28 april 26

Kaosscener på Coop: “Kunder var riktigt arga”

2025 04 24

Matpriserna är en känslig fråga i Sverige.

Under drygt tre års tid har priskurvan pekat uppåt i landets livsmedelsbutiker.

Och trenden ser inte ut att avta.

– Prisökningen på matrelaterade produkter är ändå upp nästan 4 procent jämfört med för ett år sedan och det alltså på toppen av 25 procents ökning sedan matinflationen startade i januari 2022, säger Ulf Mazur, vd och grundare av oberoende Matpriskollen, i ett uttalande.

Han konstaterar att kunder numera spanar i olika butiker för att hitta de bästa priserna – snarare än att hålla sig till en och samma av ren lojalitet.

– Konsumenterna har blivit multilojala och tittar efter kampanjer och bättre priser i olika butiker. 

Utförsäljning urartade

Med prisutvecklingen i åtanke var det många som såg sin chans när Coop Grums, som ingår i Coop Värmland, ska göras om till Pekås.

Alla varor ska bort och halva priset gäller därför på allt till dess att lagret är tömt.

Kundrusningen lät sig inte vänta.

Och då urartade alltihop.

Det var helt galet. Mitt glada humör försvann redan innan vi kom in i butiken för jag kände ”oj, vad folk är aggressiva redan nu”, säger kunden Mary-Ann Sandberg till Värmlands Folkblad.

"Folk var riktigt arga"

Mary-Ann beskriver kaotiska scener. Hon fick kämpa för att inte tappa bort sitt barn, folk bråkade om kundkorgar och rusade fram och slängde sig över osten.

Flera kunder vittnar även om att de blivit knuffade och Mary-Ann “fick nästan panikkänslor”, berättar hon för lokaltidningen.

– Folk var riktigt arga på varandra, säger kunden och tillägger att hon fick sina varor mosade när hon ställt sin påse på golvet.

Dyrast i landet

Coop bekräftar att det varit mycket folk i butiken. Man har dock inte samma bild om det kaosartade tumultet som kunden beskriver, säger Karolina Nilsson, medlems- och kommunikationschef på Coop Värmland, till VF.

När de svenska matkedjorna granskades tidigare i år var det just Coop som pekades ut som den dyraste i landet.

Prisnivåerna ligger ofta högre än konkurrenterna, lyder rapporten.

LÄS MER: Nya siffror – här är Sveriges dyraste matkedjor

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen


22 maj 26

Alla får pengar – nytt stöd i Sverige

2026 05 22

Den digitala brevlådan Billo lanserar ett nytt elstöd till svenska folket.

– Vi älskar lösningar. Om du betalar din elräkning med Billo så bjuder vi på 250 kronor, säger Billos vd Johan Eklöf.

För att ta del av stödet måste användare betala sin elräkning med Klarna via Billo.

– Det enda vi kräver är att du registrerar dig kostnadsfritt hos oss och betalar räkningen med hjälp av Klarna. Sedan får du 250 kronor att göra vad du vill med, säger Eklöf.

Statligt godkänd

Billo är godkänd av både av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, och Finansinspektionen.

Sedan en tid tillbaka erbjuder Billo betallösningar från Klarna.

– Över huvud taget finns det oerhört mycket vi kan göra för att förenkla vardagsekonomin för vanliga svenskar. Att du nu kan betala dina räkningar på ett sätt som passar just dig är ett stort steg framåt. Vi kommer att fortsätta underlätta och förenkla folks vardag på det här sättet. Framtiden är flexibel, säger Johan Eklöf.

LÄS MER: Nytt flygbolag i Europa – planerar 100 destinationer

Så går det till

För att ta del av elstödet behöver användare betala en elräkning i Billo med Klarna mellan 22 maj och 30 juni 2026.

Processen utgörs av fyra steg:

1, Skaffa Billo gratis. Registrera dig med BankID eller Freja eID.

2, Betala din elräkning i Billo med Klarna. Välj att betala direkt eller senare.

3, Mejla in din elräkning. Bifoga en kopia av din betalda elräkning till [email protected].

4, Få upp till 250 kr.

Elräkningen måste vara på minst 250 kronor för att du ska kunna ta del av hela elstödet. Vid lägre belopp får du tillbaka det belopp som står på räkningen. Erbjudandet gäller första gången du använder Klarna i Billo.

Källa: Billo

LÄS OCKSÅ: Nya regler i Thailand – svenskar påverkas starkt 

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


22 maj 2026

Sverige säger ja till USA – först i hela EU

2026 05 22

Sverige har tecknat ett ovanligt och exklusivt samarbetsavtal med USA.

Technology Prosperity Deal.

Så lyder namnet på det nya samförståndsavtalet som Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) och USA:s motsvarighet Marco Rubio skrev på idag.

Inget annat land i EU har ett liknande avtal. Enbart tre länder i världen har sedan tidigare en sådan överenskommelse med USA: Japan, Sydkorea och Storbritannien.

Det är USA som tagit initiativ till avtalet som har godkänts efter att Sverige fått möjlighet att påverka utformningen, erfar Expressen.

I grunden handlar detta om att stärka vår konkurrenskraft och värna våra näringslivsintressen, säger Maria Malmer Stenergard i en kommentar.

"Ett av världens mest innovativa länder"

Avtalet gäller ett bilateralt tekniksamarbete.

Enligt regeringen innebär det utökade möjligheter till samarbete inom exempelvis AI, biomedicin, energi, rymd, kvantteknik och försvarsinnovation.

Även konnektivitet, avancerad tillverkning och försvarsinnovation nämns som exempel.

– Sverige rankas som ett av världens mest innovativa och nyskapande länder tack vare många människors hårda arbete. Vi vill att deras ansträngning ska löna sig och skapa de bästa förutsättningarna för svenska företag att fortsätta leda utvecklingen av framtidens teknik, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. 

LÄS MER: Del av Nordamerika kan bryta sig loss

Inga ekonomiska åtaganden

Regeringen understryker att det nya teknikavtalet inte innebär några rättsliga eller ekonomiska åtaganden för Sverige eller USA.

Istället ska det betraktas som en “politisk avsiktsförklaring om att fördjupa banden inom strategiska områden som bidrar till vårt gemensamma välstånd och konkurrenskraft. 

Sverige har en långsiktig och bred relation med USA. Tekniksamarbetet är ett kvitto på att Sveriges innovationskraft och tekniska spetskompetens gör oss till en värdefull samarbetspartner, säger Maria Malmer Stenergard.

LÄS MER: Trump ger bort en miljard kronor i gåva till ärkefiende

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen