Klädesplagget som kan förändra Sydamerika

2021 05 09

Genom att bära en grön sjal, en så kallad bandana, hoppas kvinnor runt om i Sydamerika att deras länder ska ta efter Argentinas beslut att legalisera abort.

När vänsterkandidaten Alberto Fernández vann över sittande högerpresidenten Mauricio Macri i Argentinas presidentval 2019 lovade han att återigen försöka driva igenom en legalisering av abort och efter flera omröstningar blev det verklighet i januari 2021.

Argentina blev därmed det blott tredje landet i Sydamerika som tillåter abort förutom Urugay och Guyana rapporterar BBC News. I övriga länder tillåts abort endast i undantagsfall även om tolkningen av lagen varierar.

Många som sympatiserade med National Campaign for the Right to Legal, Safe and Free Abortion som kampanjade för en legalisering av abort bar en grön bandana och nu har klädesplagget blivit allt populärare runt om i Sydamerika.

Debora Diniz, professor i Antropologi vid University of Brasília, säger att det är ovanligt att politiska symboler sprids på det sättet i Sydamerika.

– Traditionellt sett fungerar inte Latinamerika på det sättet. Men nu används den gröna sjalen till och med i Brasilien, säger hon till BBC News.

Brasiliens högerkonservativa president Jair Bolsonaro fördömde dock Argentinas legalisering av abort och nu väntar en sannolikt långdragen kampanj i flera länder i Sydamerika. Mycket talar för att Chile är mer öppet än Brasilien när det gäller att diskutera en legalisering av abort inom en snar framtid.

[forminator_poll id="1306"]

Turkiet planerar jättebygge – ska gå genom hela Europa

2026 05 15

Turkiet har tagit initiativ för ett enormt bygge i Europa.

Om Europa eller Nato hamnar i en väpnad konflikt med Ryssland måste oljeledningar kunna förse trupper med bränsle över hela kontinenten.

En sådan ledning ska gå från Västeuropa till Östeuropa. Idag tar den nuvarande emellertid slut i Tyskland.

Det vill Turkiet ändra på.

Natojätten har därför föreslagit att bygga en ny pipeline värd 1,2 miljarder dollar, rapporterar Bloomberg.

Oljeledningen ska användas av Natoallierade för att kunna transportera bränsle som behövs för militära ändamål, uppger källor med insyn för Bloomberg.

– Det följer påtryckningar från alliansen att expandera sina militära ledningsnätverk, skriver nyhetsbyrån.

Genom två länder

Ambitionen är att ledningen ska gå från väst till öst.

Ett absolut minimum är dock att man förbereder för att länder i Natos sydöstra del ska kunna ta del av den. Av det skälet har Turkiet gått fram med förslaget att ledningen ska byggas genom Bulgarien till Rumänien.

– Enligt källor skulle en bränsleledning från Turkiet kunna bli fem gånger billigare än alternativ som redan föreslagits, inklusive rutter genom Grekland eller länder väster om Rumänien, skriver den ryska oberoende exiltidningen The Moscow Times, som också rapporterar om bygget.

ANDRA LÄSER: Lågpriskedjan storsatsar – ska nå 300 butiker

Hög sekretess

Rörledningen skulle inte vara tillgänglig för civilt bruk. Den potentiella kapaciteten är dessutom sekretessberlagd.

Frågan har kommit upp på bordet efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och störnignarn i energiförsörjningen efter att Hormuzsundet stängt, erfar Bloomberg.

De baltiska länderna på Natos östra flank har särskilt efterlyst ledningen, enligt den tyska generallöjtnanten Kai Rohrschneider.

LÄS MER: 36 länder ska ta Putin till domstol

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

600 000 svenskar kan förlora sina TV-kanaler

2026 05 16

Många hushåll att riskerar att förlora sina TV-kanaler.

IPTV är ett utbrett problem i Sverige med över en halv miljon användare.

Nu lyfts flera orsaker fram som gör att användare riskerar att förlora sina tv-kanaler.

Många hushåll drabbas

IPTV står för Internet Protocol Television och är en teknik som gör det möjligt att strömma tv-kanaler och rörligt innehåll via bredband istället för via antenn eller parabol.

Hundratusentals svenskar använder i dag illegal IPTV för att få tillgång till sport, filmer och tv-kanaler till låga priser – men utvecklingen skapar allt större problem för både bransch och säkerhet.

Enligt uppskattningar från analysbolaget Medievision används tjänsterna av omkring 640 000 svenska hushåll.

Det innebär också stora ekonomiska förluster för rättighetsinnehavare.

I vissa beräkningar uppskattas att över en miljard kronor årligen hamnar hos kriminella aktörer.

TV- och telekombolag har gått ut med varningar om den oroande utvecklingen.

– Sverige stärker totalförsvaret, men låter en kriminell medieinfrastruktur växa. Men illegal ip-tv är en säkerhetsrisk vi inte har råd att ignorera, skrev Mathias Berg, vd på TV4, och Anders Olsson, vd på Telia Sverige, i en debattartikel i SvD, nyligen.

LÄS MER: Ryska ordern: Halshugg dem

Fler säkerhetsrisker

Utöver de juridiska problemen pekas nu även säkerhetsrisker ut som en växande fara som kan leda till att användare förlorar sina kanaler.

I en ny rapport Consumer Risk from Piracy in the Nordic Countries varnas de nordiska länderna för att illegala streamingtjänster kan innebära betydligt större cyberrisker än många användare inser.

Forskarna menar att pirattjänster ofta har appar och TV-boxar som innehåller skadliga koder eller osäkra funktioner.

I värsta fall kan en infekterad enhet sprida sig till andra enheter, samt förstöra TV-boxen.

– En infekterad tv-box kan i värsta fall bli en ingång till andra prylar i hemmet – som datorer, mobiler och surfplattor, står det i rapporten.

Det innebär att riskerna inte bara handlar om tv-tittande, utan om hela den digitala säkerheten i hemmet.

Vill se fängelsestraff

Nu pågår ett intensivt arbete för att stoppa spridningen av illegal IPTV.

Åklagarmyndigheten vill skärpa straffen ordentligt.

Myndigheten föreslår att privatpersoner ska kunna dömas till fängelse.

– En straffskala som endast innehåller böter kan inte anses rimlig och proportionerlig i förhållande till alla de typer av handlingar som faller under denna bestämmelse, uppger myndigheten, rapporterar SVT.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen