Katter avlivas – är helt friska

2024 07 25

Allt fler väljer att avliva sin katt trots att den är fullt frisk.

Flera djurskyddsorganisationer har reagerat på att allt fler verkar vilja bli av med sina husdjur, inte minst katter, i semestertider.

Det leder till att friska katter avlivas, rapporterar SR.

– Veterinärerna ringer ju oss ibland, då det står människor och ska avliva sina katter av olika anledningar, säger Heidi Lihavainen, ordförande för Djurens vänner som driver katthem i Värnamo, till radiokanalen.

Hotar med avlivning

På katthemmen gör man sitt yttersta för att ta hand om katter som inte längre är önskade av husse och matte.

Ofta hotar kattens ägare med att den ska avlivas om den inte blir omhändertagen.

Det blir därför en stor press på katthemmen.

– Vi är ju som vi är, vi trycker ju in och flyttar om och ändrar och gör allt vi kan för att rädda de katterna som behöver hjälp, säger Heidi Lihavainen.

Trots det är det väldigt svårt för katthemmen att ta hand om alla djur.

Katten eller semestern viktigast?

Att folk vill lämna ifrån sig eller avliva sitt sällskapsdjur har blivit en allt tydligare trend på senare år. Det gäller inte bara katter, utan även exempelvis hundar.

En möjlig förklaring är att många skaffade sig husdjur under coronapandemin, utan att riktigt tänka efter vilket ansvar det medför, enligt Jordbruksverket.

I semestertider kommer verkligheten ikapp.

– Det kan också innebära att om man inte hittar en placering så måste man ta sig en funderare, vad är viktigast, är det djuret eller är det semestern? säger Robert ter Horst, biträdande chef för distriktsveterinärerna på Jordbruksverket, till radiokanalen.

Viktigt att tänka sig för

Det är med andra ord viktigt att tänka sig för redan innan man skaffar katt.

Man bör bland annat ställa sig frågan om man har tid att ta hand om den.

– En katt lever i 15-20 år och behöver omvårdnad hela sitt liv. Man kan inte skaffa en katt och låta den vara ensam hela dagarna, säger Sibylle Zetterberg, grundare och volontär på Uppsala katthem, till SVT.

Man bör även tänka på att det kan vara dyrt att ha katt, eftersom det kostar pengar med bland annat försäkring, vaccinationer och årliga kontroller.

Dessutom är det bra att fråga sig om man har en reservplan, eller någon som kan hjälpa en med katten om man själv får svårt att ta hand om den, tillägger hon.

Foto: Amber Kipp

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 29

Antalet fall av antibiotikaresistenta tarmbakterier ökar i Sverige.

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Trump slår till mot Ryssland – har gett order

2025 06 29

USA är redo att införa ”benkrossande sanktioner” mot Ryssland.

Det hävdar den republikanske senatorn Lindsey Graham.

Enligt Graham kommer senaten att rösta ja till ett nytt sanktionspaket mot Ryssland efter att ha diskuterat frågan med Donald Trump.

– I går sade presidenten för första gången till mig att det ”är dags att lägga fram lagförslaget”, säger Graham till ABC News.

Graham har tidigare framhållit att över 80 senatorer ställer sig bakom de nya sanktionerna.

Nu bedömer senatorn att även Trump kommer att ge grönt ljus.

– Ja, jag tror det. Vi ligger bra till. Men det är upp till honom att bestämma hur det ska införas, säger Graham till kanalen.

Pekar ut Kina och Indien

Lindsey Graham har beskrivit de föreslagna åtgärderna som ”benkrossande sanktioner mot Ryssland”.

Enligt senatorn innehåller lagförslaget tullar på 500 procent på alla importvaror från länder som handlar med Moskva. Länder som exempelvis köper rysk olja och gas kan drabbas av de skyhöga tullarna.

– Om du köper produkter från Ryssland och inte stödjer Ukraina, då läggs en tull på 500 procent på alla varor som exporteras till USA, säger Graham till ABC News och pekar ut två stormakter som kan drabbas av sanktionerna. 

– Indien och Kina köper 70 procent av Putins olja. De håller i gång hans krigsmaskin.

Ukraina vädjar om hjälp

Uppgifterna om amerikanska sanktioner kommer under en kritisk tid för Ukraina.

I ett inlägg på X skriver landets president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland har avfyrat 114 robotar, 1 270 drönare och 1 100 glidbomber mot Ukraina under den senaste veckan.

Nu ber Zelenskyj världen om hjälp.

– Moskva kommer inte att sluta så länge de har kapacitet att genomföra massiva attacker. Putin bestämde sig för länge sedan för att fortsätta kriget, trots världens krav på fred. Detta krig måste få ett slut – och angriparen måste sättas under hård press, skriver presidenten.

I samma inlägg framhåller Zelenskyj att Ukraina är redo att köpa nya luftförsvarssystem från USA.

– Vi behöver kunna skydda oss mot ballistiska robotar, drönare och terror.

Foto: White House official photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen