”Kan komma in i vår mat” – MP protesterar mot S ja till slutförvar

2022 01 27

Miljöpartiet protesterar mot Socialdemokraternas ja-besked till slutförvar av kärnavfall som kom i dag.

S-regeringen med klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) i spetsen har nu lämnat sitt besked.

S säger ja till slutförvar

– Nu tar vi hand om avfallet och vi garanterar därmed en lite tryggare framtid, säger Annika Strandhäll som meddelar att regeringen säger ja till slutförvar av använt kärnbränsle.

Sverige blir världsledande

Strandhäll betonar att Sverige nu blir världsledande på området.

– Vår generation ska ta ansvar för kärnavfallet. Det här är resultatet av 40 års forskning och som ska vara säker i 100 000 år. Sverige blir världsledande tillsammans med Finland, säger Strandhäll (S).

Kan bli först i världen

Dagens besked talar för att Sverige kan bli först i världen med ett slutförvar och lagring av det högaktiva kärnavfallet som är kärnkraftverkens farliga restprodukt.

Det finns mer än 40 kärnkraftverk runt om i världen i 38 olika länder men ingenstans har man börjat lagra kärnavfallet, uppger SVT.

MP protesterar

Men Socialdemokraternas ja-besked faller inte i god jord hos Miljöpartiet som hänvisar till Mark- och miljödomstolens tvekan kring de kopparkapslar som kärnavfallet ska lagras i. Domstolen menar att det är osäkert att kapslarna håller i 100 000 år, rapporterar SvD.

Risk för maten befarar MP

– Östersjön är redan i dag världens mest radioaktiva hav och skulle materialet läcka ut skulle det påverka djur- och växtliv och i slutändan komma in i vår mat och våra kroppar. Det kan få katastrofala konsekvenser, säger MP-ledaren Per Bolund till tidningen.

Blir ingen misstroendeomröstning

MP kommer dock inte att arbeta för ett misstroendevotum mot klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).

– Det är inte seriöst att hota med att avsätta enskilda ministrar för att man vill ha ett visst beslut snabbt. Miljöpartiet är mer ansvarsfullt än så, säger Per Bolund till SvD.

Tror på metoden

Miljöpartiet manliga språkrör uppger dock att han tror på den metod som nu förs fram men han hade önskat mer faktaunderlag.

ANALYS
Det finns flera vinnare på dagen besked om ja till slutförvar av kärnbränsle.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna som har drivit frågan är sakpolitiska vinnare i och med att deras kärnkraftsvänliga linje segrar. Partierna är öppna för kärnkraftspositiva satsningar i Sverige.

Plus även för S

Samtidigt blir Socialdemokraterna av med frågeställningen vilket är ett plus för partiet i samband med att valåret nu har inletts. S är också klart mer positivt inställt till kärnkraft än vad Miljöpartiet är och Regeringen Andersson (S) markerar sina skillnader gentemot MP genom att säga ja till slutförvaret bara kort efter att MP lämnat regeringen.

MP den stora förloraren

Miljöpartiet är den stora förloraren och partiet är nu kraftigt försvagat på flera fronter.

I opinion faller MP som en sten och är nere på väldigt låga nivåer klart under riksdagsspärren. Samtidigt förlorar partiet viktiga sakpolitiska frågor nu när Socialdemokraterna svänger bort från MP:s politiska linje.

Foto: Regeringskansliet resp. Vattenfall Group

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen