KÄLLOR: Stort internt missnöje – M-toppen pekas ut som ansvarig

2022 08 30

De senaste dagarna har flera opinionsmätningar indikerat ett sjunkande stöd för Moderaterna.

I måndagens mätning från SVT/Novus noterade M ett stöd på 15,8 procent – drygt fyra procentenheter sämre än valresultatet 2018.

Novus mätning fastslog även att SD är större än M. Sverigedemokraterna noterade ett stöd på 20,8 procent.

– Det innebär att SD nu varit säkerställt större än M sedan de dagliga mätningarna inleddes för en vecka sedan, rapporterade SVT.

Internt missnöje

Partiledare Ulf Kristersson (M) har vid flera tillfällen fastslagit att han inte är orolig. Kristersson har konstaterat att valet avgörs den 11 september.

Men internt växer missnöjet. Det bekräftar flera M-källor som Aftonbladet pratat med.

Det stora opinionstappet kopplas till att Moderaterna misslyckats med att få ett genomslag för sin ekonomiska politik.

Flera källor utrycker en frustation över att M inte lyckas koppla ett grepp om den ekonomiska debatten. Oron utrycks inte offentligt – istället vädras kritiken i olika chattgrupper, rapporterar Aftonbladet.

– Det är en ganska febril aktivitet just nu, säger en källa till tidningen.

– Det är ganska mycket undertryckt frustration eftersom det här borde vara den perfekta stormen för oss, folk pratar mycket om ekonomiska frågor, både sin privatekonomi men också landets ekonomi. Det här borde vara en bra tid för Moderaterna men det är det inte. Och det är klart att det finns en frustration över att man trots det inte för ut med det ekonomiska budskapet, säger en annan.

Kritik mot M-toppen

Flera högt uppsatta Moderater riktar även skarp kritik mot den ekonomiskpolitiska talespersonen Elisabeth Svantesson.

– Det finns en kritik om att hon kommer med enkla och begränsade svar. Ibland känns det som att hon bara ser bensinskatt- och plastpåseskatt. Det här komplicerade ekonomiska läget kräver lite djupare analyser, säger en M-källa till Aftonbladet och tillägger:

– Den ekonomiska politiken är lite duttig. Det finns ingen samlad bild av vilka stora ekonomiska reformer vi vill ha som vi har haft förr, till exempel med jobbskatteavdraget. Mycket av kritiken internt faller på Elisabeth.

Elisabeth Svantesson svarar på kritiken i en skriftlig kommentar till tidningen.

Svantesson skriver att ”det finns ett starkt stöd i partistyrelsen, partiet och i Sverige, för den ekonomiska politik vi driver”.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Putin ger grönt ljus: återaktiverar invasionsplanen från 2022

2025 12 02

Ryska styrkor påstår sig ha intagit den strategiskt viktiga staden Pokrovsk, som beskrivs som en “port” för att ta kontroll över hela Donbasregionen.

Natten till tisdagen bryter Rysslands diktator Vladimir Putin tystnaden i frågan.

– Detta är en viktig utveckling. Vi är alla medvetna om dess betydelse, säger Putin enligt Reuters.

Diktatorn hävdar också att den påstådda ryska framgången gör att Ryssland nu kan skifta tillbaka fokus – till vad Kreml egentligen hade som syfte vid den fullskaliga invasionen för snart fyra år sedan.

Enligt Putin avancerar nu ryska styrkor “i praktiskt taget alla riktningar”

– Detta är en viktig riktning. Vi förstår alla hur viktigt det är. Det gör att vi kan gå vidare med uppgiften vi påverkade när den militära specialoperationen inleddes, säger Putin.

Begreppet “militära specialoperationen” är det som Kreml använt för att beskriva kriget i Ukraina.

Ifrågsaätts

Det ryska beskedet om man intagit Pokrovsk har mötts av skepsis. Andriy Kovalenko, chefen för det ukrainska centret för bekämpning av desinformation, har varnat för att Ryssland kommer att försöka “utöva press på frontlinjen med många högljudda uttalanden”.

– Han sa att detta gjordes ”exklusivt för den västerländska publiken och för att höja de diplomatiska insatserna” mitt i nya förhandlingar om hur kriget i Ukraina ska kunna avslutas, skriver CNN.

Även den ansedda amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, ifrågasätter det ryska påståendet.

– ISW har ännu inte observerat bevis som bekräftar att ryska styrkor har slutfört erövringen av Pokrovsk i skrivande stund. Kreml kan ha tillkännagivit erövringen av Pokrovsk i förtid den 1 december – liksom för många andra bosättningar i Ukraina – som en del av en kognitiv krigföringsinsats för att forma de amerikansk-ryska förhandlingarna i Moskva den 2 december, framhåller tankesmedjan.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Svårbedömt

Joakim Paasikiivi, tidigare överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan i Stockholm, menar att det inte är omöjligt att Ryssland kan ha tagit över Pokrovsk.

– Men det är väldigt svårt att säga att det skulle vara så grundat bara på ryska utsagor. Eftersom de säger att de tar saker som de inte har tagit, säger militärexperten till TV4 Nyheterna.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Fruktar värsta vintern sedan 2022 – “tror många svenskar förstår”

2025 12 02

Sverige förbereder att gå fram med ett särskilt vinterpaket värt 1,1 miljarder kronor.

Ryssland fortsätter att attackera Ukraina, mitt under de pågående fredsförhandlingarna.

I synnerhet siktar Moskva in sig på att förstöra ukrainsk infrastruktur, vilket leder till svåra och långa strömavbrott.

– De här attackerna har intensifierats de senaste veckorna. När temperaturen nu börjar falla riskerar det här att bli den värsta vintern sedan 2022, säger Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa (M) till GP.

"Tror många svenskar förstår"

Det är på grund av de eskalerande ryska attackerna som vinterpaketet tagits fram. När de nya 1,1 miljarderna ska skänkas har regeringen valt att fördela om bistånd som tidigare varit avsett för bland annat afrikanska länder.

Nu går en del av pengarna till Ukraina istället. Enligt Benjamin Dousa beror det på två saker: dels solidariteten med Ukraina, dels det svenska nationella säkerhetsintresset i att hålla Ukraina på benen.

Ministern upplever att svenska folket har förståelse för omfördelningen.

– Jag tror också att många svenskar förstår att vår statsbudget inte är oändlig. Ska vi inte behöva höja skatter för att finansiera Ukrainastödet så behöver vi ta från andra områden i biståndsbudgeten.

LÄS MER: Kängan till Europa – “Har inget att säga till om”

600 miljoner till nytt initiativ

Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige bidragit med motsvarande cirka 108 miljarder kronor för att på olika sätt stötta Ukraina.

I november meddelade regeringen att Sverige avsätter 600 miljoner kronor till det amerikanska initiativet Prioritised Ukraine Requirement List.

– Bidraget stärker Ukrainas luftförsvarsförmåga och försvar mot Ryssland. Ryssland utgör ett hot mot Europa och Sverige kommer fortsatt agera med andra via finansiella, militära och humanitära medel för att stödja Ukraina och skydda Europa, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen