KD och SD går fram med förslag för att sänka dieselpriset

2022 01 27

Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna kräver sänkt dieselpris och de båda partierna föreslår nu liknande åtgärder för att få ner priset.

Ebba Bush och Jimmie Åkesson vill att Sveriges riksdag agerar snarast för att sänka bränslepriset.

Busch (KD) vill sänka med 3 kronor

– Sveriges bönder har det tufft och behöver långsiktigt bättre förutsättningar. Stigande priser på råvaror och kraftiga ökningar av bränslepriset har dragit åt snaran runt lantbrukets ekonomi, framför Ebba Busch som vill att dieselpriset sänks med 3 kronor litern.

SD håller med

Sverigedemokraterna vill gå i samma riktning.

– Ett dieselpris på 21 kr är inte acceptabelt, framhåller SD på sin Facebooksida och SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen förklarar att det rådande läget slår hårt mot näringslivet.

Extrem situation

– Vi har en extrem situation för flera branscher i dag med kraftiga kostnadsökningar på råvaror. Den råvara som står ut i Sverige jämfört med grannländer och Europa är diesel, säger han enligt SvD.

Vill minska reduktionsplikten

Både KD och SD vill få ner priset genom att sänka kraven på inblandning av förnybart bränsle i dieseln. Satsningen på mer förnybart bränsle i bensin kallas för reduktionsplikt. Syftet är att minska utsläppen i naturen.

Dyrare än klimatfarliga bränslen

Vid årsskiftet höjdes kravet på att förnybara biodrivmedel ska blandas i bränslet och eftersom biodrivmedel är dyrare än de klimatfarliga fossila bränslena så ökar priserna, förklarar DN.

Vill även sänka skatten

Förutom sänkt dieselpris med 3 kronor litern genom minskad inblandning av förnybart bränsle vill KD sänka drivmedelsskatten med 50 öre litern.

För svenska bönder

– Kristdemokraterna går nu fram skarpt i riksdagen med vårt förslag om att kraftigt sänka dieselpriset. Svenska bönder behöver inte bara kortsiktigt akut stöd. Det svenska lantbruket behöver och förtjänar långsiktiga förutsättningar, anser Ebba Busch.

SD öppnar för samtal

KD säger samtidigt ja till Centerns förslag om ett stöd till svenskt lantbruk på 1 miljard kronor.

SD håller öppet för samtal med andra partier och anser inte att reduktionsplikten som sådan är en dålig idé. Martin Kinnunen (SD) betonar att partiet är öppet att lyssna på förslag från andra partier.

Text: Redaktionen

Bild: Y. Yamkasikorn

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen