KÄRNVAPEN: Planering för att undvika panik

2022 10 15

Parallellt som striderna mellan Ukraina och Ryssland pågår för fullt och rapporterna om ryska luftangrepp och ukrainska framgångar på marken kommer delvis oroande uppgifter från källor i väst.

En citerad västerländska tjänstemän uppger att väst har inlett en ”försiktig planering” för att vara förberedda på en kärnvapenattack i eller i närheten av Ukraina från en allt mer stressad och pressad rysk president Vladimir Putin.

Det uppger brittiska The Guardian.

Erfarenheter från kalla kriget

– Denna "försiktiga planering" hänför sig till den brittiska regeringens Protect and Survive-kampanj under kalla kriget, framhåller Kate Hudson, generalsekreteraren för Campaign for Nuclear Disarmament (CND) till tidningen.

Hon tillägger:

– Kampanjen, som fördömdes kraftigt av CND, handlade om den märkliga informationen som spreds, att en kärnvapenattack kunde överlevas genom att man öppnade fönster och andra irrelevanta råd.

De rapporter om ”försiktig planering” som nu kommer fram handlar enligt uppgiftslämnaren mer om att undvika panik snarare än hur man ska överleva en nukleär attack.

Putins utspel väcker oro

Sannolikheterna för en kärnvapenattack, enligt bedömare från väst, anses som osannolik men det går inte heller att helt nonchalera Putins utspel, menar man, enligt tidningen.

Inte minst eftersom diktatorn och hans Kreml-ledning sedan september drabbats av åtskilliga bakslag på de ukrainska slagfälten.

Putin har mellan förlusterna använt sig av en kärnvapensretorik. Han sa så sent som i september att han skulle använda "alla tillgängliga medel" för att inte förlora kriget.

Den nu citerade tjänstemannen underströk:

– All användning av kärnvapen skulle bryta det tabu att använda kärnvapen som har funnits sedan 1945 och skulle leda till allvarliga konsekvenser för Ryssland, såväl som för alla andra.

Lugnande besked från spionchef

Uppgifterna och rapporterna från kriget och vad som skulle kunna hända är många.

Betydligt lugnare besked lämnade Jeremy Fleming, chefen för underrättelsetjänsten GCHQ:s spionbyrå, förra veckan.

Enligt hans underrättelser finns inga tecken på att Ryssland förbereder sig för att använda ett taktiskt kärnvapen i eller runt Ukraina.

Foto: K Karger

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen