KÄRNVAPEN: Planering för att undvika panik

2022 10 15

Parallellt som striderna mellan Ukraina och Ryssland pågår för fullt och rapporterna om ryska luftangrepp och ukrainska framgångar på marken kommer delvis oroande uppgifter från källor i väst.

En citerad västerländska tjänstemän uppger att väst har inlett en ”försiktig planering” för att vara förberedda på en kärnvapenattack i eller i närheten av Ukraina från en allt mer stressad och pressad rysk president Vladimir Putin.

Det uppger brittiska The Guardian.

Erfarenheter från kalla kriget

– Denna "försiktiga planering" hänför sig till den brittiska regeringens Protect and Survive-kampanj under kalla kriget, framhåller Kate Hudson, generalsekreteraren för Campaign for Nuclear Disarmament (CND) till tidningen.

Hon tillägger:

– Kampanjen, som fördömdes kraftigt av CND, handlade om den märkliga informationen som spreds, att en kärnvapenattack kunde överlevas genom att man öppnade fönster och andra irrelevanta råd.

De rapporter om ”försiktig planering” som nu kommer fram handlar enligt uppgiftslämnaren mer om att undvika panik snarare än hur man ska överleva en nukleär attack.

Putins utspel väcker oro

Sannolikheterna för en kärnvapenattack, enligt bedömare från väst, anses som osannolik men det går inte heller att helt nonchalera Putins utspel, menar man, enligt tidningen.

Inte minst eftersom diktatorn och hans Kreml-ledning sedan september drabbats av åtskilliga bakslag på de ukrainska slagfälten.

Putin har mellan förlusterna använt sig av en kärnvapensretorik. Han sa så sent som i september att han skulle använda "alla tillgängliga medel" för att inte förlora kriget.

Den nu citerade tjänstemannen underströk:

– All användning av kärnvapen skulle bryta det tabu att använda kärnvapen som har funnits sedan 1945 och skulle leda till allvarliga konsekvenser för Ryssland, såväl som för alla andra.

Lugnande besked från spionchef

Uppgifterna och rapporterna från kriget och vad som skulle kunna hända är många.

Betydligt lugnare besked lämnade Jeremy Fleming, chefen för underrättelsetjänsten GCHQ:s spionbyrå, förra veckan.

Enligt hans underrättelser finns inga tecken på att Ryssland förbereder sig för att använda ett taktiskt kärnvapen i eller runt Ukraina.

Foto: K Karger

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen