KÄLLOR: Stort internt missnöje – M-toppen pekas ut som ansvarig

2022 08 30

De senaste dagarna har flera opinionsmätningar indikerat ett sjunkande stöd för Moderaterna.

I måndagens mätning från SVT/Novus noterade M ett stöd på 15,8 procent – drygt fyra procentenheter sämre än valresultatet 2018.

Novus mätning fastslog även att SD är större än M. Sverigedemokraterna noterade ett stöd på 20,8 procent.

– Det innebär att SD nu varit säkerställt större än M sedan de dagliga mätningarna inleddes för en vecka sedan, rapporterade SVT.

Internt missnöje

Partiledare Ulf Kristersson (M) har vid flera tillfällen fastslagit att han inte är orolig. Kristersson har konstaterat att valet avgörs den 11 september.

Men internt växer missnöjet. Det bekräftar flera M-källor som Aftonbladet pratat med.

Det stora opinionstappet kopplas till att Moderaterna misslyckats med att få ett genomslag för sin ekonomiska politik.

Flera källor utrycker en frustation över att M inte lyckas koppla ett grepp om den ekonomiska debatten. Oron utrycks inte offentligt – istället vädras kritiken i olika chattgrupper, rapporterar Aftonbladet.

– Det är en ganska febril aktivitet just nu, säger en källa till tidningen.

– Det är ganska mycket undertryckt frustration eftersom det här borde vara den perfekta stormen för oss, folk pratar mycket om ekonomiska frågor, både sin privatekonomi men också landets ekonomi. Det här borde vara en bra tid för Moderaterna men det är det inte. Och det är klart att det finns en frustration över att man trots det inte för ut med det ekonomiska budskapet, säger en annan.

Kritik mot M-toppen

Flera högt uppsatta Moderater riktar även skarp kritik mot den ekonomiskpolitiska talespersonen Elisabeth Svantesson.

– Det finns en kritik om att hon kommer med enkla och begränsade svar. Ibland känns det som att hon bara ser bensinskatt- och plastpåseskatt. Det här komplicerade ekonomiska läget kräver lite djupare analyser, säger en M-källa till Aftonbladet och tillägger:

– Den ekonomiska politiken är lite duttig. Det finns ingen samlad bild av vilka stora ekonomiska reformer vi vill ha som vi har haft förr, till exempel med jobbskatteavdraget. Mycket av kritiken internt faller på Elisabeth.

Elisabeth Svantesson svarar på kritiken i en skriftlig kommentar till tidningen.

Svantesson skriver att ”det finns ett starkt stöd i partistyrelsen, partiet och i Sverige, för den ekonomiska politik vi driver”.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Jubel för Åkesson – stor förändring bland Tidöpartierna

2025 11 26

Jimmie Åkesson (SD) nås av ett glädjebesked.

Sverigedemokraternas partiledare nås av goda nyheter.

Synen på honom bland de andra Tidöpartiernas väljare har förändrats – och SD-ledaren stärker sin position inför valet.

Jubel för Jimmie Åkesson

Jimmie Åkesson stärker sin ställning i en ny förtroendemätning från Novus.

Andelen som säger sig ha ganska eller mycket stort förtroende för SD-ledaren ökade med fyra procentenheter i novembermätningen, vilket innebär att Åkesson är den partiledare som ökar mest.

Totalt anger 29 procent att de har förtroende för SD-ledaren, vilket gör att han är den partiledare med tredje högst förtroende.

Särskilt noterbart är att förtroendet för Åkesson har ökat kraftigt bland regeringspartiernas sympatisörer, uppger Novus.

– Uppgången för Åkesson är bland regeringspartiernas sympatisörer, där nu 47 procent har förtroende för honom. I oktober var det 35 procent av regeringspartiernas sympatisörer som hade förtroende för honom, skriver Novus i syn analys.

Förtroendet för Åkesson har alltså ökat med 12 procentenheter bland regeringspartiernas sympatisörer.

Tungt för Mohamsson

Enligt Novus har Jimmie Åkesson vunnit på att stå i centrum för diskussioner om framtida regeringsbildningar, där SD har rest krav om att ingå i nästa regering, samtidigt som L har sagt nej till detta.

För Liberalernas partiledare Simona Mohamsson går det fortsatt tungt, enligt mätningen.

Förtroendet för Mohamsson har förvisso ökat med en procentenhet jämfört med oktober. Men det totala förtroendet ligger ändå bara på fyra procent, samtidigt som andelen som känner ganska eller mycket lite förtroende för Mohamsson har ökat med sju procentenheter och nu uppgår till 54 procent.

Många känner inte till Thand Ringqvist

Centerpartiets nya partiledare Elisabeth Thand Ringqvist är med i mätningen för första gången. 8 procent uppger att de har förtroende för henne, vilket gör att hon hamnar näst sist i mätningen. 49 procent svarade dock att de inte har någon uppfattning om henne eller inte vet vem hon är.

På förstaplats i förtroendemätningen hamnar Magdalena Andersson (S) med 43 procent. Andersson har dock backat med tre procentenheter jämfört med oktober.

Statsminister Ulf Kristersson (M) ligger tvåa i mätningen med 31 procent, vilket är en ökning med en procentenhet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Chockbesked för ryska folket – Kreml behöver pengar akut

2025 11 26

Putinregimen behöver akut få in skattemedel för att lösa budgeten och finansiera Rysslands rekordstora utgifter på militären.

Nu chockhöjs därför skatten i Ryssland.

En andra momshöjning kommer att placera landets skattenivåer i toppskiktet i hela världen när hundratals miljoner rubel ska krävas in från ryska konsumenters plånböcker, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Detta samtidigt som en tredjedel redan uppger att de saknar pengar till mat.

– Befolkningen kommer att bära en betydande börda av att betala ytterligare skatteskulder, varnar experter från Institutet för ekonomisk prognostisering vid Ryska vetenskapsakademin, framhåller tidningen.

Ska kompensera för oljetappet

Momssatsen ska höjas till 22 procent under 2026 vilket kan uppgå till drygt 1,4 biljoner rubel för inhemsk moms och upp till 450 miljarder rubel för moms på import, hävdar akademin.

Samtidigt behåller Ryssland en förmånligare momssats på samhällsviktiga varor, varför 10 procent av befolkningen med högst inkomst bedöms kommer att betala 32 procent av den extra skatten.

– Den ökade skattebördan kommer att användas fullt ut för att kompensera för minskningen av olje- och gasintäkterna, uppger det institutet.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Kan få konsekvenser

Enligt experterna kommer dock inte skattehöjningen stärka budgeten.

Mer troligt är att det ökar instabiliteten och leder till ekonomisk avmattning, minskade företagsvinster och en "betydande avmattning i investeringar”, skriver The Moscow Times.

– De ökande offentliga investeringarna kompenserar dock inte för nedgången i privata investeringar och den övergripande avmattningen i den ekonomiska tillväxten, vilket i sin tur ökar budgetsystemets instabilitet på medellång sikt, menar Institutet för ekonomisk prognostisering vid Ryska vetenskapsakademin.

LÄS MER: Uppgifter: Putin var nära att avgå

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen