KÄLLOR: Stort internt missnöje – M-toppen pekas ut som ansvarig

2022 08 30

De senaste dagarna har flera opinionsmätningar indikerat ett sjunkande stöd för Moderaterna.

I måndagens mätning från SVT/Novus noterade M ett stöd på 15,8 procent – drygt fyra procentenheter sämre än valresultatet 2018.

Novus mätning fastslog även att SD är större än M. Sverigedemokraterna noterade ett stöd på 20,8 procent.

– Det innebär att SD nu varit säkerställt större än M sedan de dagliga mätningarna inleddes för en vecka sedan, rapporterade SVT.

Internt missnöje

Partiledare Ulf Kristersson (M) har vid flera tillfällen fastslagit att han inte är orolig. Kristersson har konstaterat att valet avgörs den 11 september.

Men internt växer missnöjet. Det bekräftar flera M-källor som Aftonbladet pratat med.

Det stora opinionstappet kopplas till att Moderaterna misslyckats med att få ett genomslag för sin ekonomiska politik.

Flera källor utrycker en frustation över att M inte lyckas koppla ett grepp om den ekonomiska debatten. Oron utrycks inte offentligt – istället vädras kritiken i olika chattgrupper, rapporterar Aftonbladet.

– Det är en ganska febril aktivitet just nu, säger en källa till tidningen.

– Det är ganska mycket undertryckt frustration eftersom det här borde vara den perfekta stormen för oss, folk pratar mycket om ekonomiska frågor, både sin privatekonomi men också landets ekonomi. Det här borde vara en bra tid för Moderaterna men det är det inte. Och det är klart att det finns en frustration över att man trots det inte för ut med det ekonomiska budskapet, säger en annan.

Kritik mot M-toppen

Flera högt uppsatta Moderater riktar även skarp kritik mot den ekonomiskpolitiska talespersonen Elisabeth Svantesson.

– Det finns en kritik om att hon kommer med enkla och begränsade svar. Ibland känns det som att hon bara ser bensinskatt- och plastpåseskatt. Det här komplicerade ekonomiska läget kräver lite djupare analyser, säger en M-källa till Aftonbladet och tillägger:

– Den ekonomiska politiken är lite duttig. Det finns ingen samlad bild av vilka stora ekonomiska reformer vi vill ha som vi har haft förr, till exempel med jobbskatteavdraget. Mycket av kritiken internt faller på Elisabeth.

Elisabeth Svantesson svarar på kritiken i en skriftlig kommentar till tidningen.

Svantesson skriver att ”det finns ett starkt stöd i partistyrelsen, partiet och i Sverige, för den ekonomiska politik vi driver”.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Glädjebesked från Swedbank – gäller från och med 2026

2025 12 11

Storbanken Swedbank går ut med ett glädjande besked till svenska hushåll.

Under flera år har bostadsmarknaden gått trögt.

Stigande låneräntor och hög inflation har bromsat svenskarnas möjligheter att köpa bostad.

Men en vändning kan vara i sikte.

– Efter några år av ekonomiskt stålbad ser hushållen ut att gå mot ljusare tider, säger Arturo Arques som är privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, i ett uttalande.

– Många har fått det bättre under 2024 och 2025 och med regeringens skattesänkningar på både inkomster och livsmedel 2026 finns det anledning för hushållen att se på framtiden med tillförsikt.

Möjligheten ökar

Efter flera kämpiga år för bostadsmarknaden kommer nu ett glädjande besked från storbanken Swedbank.

Under det tredje kvartalet 2025 har lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökat hushållens möjligheter att köpa en bostad, enligt Swedbanks Boindex.

– Swedbanks sammanvägda Boindex för småhus och bostadsrätter steg under årets tredje kvartal från 111 till 114, uppger banken.

– Det innebär att den som köper en bostad idag behöver i genomsnitt lägga 26 procent av disponibel inkomst på boendeutgifter. För småhus respektive bostadsrätter ligger Boindex på 113 respektive 118.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Stigande bostadspriser

Svenskarnas ökade möjligheter till bostadsköp väntas också få en positiv påverkan på bostadspriserna framöver.

– Tack vare lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökar nu hushållens möjligheter att köpa en bostad, säger Arturo Arques.

– Med lägre inkomstskatter, lägre moms på livsmedel och högre inkomster finns det mycket som talar för högre bostadspriser under 2026.

Köp av bostadsrätt och underhållsskuld

För den som funderar på att köpa en bostadsrätt finns det mer än inköpspriset att ta hänsyn till, bland annat bostadsrättsföreningens underhållsskuld och sparbehov.

– Kunskap om underhållsskuld och sparbehov kan också användas för att jämföra priset på bostadsrätter i olika föreningar och öka möjligheterna till en lyckad bostadsrättsaffär. Men det är tyvärr få som har den kunskapen, säger Arturo Arques.

LÄS OCKSÅ: “Fick mig att glömma min telefon” – Google storsatsar på ny produkt

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen