10okt2025

Kaosscener på Coop: “Kunder var riktigt arga”

2025 04 24

Matpriserna är en känslig fråga i Sverige.

Under drygt tre års tid har priskurvan pekat uppåt i landets livsmedelsbutiker.

Och trenden ser inte ut att avta.

– Prisökningen på matrelaterade produkter är ändå upp nästan 4 procent jämfört med för ett år sedan och det alltså på toppen av 25 procents ökning sedan matinflationen startade i januari 2022, säger Ulf Mazur, vd och grundare av oberoende Matpriskollen, i ett uttalande.

Han konstaterar att kunder numera spanar i olika butiker för att hitta de bästa priserna – snarare än att hålla sig till en och samma av ren lojalitet.

– Konsumenterna har blivit multilojala och tittar efter kampanjer och bättre priser i olika butiker. 

Utförsäljning urartade

Med prisutvecklingen i åtanke var det många som såg sin chans när Coop Grums, som ingår i Coop Värmland, ska göras om till Pekås.

Alla varor ska bort och halva priset gäller därför på allt till dess att lagret är tömt.

Kundrusningen lät sig inte vänta.

Och då urartade alltihop.

Det var helt galet. Mitt glada humör försvann redan innan vi kom in i butiken för jag kände ”oj, vad folk är aggressiva redan nu”, säger kunden Mary-Ann Sandberg till Värmlands Folkblad.

"Folk var riktigt arga"

Mary-Ann beskriver kaotiska scener. Hon fick kämpa för att inte tappa bort sitt barn, folk bråkade om kundkorgar och rusade fram och slängde sig över osten.

Flera kunder vittnar även om att de blivit knuffade och Mary-Ann “fick nästan panikkänslor”, berättar hon för lokaltidningen.

– Folk var riktigt arga på varandra, säger kunden och tillägger att hon fick sina varor mosade när hon ställt sin påse på golvet.

Dyrast i landet

Coop bekräftar att det varit mycket folk i butiken. Man har dock inte samma bild om det kaosartade tumultet som kunden beskriver, säger Karolina Nilsson, medlems- och kommunikationschef på Coop Värmland, till VF.

När de svenska matkedjorna granskades tidigare i år var det just Coop som pekades ut som den dyraste i landet.

Prisnivåerna ligger ofta högre än konkurrenterna, lyder rapporten.

LÄS MER: Nya siffror – här är Sveriges dyraste matkedjor

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen


02dec25

JUST NU: Katastroflarm från Ryssland

2025 12 02

Den ryska flygbranschen befinner sig i en historisk kris.

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften. 

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten. 

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder 

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka  309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen


Fiasko för USA – 100 miljarder dollar saknas

2025 12 02

I april lanserade USA:s president Donald Trump nya handelstullar mot världens länder.

Några månader senare presenterade Vita huset en optimistisk prognos.

I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Nu sågas Vita husets prognos.

Tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, enligt Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser.

Sifran innebär att Vita husets prognos ligger omkring 100 miljarder dollar fel. 

– Tullintäkterna ligger dramatiskt under Vita husets ursprungliga förväntningar och genererar ungefär 100 miljarder dollar mindre än beräknat, fastslår analysen.  

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa 

Trump har tvingats backa

Den kraftiga minskningen förklaras framför allt av president Trumps omsvängning kring vissa tullsatser.

Sedan lanseringen av tullarna i april har presidenten gått med på att sänka flera tullavgifter. Justeringarna innebär att den genomsnittliga aktiva tullsatsen (AETR) ligger på 12 procent – hela 8 procentenheter lägre än den förväntade genomsnittsnivån på 20 procent som beräknades i våras.

Den amerikanska tidskriften Fortune pekar dessutom ut ytterligare tre förklaringar:

1, Importen från Kina har rasat med 30 procent jämfört med 2024.  

2, Mexiko och Kanada följer frihandelsavtalet NAFTA i högre grad än väntat.  Exporten till USA håller sig oftare än väntat inom avtalets ramar och blir därmed tullbefriad. Samtidigt har både Kanada och Mexiko minskat exporten av tullbelagda varor till USA.

3, USA:s import av tullbefriade varor har ökat kraftigt, exempelvis mikrochip till AI. Dessa varor utgör nu 9 procent av landets totala import – en markant ökning från 4 procent förra året. 

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen