KÄRNVAPEN: Planering för att undvika panik

2022 10 15

Parallellt som striderna mellan Ukraina och Ryssland pågår för fullt och rapporterna om ryska luftangrepp och ukrainska framgångar på marken kommer delvis oroande uppgifter från källor i väst.

En citerad västerländska tjänstemän uppger att väst har inlett en ”försiktig planering” för att vara förberedda på en kärnvapenattack i eller i närheten av Ukraina från en allt mer stressad och pressad rysk president Vladimir Putin.

Det uppger brittiska The Guardian.

Erfarenheter från kalla kriget

– Denna "försiktiga planering" hänför sig till den brittiska regeringens Protect and Survive-kampanj under kalla kriget, framhåller Kate Hudson, generalsekreteraren för Campaign for Nuclear Disarmament (CND) till tidningen.

Hon tillägger:

– Kampanjen, som fördömdes kraftigt av CND, handlade om den märkliga informationen som spreds, att en kärnvapenattack kunde överlevas genom att man öppnade fönster och andra irrelevanta råd.

De rapporter om ”försiktig planering” som nu kommer fram handlar enligt uppgiftslämnaren mer om att undvika panik snarare än hur man ska överleva en nukleär attack.

Putins utspel väcker oro

Sannolikheterna för en kärnvapenattack, enligt bedömare från väst, anses som osannolik men det går inte heller att helt nonchalera Putins utspel, menar man, enligt tidningen.

Inte minst eftersom diktatorn och hans Kreml-ledning sedan september drabbats av åtskilliga bakslag på de ukrainska slagfälten.

Putin har mellan förlusterna använt sig av en kärnvapensretorik. Han sa så sent som i september att han skulle använda "alla tillgängliga medel" för att inte förlora kriget.

Den nu citerade tjänstemannen underströk:

–  All användning av kärnvapen skulle bryta det tabu att använda kärnvapen som har funnits sedan 1945 och skulle leda till allvarliga konsekvenser för Ryssland, såväl som för alla andra.

Lugnande besked från spionchef

Uppgifterna och rapporterna från kriget och vad som skulle kunna hända är många.

Betydligt lugnare besked lämnade Jeremy Fleming, chefen för underrättelsetjänsten GCHQ:s spionbyrå, förra veckan.

Enligt hans underrättelser finns inga tecken på att Ryssland förbereder sig för att använda ett taktiskt kärnvapen i eller runt Ukraina.

Foto: K Karger

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen