KD och SD går fram med förslag för att sänka dieselpriset

2022 01 27

Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna kräver sänkt dieselpris och de båda partierna föreslår nu liknande åtgärder för att få ner priset.

Ebba Bush och Jimmie Åkesson vill att Sveriges riksdag agerar snarast för att sänka bränslepriset.

Busch (KD) vill sänka med 3 kronor

– Sveriges bönder har det tufft och behöver långsiktigt bättre förutsättningar. Stigande priser på råvaror och kraftiga ökningar av bränslepriset har dragit åt snaran runt lantbrukets ekonomi, framför Ebba Busch som vill att dieselpriset sänks med 3 kronor litern.

SD håller med

Sverigedemokraterna vill gå i samma riktning.

– Ett dieselpris på 21 kr är inte acceptabelt, framhåller SD på sin Facebooksida och SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen förklarar att det rådande läget slår hårt mot näringslivet.

Extrem situation

– Vi har en extrem situation för flera branscher i dag med kraftiga kostnadsökningar på råvaror. Den råvara som står ut i Sverige jämfört med grannländer och Europa är diesel, säger han enligt SvD.

Vill minska reduktionsplikten

Både KD och SD vill få ner priset genom att sänka kraven på inblandning av förnybart bränsle i dieseln. Satsningen på mer förnybart bränsle i bensin kallas för reduktionsplikt. Syftet är att minska utsläppen i naturen.

Dyrare än klimatfarliga bränslen

Vid årsskiftet höjdes kravet på att förnybara biodrivmedel ska blandas i bränslet och eftersom biodrivmedel är dyrare än de klimatfarliga fossila bränslena så ökar priserna, förklarar DN.

Vill även sänka skatten

Förutom sänkt dieselpris med 3 kronor litern genom minskad inblandning av förnybart bränsle vill KD sänka drivmedelsskatten med 50 öre litern.

För svenska bönder

– Kristdemokraterna går nu fram skarpt i riksdagen med vårt förslag om att kraftigt sänka dieselpriset. Svenska bönder behöver inte bara kortsiktigt akut stöd. Det svenska lantbruket behöver och förtjänar långsiktiga förutsättningar, anser Ebba Busch.

SD öppnar för samtal

KD säger samtidigt ja till Centerns förslag om ett stöd till svenskt lantbruk på 1 miljard kronor.

SD håller öppet för samtal med andra partier och anser inte att reduktionsplikten som sådan är en dålig idé. Martin Kinnunen (SD) betonar att partiet är öppet att lyssna på förslag från andra partier.

Text: Redaktionen

Bild: Y. Yamkasikorn

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen