KD och SD går fram med förslag för att sänka dieselpriset

2022 01 27

Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna kräver sänkt dieselpris och de båda partierna föreslår nu liknande åtgärder för att få ner priset.

Ebba Bush och Jimmie Åkesson vill att Sveriges riksdag agerar snarast för att sänka bränslepriset.

Busch (KD) vill sänka med 3 kronor

– Sveriges bönder har det tufft och behöver långsiktigt bättre förutsättningar. Stigande priser på råvaror och kraftiga ökningar av bränslepriset har dragit åt snaran runt lantbrukets ekonomi, framför Ebba Busch som vill att dieselpriset sänks med 3 kronor litern.

SD håller med

Sverigedemokraterna vill gå i samma riktning.

– Ett dieselpris på 21 kr är inte acceptabelt, framhåller SD på sin Facebooksida och SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen förklarar att det rådande läget slår hårt mot näringslivet.

Extrem situation

– Vi har en extrem situation för flera branscher i dag med kraftiga kostnadsökningar på råvaror. Den råvara som står ut i Sverige jämfört med grannländer och Europa är diesel, säger han enligt SvD.

Vill minska reduktionsplikten

Både KD och SD vill få ner priset genom att sänka kraven på inblandning av förnybart bränsle i dieseln. Satsningen på mer förnybart bränsle i bensin kallas för reduktionsplikt. Syftet är att minska utsläppen i naturen.

Dyrare än klimatfarliga bränslen

Vid årsskiftet höjdes kravet på att förnybara biodrivmedel ska blandas i bränslet och eftersom biodrivmedel är dyrare än de klimatfarliga fossila bränslena så ökar priserna, förklarar DN.

Vill även sänka skatten

Förutom sänkt dieselpris med 3 kronor litern genom minskad inblandning av förnybart bränsle vill KD sänka drivmedelsskatten med 50 öre litern.

För svenska bönder

– Kristdemokraterna går nu fram skarpt i riksdagen med vårt förslag om att kraftigt sänka dieselpriset. Svenska bönder behöver inte bara kortsiktigt akut stöd. Det svenska lantbruket behöver och förtjänar långsiktiga förutsättningar, anser Ebba Busch.

SD öppnar för samtal

KD säger samtidigt ja till Centerns förslag om ett stöd till svenskt lantbruk på 1 miljard kronor.

SD håller öppet för samtal med andra partier och anser inte att reduktionsplikten som sådan är en dålig idé. Martin Kinnunen (SD) betonar att partiet är öppet att lyssna på förslag från andra partier.

Text: Redaktionen

Bild: Y. Yamkasikorn

Alecta går ut med positivt besked – gäller 432 000 pensionärer

2025 12 03

Alecta presenterar en rekordnotering gällande svenskar över 66 år.

Dagens pensionärer har generellt mer pengar att röra sig med än tidigare.

– Medelsvenssons totala inkomst efter skatt är vid 67 års ålder 87 procent av den inkomst han eller hon hade vid 60 år, och dagens 67-åringar har 70 000 kronor mer om året att röra sig med jämfört med för tolv år sedan, säger Alectas pensionsekonom Staffan Ström, i ett uttalande.

– Spridningen är stor mellan individer och inkomstlägen, men vi ser en tydligt positiv trend.

En annan tydlig trend

Alecta ser också en annan stark trend bland svenskar som når pensionsåldern.

Allt fler fortsätter att arbeta, vilket också kan vara en bidragande orsak till den stärkta ekonomin.

Och sedan 2019 har antalet som väntar längre med att ta ut pension tredubblats.

- Det här är en generell trend. Vi arbetar längre upp i åldrarna, till stor del eftersom vi blivit piggare och friskare. Naturligtvis finns det äldre som har både dålig hälsa och tufft med ekonomin, men våra studier visar att äldres inkomster över tid blivit klart mycket högre, säger Staffan Ström.

446 000 svenskar

Fler svenskar än någonsin fortsätter att arbeta, trots att man passerat 66 års ålder, visar en rapport från Alecta.

Under 2023 var det hela 446 000 svenskar som fick inkomst från arbete efter 66 år fyllda.

– Det vi ser är alltså en generell senareläggning av hela nedtrappningsprocessen av arbetslivet, säger Staffan Ström.

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Delar av resultatet

Här följer några av slutsatserna i rapporten från Alecta.

- Andelen arbetande i pensionsåldern i Sverige ökar igen efter att ha stannat av under pandemiåren.

- 2023 hade 446 000 svenskar, 66 år eller äldre, någon form av arbetsinkomst.

- Av dessa kombinerar 432 000 svenskar uttag av pension med arbetsinkomst.

- Det är fler män än kvinnor som fortsätter arbeta. Bland alla svenskar som är 66 år och äldre arbetar 26 procent av männen och 18 procent av kvinnorna i någon utsträckning.

- Tre av tio 70-åringar och två av tio 75-åringar har arbetsinkomst.

- En av åtta 80-åringar och sju procent av 85-åringarna har i någon utsträckning en arbetsinkomst.

Källa: Alecta

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Foto: A. Piacquadio

Text: Redaktionen

Putins skrytbygge stoppas – pengarna räcker inte

2025 12 03

De ryska myndigheterna tvingas till ett stopp i ett planerat jättebygge.

För ett par år sedan gav Rysslands diktator Vladimir Putin ett uppdrag till sin regering och flera myndigheter att göra en utredning.

Det som skulle undersökas var möjligheten att bygga en järnvägslinje från Sibirien till Kina, den Nordsibiriska järnvägen.

Nu, när utredningen ligger på Putins bord, tvingas Ryssland att backa från planerna.

– De ryska myndigheterna sätter stopp för att bygga en ny järnväg från Sibirien till Kina på grund av brist på pengar, uppger The Moscow Times.

Stor investering

Putins planer på att bygga den Nordsibiriska järnvägen, kallad Sevsib, är ett omfattande projekt.

– Skapandet av Sevsib innebär bland annat byggandet av en lång sträcka järnväg, uppger tidningen.

Och den svårtillgängliga terrängen utgör ytterligare svårigheter och kostnader för projektet.

– Sträckan mellan Tashtagol och Urumqi innebär skapandet av en ny ingång till Kina via den 55 kilometer långa västra delen av den rysk-kinesiska gränsen i Altai, mellan Kazakstan och Mongoliet. På grund av den svåra terrängen övervägdes byggandet av två tunnlar under Altaj, framhåller tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Vi har bara börjat" - USA utfärdar militärt hot

Skulle främja den socioekonomiska utvecklingen

Den planerade järnvägen var en del av en strategi för att främja den socioekonomisk utveckling i Sibirien, vilket finns med som ett uttalat mål för Kreml fram till 2035.

Men den höga kostnaden, som beräknas till 50 biljoner rubel, sätter nu stoppa för bygget då det är långt över den budget som finns tillgänglig för investeringar kopplade till den ryska järnvägen.

– Regeringen beslutade att överge projektet på grund av dess höga kostnader, säger en anonym källa med insyn till ryska medier, rapporterar tidningen.

– Kostnaden för att lägga Sevsib uppskattas till 50 biljoner rubel på grund av svåra geologiska förhållanden, och investeringsprogrammet för ryska järnvägar har tidigare minskats avsevärt och kommer år 2026 inte att vara högre än en biljon rubel.

LÄS OCKSÅ: Kreml bryter tystnaden efter toppmötet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen