KAOS I SÖDRA SVERIGE: Polisen slår larm – ”stanna hemma”

2022 12 19

Efter ett kraftigt väderomslag råder det blixthalka i Skåne.

Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund upplever just nu en kraftig ökning av antalet ortopedpatienter på grund av halkan.

Under dagen har 25 respektive 20 patienter skrivit in sig i Lund och Malmö, rapporterar SVT Nyheter.

Fler väntas på att skrivas in, uppger tv-kanalen.

Glashalt på vägarna

Under dagen har det rapporterats om flera trafikolyckorna på vägarna i Skåne.

Enligt polisen är det glashalt på vägarna i både Skåne och Blekinge.

– Bara den senaste halvtimmen har vi haft flera olyckor. Två i Svedala, en utanför Karlshamn, en på E22 utanför Lund och två olyckor utanför Hässleholm för två timmar sedan, säger polisens presstalesperson Patric Fors till SVT Nyheter Skåne vid 16.45-tiden.

Nu uppmanar polisen samtliga personer att stanna hemma om man verkligen inte behöver ge sig ut på vägarna.

– Sänk hastigheten och håll avstånd. Vi pratar svartis. På sina ställen ser det fint ut men det kan vara glashalt. Måste man inte ut och köra ska man stanna hemma, säger Patric Fors till SVT.

Hal i kväll

Under eftermiddagen har ett nederbördsområde rört sig över Götaland och Svealand, vilket under kvällen resulterat i ett mycket halt väglag.

– Det kan bli mycket halt och skilja sig mycket över små områden under denna period, säger Mikael Luhr, meteorolog på Klart, till Aftonbladet.

Tidigare i dag utfärdade SMHI en gul varning för blixthalka i elva län.

- Skåne

- Blekinge

- Kronoberg

- Halland

- Kalmar

- Jönköping

- Västra Götaland

- Värmland

- Örebro

- Östergötland

- Södermanland

Inställd busstrafik

Som en följd av blixthalkan har Hallands län meddelat att stads- och busstrafiken i länet ställs in tills vidare.

Region Skåne har flaggat för att Sveriges sydligaste län upplever stora störningar i kollektivtrafiken.

– Vi har mycket förseningar i busstrafiken runt om i vårt område. Orsaken är rådande väglag. Det är mycket halt ute på vägarna, framhåller Skånetrafiken.

Foto: A. Nygård

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen