Klantigt av Miljöpartiet – igen

2021 03 15

Trots att tre MP-ministrar redan gjort samma pinsamma misstag har det nu skett för fjärde gången på mindre än ett år.

Den nya MP-ledaren Märta Stenevi som även är jämställdhets- och bostadsminister har placerat 135 000 kronor i Nordeafonder som äger andelar i sex stora oljebolag inklusive amerikanska oljegiganten Exxon Mobil, avslöjar DI.

– Jag skulle önska att banker och fondförvaltare tog ett större ansvar för transparens och stöd för vanliga sparare att göra hållbara val, meddelar Stenevi i en kommentar till DI och lovar att se över sina innehav som hon betonar att hon inte kan tänka sig att stödja.

I februari 2021 samt i juli 2020 avslöjade DI att ytterligare tre MP-ministrar investerat i aktiefonder som kolliderar med MP:s klimatpolitik:

Nya finansmarknadsministern Åsa Lindhagen (MP) hade fonder som investerat i gruv- och oljebolag i Australien, Frankrike och Norge, flygplatser i Frankrike och kärnkraft i Sverige.

– Åsa har generellt sparat i fonder med hållbarhetsprofil och låg koldioxidrisk. Det finns dock några fondinnehav hon kommer att flytta, svarade hennes pressavdelning till DI.

Kulturminister Amanda Lind (MP) ägde fonder som investerat i Australiens största flygplats, ett kanadensiskt pipelinebolag, tysk kolkraft och svensk kärnkraft. Hon uppgav till DI att fonderna var en gåva som hennes barn fått vars innehåll hon inte känt till och att hon nu skulle byta fonder.

Ministern Per Bolund (MP) ägde en fond som investerat i bolag som driver 15 kärnkraftverk samt ett fransk oljeföretag. Han uppgav att han köpte fonden för många år sedan och nu skulle sälja innehavet.

ANALYS

Det är sannerligen inte enkelt att ha koll på vad olika aktiefonder investerar alla sina pengar i då de ofta har en mängd underinvesteringar som dessutom förändras löpande. Stenevi har därmed sannolikt stöd av många om att tydligare redovisning av fondförvaltarna behövs.

Men innan så har skett behöver givetvis ministrarna ha bättre koll på hur de placerar sina privata pengar. Att en minister gör fel är en sak men att minister efter minister gör samma pinsamma misstag som dessutom går emot partiets politik är både klantigt och nonchalant. När det dessutom är samma parti så är det ännu värre. MP:s rutiner för ledande företrädares investeringar kopplat till partiets gröna politik brister uppenbarligen rejält och sådant kan skada partiets förtroende. Varje enskild minister bär ett stort ansvar men det vittnar även om brister i MP:s partiorganisation.

Och det finns faktiskt enkla metoder för den som känner att det är för svårt – vilket som sagt är förståeligt. Man kan till exempel ta hjälp av en expert. Och vill man vara på säkra sidan kan man ju placera om från aktiefonder till räntefonder. Och allra säkrast är förstås att som minister avstå helt från fonder. DI:s stora granskning 2020 visade också att Magdalena Andersson (S), Ibrahim Baylan (S) och Eva Nordmark (S) inte hade något aktieinnehav registrerat överhuvudtaget. Det låter som ett hett tips till MP-ministrarna.

[forminator_poll id="1744"]

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen