”Kan komma in i vår mat” – MP protesterar mot S ja till slutförvar

2022 01 27

Miljöpartiet protesterar mot Socialdemokraternas ja-besked till slutförvar av kärnavfall som kom i dag.

S-regeringen med klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) i spetsen har nu lämnat sitt besked.

S säger ja till slutförvar

– Nu tar vi hand om avfallet och vi garanterar därmed en lite tryggare framtid, säger Annika Strandhäll som meddelar att regeringen säger ja till slutförvar av använt kärnbränsle.

Sverige blir världsledande

Strandhäll betonar att Sverige nu blir världsledande på området.

– Vår generation ska ta ansvar för kärnavfallet. Det här är resultatet av 40 års forskning och som ska vara säker i 100 000 år. Sverige blir världsledande tillsammans med Finland, säger Strandhäll (S).

Kan bli först i världen

Dagens besked talar för att Sverige kan bli först i världen med ett slutförvar och lagring av det högaktiva kärnavfallet som är kärnkraftverkens farliga restprodukt.

Det finns mer än 40 kärnkraftverk runt om i världen i 38 olika länder men ingenstans har man börjat lagra kärnavfallet, uppger SVT.

MP protesterar

Men Socialdemokraternas ja-besked faller inte i god jord hos Miljöpartiet som hänvisar till Mark- och miljödomstolens tvekan kring de kopparkapslar som kärnavfallet ska lagras i. Domstolen menar att det är osäkert att kapslarna håller i 100 000 år, rapporterar SvD.

Risk för maten befarar MP

– Östersjön är redan i dag världens mest radioaktiva hav och skulle materialet läcka ut skulle det påverka djur- och växtliv och i slutändan komma in i vår mat och våra kroppar. Det kan få katastrofala konsekvenser, säger MP-ledaren Per Bolund till tidningen.

Blir ingen misstroendeomröstning

MP kommer dock inte att arbeta för ett misstroendevotum mot klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).

– Det är inte seriöst att hota med att avsätta enskilda ministrar för att man vill ha ett visst beslut snabbt. Miljöpartiet är mer ansvarsfullt än så, säger Per Bolund till SvD.

Tror på metoden

Miljöpartiet manliga språkrör uppger dock att han tror på den metod som nu förs fram men han hade önskat mer faktaunderlag.

ANALYS
Det finns flera vinnare på dagen besked om ja till slutförvar av kärnbränsle.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna som har drivit frågan är sakpolitiska vinnare i och med att deras kärnkraftsvänliga linje segrar. Partierna är öppna för kärnkraftspositiva satsningar i Sverige.

Plus även för S

Samtidigt blir Socialdemokraterna av med frågeställningen vilket är ett plus för partiet i samband med att valåret nu har inletts. S är också klart mer positivt inställt till kärnkraft än vad Miljöpartiet är och Regeringen Andersson (S) markerar sina skillnader gentemot MP genom att säga ja till slutförvaret bara kort efter att MP lämnat regeringen.

MP den stora förloraren

Miljöpartiet är den stora förloraren och partiet är nu kraftigt försvagat på flera fronter.

I opinion faller MP som en sten och är nere på väldigt låga nivåer klart under riksdagsspärren. Samtidigt förlorar partiet viktiga sakpolitiska frågor nu när Socialdemokraterna svänger bort från MP:s politiska linje.

Foto: Regeringskansliet resp. Vattenfall Group

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det.

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar.

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer.

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen