Klädesplagget som kan förändra Sydamerika

2021 05 09

Genom att bära en grön sjal, en så kallad bandana, hoppas kvinnor runt om i Sydamerika att deras länder ska ta efter Argentinas beslut att legalisera abort.

När vänsterkandidaten Alberto Fernández vann över sittande högerpresidenten Mauricio Macri i Argentinas presidentval 2019 lovade han att återigen försöka driva igenom en legalisering av abort och efter flera omröstningar blev det verklighet i januari 2021.

Argentina blev därmed det blott tredje landet i Sydamerika som tillåter abort förutom Urugay och Guyana rapporterar BBC News. I övriga länder tillåts abort endast i undantagsfall även om tolkningen av lagen varierar.

Många som sympatiserade med National Campaign for the Right to Legal, Safe and Free Abortion som kampanjade för en legalisering av abort bar en grön bandana och nu har klädesplagget blivit allt populärare runt om i Sydamerika.

Debora Diniz, professor i Antropologi vid University of Brasília, säger att det är ovanligt att politiska symboler sprids på det sättet i Sydamerika.

– Traditionellt sett fungerar inte Latinamerika på det sättet. Men nu används den gröna sjalen till och med i Brasilien, säger hon till BBC News.

Brasiliens högerkonservativa president Jair Bolsonaro fördömde dock Argentinas legalisering av abort och nu väntar en sannolikt långdragen kampanj i flera länder i Sydamerika. Mycket talar för att Chile är mer öppet än Brasilien när det gäller att diskutera en legalisering av abort inom en snar framtid.

[forminator_poll id="1306"]

Jätteras mellan Sverige och USA

2026 04 21

Sveriges export till USA störtdyker.

Under 2025 sjönk exporten med 9,2 procent jämfört med föregående år.

Det visar en färsk undersökning från Länsförsäkringar, rapporterar DN.

Nedgången markerar en historisk vändpunkt.

– 2025 blev året då USA gick från att driva till att dämpa svensk export. Det för exporten negativt påverkande smörgåsbordet med tullar, ökad geopolitisk osäkerhet och en svagare dollar drog ned exporten till USA, säger Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg till tidningen.

Tullarna pekas ut

Efter USA:s president Donald Trumps kraftiga tullhöjningar i april 2025 har svensk varuexport haft en nedåtgående trend.

– Sveriges samlade varuimport har sjunkit något sedan tullarna infördes, fastslår Kommerskollegium i en analys.

Den minskade exporten till USA ligger bakom nedgången. Svensk export till andra länder är relativt oförändrad.

Allvarligt för flera län

Att exporten minskar till USA är extra allvarligt för regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden. 

– Effekterna blir särskilt tydliga i län där USA utgör en stor andel av exporten. I Västra Götaland, Uppsala och Västernorrland väger USA tungt som exportmarknad, vilket gör att minskad export slår hårt mot ekonomin i dessa län, säger Alexandra Stråberg till DN. 

LÄS MER: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas 

Varnar för läkemedelsbranschen

Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i somras.

LÄS OCKSÅ: Ukrainskt genombrott – första gången någonsin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


”Helvetet” har kommit till Ryssland

2026 04 20

Hamnen i ryska Tuapse står i lågor. 

Detta efter en massiv ukrainsk drönarattack mot oljeraffinaderiet i staden, som ligger vid Svarta havet drygt tio mil söder om Krasnodar.

– Stora lågor sågs slå ut från området samtidigt som rapporter om att minst två lagringstankar brann vid raffinaderiet, uppger Kyiv Independent.

Flera invånare rapporterar om explosioner och på nätet cirkulerar bilder och filmer från platsen.

– Förväxla det inte med helvetet, framhåller en användare på X.

Nav för exporten

Oljeraffinaderiet i Tuapse, som är ett nav för den ryska oljeexporten, är en anläggning som tillhör jätten Rosneft och är ett av de tio största raffinaderierna i Ryssland.

Hela tolv miljoner ton råolja kan raffineras per år i anläggningen, enligt den ukrainska tidningen.

Syftet med denna och liknande attacker är att slå mot Rysslands viktigaste inkomstkälla, i synnerhet i takt med att Irankriget fått oljepriserna att skjuta i höjden.

Enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har ukrainska attacker mot den ryska oljan resulterat i förlorade oljeintäkter på minst 2,3 miljarder dollar för Ryssland.

Och den siffran gäller enbart mars månad.

– Jag är tacksam mot alla våra krigare för deras precision. Vi kommer att fortsätta detta arbete i april, sade Zelenskyj i helgen enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Trump: Världen brukade skratta åt oss

40 procent av kapaciteten

Nattens drönarattack, som brukligt inte kommenterats av den ukrainska militären, mot Tuapse är den andra inom enbart ett par dagar. 

Förra månaden rapporterades att drygt 40 procent av Rysslands potentiella oljeexport satts på spel, till följd av ukrainska långdistansattacker och beslagtaganden av fartyg inom den ryska skuggflottan.

Den senaste tidens ökade oljepriser har emellertid varit goda nyheter för Ryssland.

Förra veckan uppgraderade Internationella valutafonden, IMF, sin prognos för Rysslands tillväxt med 0,3 procent. 

Uppskattningen just nu är att Rysslands ekonomi kommer att växa med 1,1 procent under 2026.

LÄS MER: USA och Ukraina överens – premiärministern bekräftar

Foto: Exilnova_plus/Sociala medier

Text: Redaktionen