av “begränsade möjligheter att utveckla butiksdriften”.

Kedjan har letat efter en ny lokal i området utan framgång och väljer nu att avsluta verksamheten.

– Det är tråkigt att vi behövt komma till det här beslutet men vår befintliga lokal passar varken vårt nya butikskoncept eller ger förutsättningar för den arbetsmiljö som vi vill erbjuda medarbetarna, säger regionchef Anders Ljungar.

– Därför är det nödvändigt att ta det här beslutet.

Efter 25 år

Jysk har funnits i Söderköping i mer än 25 år och har enligt egen utsago under lång tid sökt olika möjligheter för utveckling av den lokala Jysk-butiken.

Nu får kunderna ta sig till Norrköping istället.

– Nu hoppas vi att kunderna känner sig välkomna till vår butik i Mirum, Norrköping. Den butiken har vi nyligen uppdaterat för att möta både kundernas och medarbetarnas behov, säger Anders Ljungar.

Sista försäljningsdagen blir 30 september.

Marocko och Uruguay

Under våren har Jysk meddelat att kedjan expanderat till Marocko och Uruguay.

I Marocko rör det sig om två nya butiker i Casablanca, som ligger i Viva Park och Aeria Mall.

I Uruguay har en butik öppnats i huvudstaden Montevideo.

“Har varit ett mål”

Rami Jensen, VD och koncernchef på Jysk, är exalterad över expansionen.

– Att expandera till Afrika har varit ett långsiktigt mål för JYSK, och idag är vi stolta över att göra det till verklighet med våra första butiker i Casablanca, säger Jensen.

– Det är alltid speciellt att öppna nya butiker och ännu mer speciellt när det sker på nya marknader och på en ny kontinent som idag.

Läs mer ekonomi-nyheter:

Svagare Volvo-rapport än väntat - Ekonomibladet

Ny tung konkurs i bilbranschen - Ekonomibladet

Foto: Jysk

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen