Kaosscener på Coop: “Kunder var riktigt arga”

2025 04 24

Matpriserna är en känslig fråga i Sverige.

Under drygt tre års tid har priskurvan pekat uppåt i landets livsmedelsbutiker.

Och trenden ser inte ut att avta.

– Prisökningen på matrelaterade produkter är ändå upp nästan 4 procent jämfört med för ett år sedan och det alltså på toppen av 25 procents ökning sedan matinflationen startade i januari 2022, säger Ulf Mazur, vd och grundare av oberoende Matpriskollen, i ett uttalande.

Han konstaterar att kunder numera spanar i olika butiker för att hitta de bästa priserna – snarare än att hålla sig till en och samma av ren lojalitet.

– Konsumenterna har blivit multilojala och tittar efter kampanjer och bättre priser i olika butiker.

Utförsäljning urartade

Med prisutvecklingen i åtanke var det många som såg sin chans när Coop Grums, som ingår i Coop Värmland, ska göras om till Pekås.

Alla varor ska bort och halva priset gäller därför på allt till dess att lagret är tömt.

Kundrusningen lät sig inte vänta.

Och då urartade alltihop.

– Det var helt galet. Mitt glada humör försvann redan innan vi kom in i butiken för jag kände ”oj, vad folk är aggressiva redan nu”, säger kunden Mary-Ann Sandberg till Värmlands Folkblad.

"Folk var riktigt arga"

Mary-Ann beskriver kaotiska scener. Hon fick kämpa för att inte tappa bort sitt barn, folk bråkade om kundkorgar och rusade fram och slängde sig över osten.

Flera kunder vittnar även om att de blivit knuffade och Mary-Ann “fick nästan panikkänslor”, berättar hon för lokaltidningen.

– Folk var riktigt arga på varandra, säger kunden och tillägger att hon fick sina varor mosade när hon ställt sin påse på golvet.

Dyrast i landet

Coop bekräftar att det varit mycket folk i butiken. Man har dock inte samma bild om det kaosartade tumultet som kunden beskriver, säger Karolina Nilsson, medlems- och kommunikationschef på Coop Värmland, till VF.

När de svenska matkedjorna granskades tidigare i år var det just Coop som pekades ut som den dyraste i landet.

Prisnivåerna ligger ofta högre än konkurrenterna, lyder rapporten.

LÄS MER: Nya siffror – här är Sveriges dyraste matkedjor

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen