KÄLLOR: Stort internt missnöje – M-toppen pekas ut som ansvarig

2022 08 30

De senaste dagarna har flera opinionsmätningar indikerat ett sjunkande stöd för Moderaterna.

I måndagens mätning från SVT/Novus noterade M ett stöd på 15,8 procent – drygt fyra procentenheter sämre än valresultatet 2018.

Novus mätning fastslog även att SD är större än M. Sverigedemokraterna noterade ett stöd på 20,8 procent.

– Det innebär att SD nu varit säkerställt större än M sedan de dagliga mätningarna inleddes för en vecka sedan, rapporterade SVT.

Internt missnöje

Partiledare Ulf Kristersson (M) har vid flera tillfällen fastslagit att han inte är orolig. Kristersson har konstaterat att valet avgörs den 11 september.

Men internt växer missnöjet. Det bekräftar flera M-källor som Aftonbladet pratat med.

Det stora opinionstappet kopplas till att Moderaterna misslyckats med att få ett genomslag för sin ekonomiska politik.

Flera källor utrycker en frustation över att M inte lyckas koppla ett grepp om den ekonomiska debatten. Oron utrycks inte offentligt – istället vädras kritiken i olika chattgrupper, rapporterar Aftonbladet.

– Det är en ganska febril aktivitet just nu, säger en källa till tidningen.

– Det är ganska mycket undertryckt frustration eftersom det här borde vara den perfekta stormen för oss, folk pratar mycket om ekonomiska frågor, både sin privatekonomi men också landets ekonomi. Det här borde vara en bra tid för Moderaterna men det är det inte. Och det är klart att det finns en frustration över att man trots det inte för ut med det ekonomiska budskapet, säger en annan.

Kritik mot M-toppen

Flera högt uppsatta Moderater riktar även skarp kritik mot den ekonomiskpolitiska talespersonen Elisabeth Svantesson.

– Det finns en kritik om att hon kommer med enkla och begränsade svar. Ibland känns det som att hon bara ser bensinskatt- och plastpåseskatt. Det här komplicerade ekonomiska läget kräver lite djupare analyser, säger en M-källa till Aftonbladet och tillägger:

– Den ekonomiska politiken är lite duttig. Det finns ingen samlad bild av vilka stora ekonomiska reformer vi vill ha som vi har haft förr, till exempel med jobbskatteavdraget. Mycket av kritiken internt faller på Elisabeth.

Elisabeth Svantesson svarar på kritiken i en skriftlig kommentar till tidningen.

Svantesson skriver att ”det finns ett starkt stöd i partistyrelsen, partiet och i Sverige, för den ekonomiska politik vi driver”.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen