Kaosscener på Coop: “Kunder var riktigt arga”

2025 04 24

Matpriserna är en känslig fråga i Sverige.

Under drygt tre års tid har priskurvan pekat uppåt i landets livsmedelsbutiker.

Och trenden ser inte ut att avta.

– Prisökningen på matrelaterade produkter är ändå upp nästan 4 procent jämfört med för ett år sedan och det alltså på toppen av 25 procents ökning sedan matinflationen startade i januari 2022, säger Ulf Mazur, vd och grundare av oberoende Matpriskollen, i ett uttalande.

Han konstaterar att kunder numera spanar i olika butiker för att hitta de bästa priserna – snarare än att hålla sig till en och samma av ren lojalitet.

– Konsumenterna har blivit multilojala och tittar efter kampanjer och bättre priser i olika butiker.

Utförsäljning urartade

Med prisutvecklingen i åtanke var det många som såg sin chans när Coop Grums, som ingår i Coop Värmland, ska göras om till Pekås.

Alla varor ska bort och halva priset gäller därför på allt till dess att lagret är tömt.

Kundrusningen lät sig inte vänta.

Och då urartade alltihop.

– Det var helt galet. Mitt glada humör försvann redan innan vi kom in i butiken för jag kände ”oj, vad folk är aggressiva redan nu”, säger kunden Mary-Ann Sandberg till Värmlands Folkblad.

"Folk var riktigt arga"

Mary-Ann beskriver kaotiska scener. Hon fick kämpa för att inte tappa bort sitt barn, folk bråkade om kundkorgar och rusade fram och slängde sig över osten.

Flera kunder vittnar även om att de blivit knuffade och Mary-Ann “fick nästan panikkänslor”, berättar hon för lokaltidningen.

– Folk var riktigt arga på varandra, säger kunden och tillägger att hon fick sina varor mosade när hon ställt sin påse på golvet.

Dyrast i landet

Coop bekräftar att det varit mycket folk i butiken. Man har dock inte samma bild om det kaosartade tumultet som kunden beskriver, säger Karolina Nilsson, medlems- och kommunikationschef på Coop Värmland, till VF.

När de svenska matkedjorna granskades tidigare i år var det just Coop som pekades ut som den dyraste i landet.

Prisnivåerna ligger ofta högre än konkurrenterna, lyder rapporten.

LÄS MER: Nya siffror – här är Sveriges dyraste matkedjor

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen