Klädesplagget som kan förändra Sydamerika

2021 05 09

Genom att bära en grön sjal, en så kallad bandana, hoppas kvinnor runt om i Sydamerika att deras länder ska ta efter Argentinas beslut att legalisera abort.

När vänsterkandidaten Alberto Fernández vann över sittande högerpresidenten Mauricio Macri i Argentinas presidentval 2019 lovade han att återigen försöka driva igenom en legalisering av abort och efter flera omröstningar blev det verklighet i januari 2021.

Argentina blev därmed det blott tredje landet i Sydamerika som tillåter abort förutom Urugay och Guyana rapporterar BBC News. I övriga länder tillåts abort endast i undantagsfall även om tolkningen av lagen varierar.

Många som sympatiserade med National Campaign for the Right to Legal, Safe and Free Abortion som kampanjade för en legalisering av abort bar en grön bandana och nu har klädesplagget blivit allt populärare runt om i Sydamerika.

Debora Diniz, professor i Antropologi vid University of Brasília, säger att det är ovanligt att politiska symboler sprids på det sättet i Sydamerika.

– Traditionellt sett fungerar inte Latinamerika på det sättet. Men nu används den gröna sjalen till och med i Brasilien, säger hon till BBC News.

Brasiliens högerkonservativa president Jair Bolsonaro fördömde dock Argentinas legalisering av abort och nu väntar en sannolikt långdragen kampanj i flera länder i Sydamerika. Mycket talar för att Chile är mer öppet än Brasilien när det gäller att diskutera en legalisering av abort inom en snar framtid.

[forminator_poll id="1306"]

04feb26

Skarp varning till svenska folket – se upp för det här telefonsamtalet

2026 02 05

Varje år anmäls hundratusentals bedrägerier i Sverige.

Bluffmakarna fortsätter att terrorisera svenska medborgare.

Och nu har de fått ett nytt kort på handen. Med hjälp av generativ AI kan bedragarna förfalska röster och utge sig för att vara någon du känner.

När barnet eller kollegan ringer på en måndagskväll kan det vara en bedragare bakom luren.

Investeringsprofilen och grundaren av företaget Börshajen, Andra Farhad, pekar ut den nya bedrägerimetoden som det största ekonomiska hotet mot hushållen.

– Den största ekonomiska risken för svenska hushåll 2026 ringer upp dig en vanlig torsdagskväll, låter exakt som ditt barn i panik och ber om hjälp. Men bakom rösten finns varken blodsband eller nöd – bara en algoritm och en bottenlös hunger efter dina livsbesparingar, skriver hon i SvD.

”Asymmetrisk krigföring”

Andra Farhad konstaterar att bedrägerimetoden är enkel att använda. 

– Med dagens generativa AI krävs det bara tre sekunder av din röst, stulen från ett klipp på sociala medier, för att klona ditt tonläge, din dialekt och din andning. Det är asymmetrisk krigföring i sin renaste form: en ensam individ mot en global tech-armé, framhåller skribenten.

Enligt Farhad krävs fler och skärpta AI-regleringar från både Sverige och EU för att bekämpa bedrägeriformen.

Hon uppmanar även människor att i förväg komma överens om hur pengar får överföras, alltid ringa tillbaka via kända nummer och aldrig fatta ekonomiska beslut  i affekt.

LÄS MER: Biltema går ut med varning till kunder

TIPS: Så skyddar du dig mot AI-bedrägerier

- Var medveten. Det är viktigt att känna till att den här tekniken finns och att den kan användas för att göra väldigt trovärdiga förfalskningar.

- Var sunt misstänksam. Var särskilt uppmärksam på ovanliga och konstiga situationer. Inte minst om någon ber dig föra över pengar eller identifiera dig med ditt bank-id.

- Använd aldrig ditt bank-id på uppmaning av någon som ringt upp dig. Du kan inte veta vad det används för att godkänna, eller vem det är som egentligen ringer.

- Om du jobbar på ett företag – följ den policy som finns även om du tror att det är din chef som ringer. Föreslå att du ringer tillbaka till chefen – detta kallas att motringa.

Källa: Internetstiftelsen

LÄS OCKSÅ: Annika Strandhäll rasar – hotar med lagstiftning 

Foto: T. Grote

Text: Redaktionen


05feb26

Willys först ut – fisk byts ut i hela landet

2026 02 06

Axfooodkoncernen – som inkluderar Willys, Hemköp och City Gross – fasar ut makrill med rött ljus i Världsnaturfondens WWF:s fiskguide.   

Hädanefter kommer makrill som rödklassats av WWF inte att finnas i butikshyllorna. Axfood blir därmed först i Sverige med att fasa ut makrill som är fiskad i Nordostatlanten och ersätta den med makrill från hållbart förvaltade bestånd. 

Den MSC-certifierade chilenska taggmakrillen med grönt ljus från WFF kommer att ersätta den rödlistade makrillen.

– För oss handlar hållbar sjömat både om att värna haven och om att göra det lätt för konsumenter att välja rätt i vardagen. En viktig del i det är att erbjuda hållbara alternativ även när populära arter förlorar sin hållbarhetsmärkning eller får rött ljus, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood. 

”Omfattande arbete”

Den chillenska taggmakrillen är MSC-certifierad, vilket innebär att produkten uppfyller kriterier som syftar till att bevara beståndens status, inte skada havsmiljön och säkerställa en hållbar fiskeförvaltning.

– Det har varit ett omfattande arbete att säkra en råvara som uppfyller våra krav på hållbart fiske och samtidigt uppfyller våra kvalitetskrav och är prisvärd. Chilensk taggmakrill är ett fullgott alternativ och gör det möjligt för oss att fortsätta erbjuda en populär vardagsprodukt med betydligt lägre risk för haven, säger Emil Fischer, inköpare på Dagab, Axfoods inköps- och logistikbolag. 

LÄS MER: Ica-handlare går mot konkurs 

Samma lista som torsken

All makrill som är fiskad i Nordostatlanten är rödlistad av WWF. Tidigare har den betraktats som ett okej alternativ, men nu är läget för beståndet så illa att fisket bedöms ohållbart oavsett fiskemetod.

– Vi ser nu återigen att det fiske som bedrivs inte är hållbart. Och tyvärr är både makrillen och den vårlekande sillen utsatta för alltför hårt fisketryck. Nu hamnar dessa på samma lista av överexploaterade arter som bland annat torsken och strömmingen i Östersjön, säger Inger Melander, havs- och fiskeexpert på Världsnaturfonden WWF.

LÄS OCKSÅ: Europa ”hånar” Ukraina – plötslig ökning

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen