Klantigt av Miljöpartiet – igen

2021 03 15

Trots att tre MP-ministrar redan gjort samma pinsamma misstag har det nu skett för fjärde gången på mindre än ett år.

Den nya MP-ledaren Märta Stenevi som även är jämställdhets- och bostadsminister har placerat 135 000 kronor i Nordeafonder som äger andelar i sex stora oljebolag inklusive amerikanska oljegiganten Exxon Mobil, avslöjar DI.

– Jag skulle önska att banker och fondförvaltare tog ett större ansvar för transparens och stöd för vanliga sparare att göra hållbara val, meddelar Stenevi i en kommentar till DI och lovar att se över sina innehav som hon betonar att hon inte kan tänka sig att stödja.

I februari 2021 samt i juli 2020 avslöjade DI att ytterligare tre MP-ministrar investerat i aktiefonder som kolliderar med MP:s klimatpolitik:

✅ Nya finansmarknadsministern Åsa Lindhagen (MP) hade fonder som investerat i gruv- och oljebolag i Australien, Frankrike och Norge, flygplatser i Frankrike och kärnkraft i Sverige.

– Åsa har generellt sparat i fonder med hållbarhetsprofil och låg koldioxidrisk. Det finns dock några fondinnehav hon kommer att flytta, svarade hennes pressavdelning till DI.

✅ Kulturminister Amanda Lind (MP) ägde fonder som investerat i Australiens största flygplats, ett kanadensiskt pipelinebolag, tysk kolkraft och svensk kärnkraft. Hon uppgav till DI att fonderna var en gåva som hennes barn fått vars innehåll hon inte känt till och att hon nu skulle byta fonder.

✅ Ministern Per Bolund (MP) ägde en fond som investerat i bolag som driver 15 kärnkraftverk samt ett fransk oljeföretag. Han uppgav att han köpte fonden för många år sedan och nu skulle sälja innehavet.

ANALYS

Det är sannerligen inte enkelt att ha koll på vad olika aktiefonder investerar alla sina pengar i då de ofta har en mängd underinvesteringar som dessutom förändras löpande. Stenevi har därmed sannolikt stöd av många om att tydligare redovisning av fondförvaltarna behövs. 

Men innan så har skett behöver givetvis ministrarna ha bättre koll på hur de placerar sina privata pengar. Att en minister gör fel är en sak men att minister efter minister gör samma pinsamma misstag som dessutom går emot partiets politik är både klantigt och nonchalant. När det dessutom är samma parti så är det ännu värre. MP:s rutiner för ledande företrädares investeringar kopplat till partiets gröna politik brister uppenbarligen rejält och sådant kan skada partiets förtroende. Varje enskild minister bär ett stort ansvar men det vittnar även om brister i MP:s partiorganisation.

Och det finns faktiskt enkla metoder för den som känner att det är för svårt – vilket som sagt är förståeligt. Man kan till exempel ta hjälp av en expert. Och vill man vara på säkra sidan kan man ju placera om från aktiefonder till räntefonder. Och allra säkrast är förstås att som minister avstå helt från fonder. DI:s stora granskning 2020 visade också att Magdalena Andersson (S), Ibrahim Baylan (S) och Eva Nordmark (S) inte hade något aktieinnehav registrerat överhuvudtaget. Det låter som ett hett tips till MP-ministrarna.

[forminator_poll id="1744"]

JUST NU: Rysk militärhelikopter i Baltikum

2025 09 08

En rysk militärhelikopter har kränkt Natolandet Estlands luftrum.

Helikoptern av modellen MI-8 befann sig i estniskt luftrum i flera minuter. Händelsen inträffade i regionen Vaindloo, utanför Estlands norra kust.

Nu kallar Estlands utrikesdepartement upp Rysslands chargé d'affaires som tjänstgör i ambassadörens ställe.

– Detta är ett allvarligt brott mot internationell rätt. I dag kallar vi upp Rysslands chargé d'affaires för att lämna en protest, skriver Estlands utrikesminister Margus Tsahkna på X.

Stängde av kommunikationen

Den estniska flygledningen försökte kontakta den ryske piloten.

Men eftersom piloten stängt av helikopterns transpondrar gick det inte att upprätta någon kommunikation.

– Vid tidpunkten för överträdelsen hade helikoptern inte någon kontakt med den estniska flygtrafikledningen, rapporterar den estniska nyhetsbyrån ERR.

Flera incidenter

Det är den tredje gången under 2025 som ryska flygfarkoster kränker Estlands luftrum.

Den 22 juni flög ett ryskt transportflygplan av modellen IL-76 in i estniskt luftrum nära Vaindloo. Flygplanet stannade kvar i estniskt luftrum i cirka fyra minuter.

Några veckor tidigare, den 13 maj, hade ett rykst stridsflygplan kränkt Estlands luftrum. Händelsen inträffade samtidigt som den estniska flottan eskorterade ett fartyg som tillhörde den ryska skuggflottan. Enligt flera medier var incidenterna kopplade till varandra.

LÄS MER: USA ställer ultimatum: Då slår vi till mot Putin

Fördömer terrorbombningarna 

Margus Tsahkna riktar också kritik mot den ryska upptrappningen i Ukraina. De senaste veckorna har Ryssland genomfört några av krigets största luftattacker mot ukrainska städer och byar.

– Vi fördömde Rysslands eskalerande attacker mot Ukraina, inklusive den stora drönar- och robotattacken i går, som drabbade Kyiv och flera andra städer, skriver utrikesministern.

Minst elva personer dödades och 75 skadades i attacken.

Regeringsbyggnaden i Kyiv var ett av flera mål som attackerades i huvudstaden. Byggnadens tak och övre våningar träffades. Det är första gången som Ryssland lyckas attackera regeringsbyggnaden.   

LÄS MER: Rysk vd hittad död – utan huvud 

Arkivfoto: Igor Dvurekov

Text: Redaktionen


Omstridd skatt kan öka med 87 procent

2025 09 08

Efter flera år av ökningar har regeringen och Sverigedemokraterna beslutat att sänka elskatten.

Den omdebatterade skatten sänks med nästan tio öre per kilowattimme från och med 1 januari 2026.

Men snart kan elskatten skjuta i höjden.

Det varnar Ellevio för.

Elbolaget flaggar för att sänkningen kan falla platt om inte den så kallade indexeringen av skatten stoppas.

–  Stoppar vi inte den här årliga indexökningen kommer dagens sänkning att ätas upp av prisökning inom bara några år. Fortsätter den i samma takt elskatten uppgå till hiskeliga 82 öre/kWh när vi når 2045, säger Henrik Bergström, samhällspolitisk chef på Ellevio.  

87 procent

I dag är elskatten 43,9 öre per kilowattimme. Ellevio förutspår att skatten kan ha ökat med hela 87 procent till år 2045. 

"Lång rad höjningar" 

Henrik Bergström påpekar att elskatten har tickat uppåt stadigt men säkert under de senaste åren.

–  Sänkningen följer en lång rad höjningar, varav den senaste vid årsskiftet. Dagens besked blir alltså mer en fråga om att vi nu återgår till skattenivån från 2021.

LÄS MER: Jättebesked om Klarna – tar stort kliv

FAKTA: Elskatten

- Mellan 1980 och 2025 har elskatten ökat från 8 öre/kWh till 54 öre/kWh.

- Idag får en typisk villaägare med omkring 20 000 kWh elanvändning per år, en elnätsfaktura på 26 000 kronor.

- 16 400 kronor av dessa är skatt, moms och avgifter - motsvarande 63 procent av nätfakturan.

- Inte en krona av skatten går tillbaka till elsystemet. Kostnader för drift, underhåll, förnyelse, vädersäkring och utbyggnad av elsystemet bekostas av nätföretagen via nätavgiften.

Elskatt och moms 2021-2025:

År Exkl. moms (öre/kWh) Inkl. moms (öre/kWh)
2021 35,6 44,5
2022 36,0 45,0
2023 39,2 49,0
2024 42,8 53,5
2025 43,9 54,88

Källa: Ellevio

LÄS MER:

Foto: K. Agency

Text: Redaktionen