KÄLLOR: Stort internt missnöje – M-toppen pekas ut som ansvarig

2022 08 30

De senaste dagarna har flera opinionsmätningar indikerat ett sjunkande stöd för Moderaterna.

I måndagens mätning från SVT/Novus noterade M ett stöd på 15,8 procent – drygt fyra procentenheter sämre än valresultatet 2018.

Novus mätning fastslog även att SD är större än M. Sverigedemokraterna noterade ett stöd på 20,8 procent.

– Det innebär att SD nu varit säkerställt större än M sedan de dagliga mätningarna inleddes för en vecka sedan, rapporterade SVT.

Internt missnöje

Partiledare Ulf Kristersson (M) har vid flera tillfällen fastslagit att han inte är orolig. Kristersson har konstaterat att valet avgörs den 11 september.

Men internt växer missnöjet. Det bekräftar flera M-källor som Aftonbladet pratat med.

Det stora opinionstappet kopplas till att Moderaterna misslyckats med att få ett genomslag för sin ekonomiska politik.

Flera källor utrycker en frustation över att M inte lyckas koppla ett grepp om den ekonomiska debatten. Oron utrycks inte offentligt – istället vädras kritiken i olika chattgrupper, rapporterar Aftonbladet.

– Det är en ganska febril aktivitet just nu, säger en källa till tidningen.

– Det är ganska mycket undertryckt frustration eftersom det här borde vara den perfekta stormen för oss, folk pratar mycket om ekonomiska frågor, både sin privatekonomi men också landets ekonomi. Det här borde vara en bra tid för Moderaterna men det är det inte. Och det är klart att det finns en frustration över att man trots det inte för ut med det ekonomiska budskapet, säger en annan.

Kritik mot M-toppen

Flera högt uppsatta Moderater riktar även skarp kritik mot den ekonomiskpolitiska talespersonen Elisabeth Svantesson.

– Det finns en kritik om att hon kommer med enkla och begränsade svar. Ibland känns det som att hon bara ser bensinskatt- och plastpåseskatt. Det här komplicerade ekonomiska läget kräver lite djupare analyser, säger en M-källa till Aftonbladet och tillägger:

– Den ekonomiska politiken är lite duttig. Det finns ingen samlad bild av vilka stora ekonomiska reformer vi vill ha som vi har haft förr, till exempel med jobbskatteavdraget. Mycket av kritiken internt faller på Elisabeth.

Elisabeth Svantesson svarar på kritiken i en skriftlig kommentar till tidningen.

Svantesson skriver att ”det finns ett starkt stöd i partistyrelsen, partiet och i Sverige, för den ekonomiska politik vi driver”.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen