”Kan komma in i vår mat” – MP protesterar mot S ja till slutförvar

2022 01 27

Miljöpartiet protesterar mot Socialdemokraternas ja-besked till slutförvar av kärnavfall som kom i dag.

S-regeringen med klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) i spetsen har nu lämnat sitt besked.

S säger ja till slutförvar

– Nu tar vi hand om avfallet och vi garanterar därmed en lite tryggare framtid, säger Annika Strandhäll som meddelar att regeringen säger ja till slutförvar av använt kärnbränsle.

Sverige blir världsledande

Strandhäll betonar att Sverige nu blir världsledande på området.

– Vår generation ska ta ansvar för kärnavfallet. Det här är resultatet av 40 års forskning och som ska vara säker i 100 000 år. Sverige blir världsledande tillsammans med Finland, säger Strandhäll (S).

Kan bli först i världen

Dagens besked talar för att Sverige kan bli först i världen med ett slutförvar och lagring av det högaktiva kärnavfallet som är kärnkraftverkens farliga restprodukt.

Det finns mer än 40 kärnkraftverk runt om i världen i 38 olika länder men ingenstans har man börjat lagra kärnavfallet, uppger SVT.

MP protesterar

Men Socialdemokraternas ja-besked faller inte i god jord hos Miljöpartiet som hänvisar till Mark- och miljödomstolens tvekan kring de kopparkapslar som kärnavfallet ska lagras i. Domstolen menar att det är osäkert att kapslarna håller i 100 000 år, rapporterar SvD.

Risk för maten befarar MP

– Östersjön är redan i dag världens mest radioaktiva hav och skulle materialet läcka ut skulle det påverka djur- och växtliv och i slutändan komma in i vår mat och våra kroppar. Det kan få katastrofala konsekvenser, säger MP-ledaren Per Bolund till tidningen.

Blir ingen misstroendeomröstning

MP kommer dock inte att arbeta för ett misstroendevotum mot klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).

– Det är inte seriöst att hota med att avsätta enskilda ministrar för att man vill ha ett visst beslut snabbt. Miljöpartiet är mer ansvarsfullt än så, säger Per Bolund till SvD.

Tror på metoden

Miljöpartiet manliga språkrör uppger dock att han tror på den metod som nu förs fram men han hade önskat mer faktaunderlag.

ANALYS
Det finns flera vinnare på dagen besked om ja till slutförvar av kärnbränsle.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna som har drivit frågan är sakpolitiska vinnare i och med att deras kärnkraftsvänliga linje segrar. Partierna är öppna för kärnkraftspositiva satsningar i Sverige.

Plus även för S

Samtidigt blir Socialdemokraterna av med frågeställningen vilket är ett plus för partiet i samband med att valåret nu har inletts. S är också klart mer positivt inställt till kärnkraft än vad Miljöpartiet är och Regeringen Andersson (S) markerar sina skillnader gentemot MP genom att säga ja till slutförvaret bara kort efter att MP lämnat regeringen.

MP den stora förloraren

Miljöpartiet är den stora förloraren och partiet är nu kraftigt försvagat på flera fronter.

I opinion faller MP som en sten och är nere på väldigt låga nivåer klart under riksdagsspärren. Samtidigt förlorar partiet viktiga sakpolitiska frågor nu när Socialdemokraterna svänger bort från MP:s politiska linje.

Foto: Regeringskansliet resp. Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Lågprisjätte utmanar Biltema – öppnar 20 nya varuhus

2026 11 04

En svensk lågpriskedja går på offensiven.

En lågprisjätte storsatsar i Sverige och börjar närma sig Biltema i kampen om kunderna.

Nu planeras 20 nya varuhus på kedjans olika marknader.

Jula fortsätter att växa

Det handlar om Jula, som de senaste åren haft en stark utveckling.

Under fjolåret omsatte koncernen 12,2 miljarder kronor och under årets första fem månader ökade omsättningen.

I somras rapporterade företaget en rekordstark inledning på året, med en omsättning som fram till maj hade ökat med 500 miljoner kronor jämfört med motsvarande period året innan.

Enligt Freddy Johansson, landschef på Jula Sverige är ett brett sortiment med produkter i olika prisklasser en viktig förklaring till framgångarna.

Läs också: USA: ”Mycket nära en deal”

Planerar 20 nya varuhus

Jula har stora expansionsplaner framöver. Enligt Lennart Karlsson, vd för Jula Logistics, och Magnus Kristofersson, chef för Jula Holdingkoncernen, befinner sig företaget i en period av kraftig tillväxt.

Målet är att öppna 60 nya varuhus under de kommande tre åren.

– Expansionstakten vi nu befinner oss i gör det svårt att helt planera för framtiden. Vi har en satt treårsplan men utöver det är det svårt att veta, sade Magnus Kristofersson, till Skaraborgs Allehanda, i våras.

Planerna för nästa år är redan stora.

– Vi har en plan på en handfull ytterligare varuhus nästa år i Sverige. Vår vd har gått ut med att vi ska öppna 20 stycken totalt på alla våra marknader, varav 4–5 av dem ska öppnas i Sverige, säger Freddy Johansson till Dagens Handel.

Jula har i dag 76 varuhus i Sverige. Bland de kommande etableringarna finns Härnösand, där ett varuhus ska öppna i december, och Ystad, där öppningen förhoppningsvis blir av i mars nästa år.

Det finns dessutom planer på fler etableringar i både stora och mindre städer.

Konkurrensen hårdnar

Jula är inte ensamt om att satsa på fler butiker. Konkurrensen inom lågprishandeln växer, samtidigt som flera kedjor rustar upp sina befintliga butiker och letar efter nya etableringsmöjligheter.

Biltema och Clas Ohlson är två av de stora aktörerna på marknaden.

Även finska Puuilo med 56 butiker, planerar att ta sig in på den svenska marknaden med ett par pilotbutiker.

Men konkurrensen oroar inte Jula-chefen.

– Vi är väldigt trygga i vår affärsmodell och vårt sortiment och vårt kundmöte. Jag går inte och oroar mig. Men det är klart att det är konkurrens. Då gäller det att vässa sig och vara bra på alla delar i själva kundupplevelsen, säger Freddy Johansson till Dagens Handel.

Andra läser: Butikskedjans jättebesked: Ska öppna nästan 1 500 butiker

Foto: Biltema

Text: Redaktionen

Allierad ger direktbesked – ska överge Ryssland

2026 11 04

Ett historiskt steg är på väg att tas av en av Putins allierade.

Armenien pekar ut en ny riktning för landet.

Nu är landet redo för ett historiskt steg som kan innebära att Ryssland förlorar en av sina nära allierade.

Redan nästa år

Armenien kan lämna in en formell ansökan om medlemskap i EU redan 2027 eller 2028.

Det uppger landets premiärminister Nikol Pasjinjan i en intervju med Euronews på EU utvidgningstoppmöte.

– Nästa år kan vara realistiskt. 2028 kan också vara realistiskt, säger han om medlemskapet.

Han förklarar att regeringen har inlett en process som ska leda fram till ett slutgiltigt beslut om att ansöka om ett formellt medlemskap i EU.

Enligt Pasjinjan handlar närmandet till EU om att skydda landets demokrati och stärka dess självständighet.

– För vårt folk är demokrati inte en fråga om omständigheter. Det är ett strategiskt val, säger han till Euronews.

Läs mer: Chocksiffra för V i ny mätning

Måste välja bort Putin

Ett EU-medlemskap skulle samtidigt få stora konsekvenser för Armeniens relation till Ryssland.

Landet är i dag medlem i den Eurasiska ekonomiska unionen, EAEU, där Ryssland spelar en central roll.

Men Armenien kan inte vara fullvärdig medlem i både EU och den Rysslandsledda unionen samtidigt. Det beror på att båda är tullunioner med gemensamma regler för handel med omvärlden, vilket gör medlemskap i båda oförenligt, rapporterar Armenpress.

Pasjinjan är medveten om konflikten mellan de två alternativen och har sagt att det i slutändan är det armeniska folket som ska fatta beslutet.

– När det är dags att fatta ett beslut kommer vi att fatta ett beslut. Vi måste ha ett alternativ, sade Pasjinjan, till Reuters i våras.

Moskva hotar landet

Armeniens närmande till EU har väckt starka reaktioner i Moskva.

Ryssland har hotat att svara med motåtgärder, framför allt genom att strypa landets energiförsörjning.

– Den ryska ambassaden har officiellt överlämnat ett brev...där det står att om processen för ett EU-medlemskap fortsätter kommer den ryska sidan att stoppa eller ensidigt säga upp avtalet om samarbete kring leveranser av naturgas, oljeprodukter och rådiamanter, sade Maria Zacharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, till nyhetsbyrån RIA, som Reuters rapporterade om i våras.

Även Rysslands tidigare ledare Dmitrij Medvedev har varnat Armenien. Han har hävdat att landet riskerar att bli nästa Ukraina.

Pasjinjan avvisar jämförelsen och betonar att landets mål är att stärka sin självständighet.

– Vårt mål är att stärka vår självständighet och utveckla den. Det är ett legitimt mål. Ingen kan begränsa Armeniens strävan efter att bli ett mer självständigt och mer integrerat land, säger han.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen