KÄLLOR: Stort internt missnöje – M-toppen pekas ut som ansvarig

2022 08 30

De senaste dagarna har flera opinionsmätningar indikerat ett sjunkande stöd för Moderaterna.

I måndagens mätning från SVT/Novus noterade M ett stöd på 15,8 procent – drygt fyra procentenheter sämre än valresultatet 2018.

Novus mätning fastslog även att SD är större än M. Sverigedemokraterna noterade ett stöd på 20,8 procent.

– Det innebär att SD nu varit säkerställt större än M sedan de dagliga mätningarna inleddes för en vecka sedan, rapporterade SVT.

Internt missnöje

Partiledare Ulf Kristersson (M) har vid flera tillfällen fastslagit att han inte är orolig. Kristersson har konstaterat att valet avgörs den 11 september.

Men internt växer missnöjet. Det bekräftar flera M-källor som Aftonbladet pratat med.

Det stora opinionstappet kopplas till att Moderaterna misslyckats med att få ett genomslag för sin ekonomiska politik.

Flera källor utrycker en frustation över att M inte lyckas koppla ett grepp om den ekonomiska debatten. Oron utrycks inte offentligt – istället vädras kritiken i olika chattgrupper, rapporterar Aftonbladet.

– Det är en ganska febril aktivitet just nu, säger en källa till tidningen.

– Det är ganska mycket undertryckt frustration eftersom det här borde vara den perfekta stormen för oss, folk pratar mycket om ekonomiska frågor, både sin privatekonomi men också landets ekonomi. Det här borde vara en bra tid för Moderaterna men det är det inte. Och det är klart att det finns en frustration över att man trots det inte för ut med det ekonomiska budskapet, säger en annan.

Kritik mot M-toppen

Flera högt uppsatta Moderater riktar även skarp kritik mot den ekonomiskpolitiska talespersonen Elisabeth Svantesson.

– Det finns en kritik om att hon kommer med enkla och begränsade svar. Ibland känns det som att hon bara ser bensinskatt- och plastpåseskatt. Det här komplicerade ekonomiska läget kräver lite djupare analyser, säger en M-källa till Aftonbladet och tillägger:

– Den ekonomiska politiken är lite duttig. Det finns ingen samlad bild av vilka stora ekonomiska reformer vi vill ha som vi har haft förr, till exempel med jobbskatteavdraget. Mycket av kritiken internt faller på Elisabeth.

Elisabeth Svantesson svarar på kritiken i en skriftlig kommentar till tidningen.

Svantesson skriver att ”det finns ett starkt stöd i partistyrelsen, partiet och i Sverige, för den ekonomiska politik vi driver”.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen