Klantigt av Miljöpartiet – igen

2021 03 15

Trots att tre MP-ministrar redan gjort samma pinsamma misstag har det nu skett för fjärde gången på mindre än ett år.

Den nya MP-ledaren Märta Stenevi som även är jämställdhets- och bostadsminister har placerat 135 000 kronor i Nordeafonder som äger andelar i sex stora oljebolag inklusive amerikanska oljegiganten Exxon Mobil, avslöjar DI.

– Jag skulle önska att banker och fondförvaltare tog ett större ansvar för transparens och stöd för vanliga sparare att göra hållbara val, meddelar Stenevi i en kommentar till DI och lovar att se över sina innehav som hon betonar att hon inte kan tänka sig att stödja.

I februari 2021 samt i juli 2020 avslöjade DI att ytterligare tre MP-ministrar investerat i aktiefonder som kolliderar med MP:s klimatpolitik:

Nya finansmarknadsministern Åsa Lindhagen (MP) hade fonder som investerat i gruv- och oljebolag i Australien, Frankrike och Norge, flygplatser i Frankrike och kärnkraft i Sverige.

– Åsa har generellt sparat i fonder med hållbarhetsprofil och låg koldioxidrisk. Det finns dock några fondinnehav hon kommer att flytta, svarade hennes pressavdelning till DI.

Kulturminister Amanda Lind (MP) ägde fonder som investerat i Australiens största flygplats, ett kanadensiskt pipelinebolag, tysk kolkraft och svensk kärnkraft. Hon uppgav till DI att fonderna var en gåva som hennes barn fått vars innehåll hon inte känt till och att hon nu skulle byta fonder.

Ministern Per Bolund (MP) ägde en fond som investerat i bolag som driver 15 kärnkraftverk samt ett fransk oljeföretag. Han uppgav att han köpte fonden för många år sedan och nu skulle sälja innehavet.

ANALYS

Det är sannerligen inte enkelt att ha koll på vad olika aktiefonder investerar alla sina pengar i då de ofta har en mängd underinvesteringar som dessutom förändras löpande. Stenevi har därmed sannolikt stöd av många om att tydligare redovisning av fondförvaltarna behövs.

Men innan så har skett behöver givetvis ministrarna ha bättre koll på hur de placerar sina privata pengar. Att en minister gör fel är en sak men att minister efter minister gör samma pinsamma misstag som dessutom går emot partiets politik är både klantigt och nonchalant. När det dessutom är samma parti så är det ännu värre. MP:s rutiner för ledande företrädares investeringar kopplat till partiets gröna politik brister uppenbarligen rejält och sådant kan skada partiets förtroende. Varje enskild minister bär ett stort ansvar men det vittnar även om brister i MP:s partiorganisation.

Och det finns faktiskt enkla metoder för den som känner att det är för svårt – vilket som sagt är förståeligt. Man kan till exempel ta hjälp av en expert. Och vill man vara på säkra sidan kan man ju placera om från aktiefonder till räntefonder. Och allra säkrast är förstås att som minister avstå helt från fonder. DI:s stora granskning 2020 visade också att Magdalena Andersson (S), Ibrahim Baylan (S) och Eva Nordmark (S) inte hade något aktieinnehav registrerat överhuvudtaget. Det låter som ett hett tips till MP-ministrarna.

[forminator_poll id="1744"]

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen