KÄRNVAPEN: Planering för att undvika panik

2022 10 15

Parallellt som striderna mellan Ukraina och Ryssland pågår för fullt och rapporterna om ryska luftangrepp och ukrainska framgångar på marken kommer delvis oroande uppgifter från källor i väst.

En citerad västerländska tjänstemän uppger att väst har inlett en ”försiktig planering” för att vara förberedda på en kärnvapenattack i eller i närheten av Ukraina från en allt mer stressad och pressad rysk president Vladimir Putin.

Det uppger brittiska The Guardian.

Erfarenheter från kalla kriget

– Denna "försiktiga planering" hänför sig till den brittiska regeringens Protect and Survive-kampanj under kalla kriget, framhåller Kate Hudson, generalsekreteraren för Campaign for Nuclear Disarmament (CND) till tidningen.

Hon tillägger:

– Kampanjen, som fördömdes kraftigt av CND, handlade om den märkliga informationen som spreds, att en kärnvapenattack kunde överlevas genom att man öppnade fönster och andra irrelevanta råd.

De rapporter om ”försiktig planering” som nu kommer fram handlar enligt uppgiftslämnaren mer om att undvika panik snarare än hur man ska överleva en nukleär attack.

Putins utspel väcker oro

Sannolikheterna för en kärnvapenattack, enligt bedömare från väst, anses som osannolik men det går inte heller att helt nonchalera Putins utspel, menar man, enligt tidningen.

Inte minst eftersom diktatorn och hans Kreml-ledning sedan september drabbats av åtskilliga bakslag på de ukrainska slagfälten.

Putin har mellan förlusterna använt sig av en kärnvapensretorik. Han sa så sent som i september att han skulle använda "alla tillgängliga medel" för att inte förlora kriget.

Den nu citerade tjänstemannen underströk:

–  All användning av kärnvapen skulle bryta det tabu att använda kärnvapen som har funnits sedan 1945 och skulle leda till allvarliga konsekvenser för Ryssland, såväl som för alla andra.

Lugnande besked från spionchef

Uppgifterna och rapporterna från kriget och vad som skulle kunna hända är många.

Betydligt lugnare besked lämnade Jeremy Fleming, chefen för underrättelsetjänsten GCHQ:s spionbyrå, förra veckan.

Enligt hans underrättelser finns inga tecken på att Ryssland förbereder sig för att använda ett taktiskt kärnvapen i eller runt Ukraina.

Foto: K Karger

Text: Redaktionen


29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen