Klantigt av Miljöpartiet – igen

2021 03 15

Trots att tre MP-ministrar redan gjort samma pinsamma misstag har det nu skett för fjärde gången på mindre än ett år.

Den nya MP-ledaren Märta Stenevi som även är jämställdhets- och bostadsminister har placerat 135 000 kronor i Nordeafonder som äger andelar i sex stora oljebolag inklusive amerikanska oljegiganten Exxon Mobil, avslöjar DI.

– Jag skulle önska att banker och fondförvaltare tog ett större ansvar för transparens och stöd för vanliga sparare att göra hållbara val, meddelar Stenevi i en kommentar till DI och lovar att se över sina innehav som hon betonar att hon inte kan tänka sig att stödja.

I februari 2021 samt i juli 2020 avslöjade DI att ytterligare tre MP-ministrar investerat i aktiefonder som kolliderar med MP:s klimatpolitik:

Nya finansmarknadsministern Åsa Lindhagen (MP) hade fonder som investerat i gruv- och oljebolag i Australien, Frankrike och Norge, flygplatser i Frankrike och kärnkraft i Sverige.

– Åsa har generellt sparat i fonder med hållbarhetsprofil och låg koldioxidrisk. Det finns dock några fondinnehav hon kommer att flytta, svarade hennes pressavdelning till DI.

Kulturminister Amanda Lind (MP) ägde fonder som investerat i Australiens största flygplats, ett kanadensiskt pipelinebolag, tysk kolkraft och svensk kärnkraft. Hon uppgav till DI att fonderna var en gåva som hennes barn fått vars innehåll hon inte känt till och att hon nu skulle byta fonder.

Ministern Per Bolund (MP) ägde en fond som investerat i bolag som driver 15 kärnkraftverk samt ett fransk oljeföretag. Han uppgav att han köpte fonden för många år sedan och nu skulle sälja innehavet.

ANALYS

Det är sannerligen inte enkelt att ha koll på vad olika aktiefonder investerar alla sina pengar i då de ofta har en mängd underinvesteringar som dessutom förändras löpande. Stenevi har därmed sannolikt stöd av många om att tydligare redovisning av fondförvaltarna behövs.

Men innan så har skett behöver givetvis ministrarna ha bättre koll på hur de placerar sina privata pengar. Att en minister gör fel är en sak men att minister efter minister gör samma pinsamma misstag som dessutom går emot partiets politik är både klantigt och nonchalant. När det dessutom är samma parti så är det ännu värre. MP:s rutiner för ledande företrädares investeringar kopplat till partiets gröna politik brister uppenbarligen rejält och sådant kan skada partiets förtroende. Varje enskild minister bär ett stort ansvar men det vittnar även om brister i MP:s partiorganisation.

Och det finns faktiskt enkla metoder för den som känner att det är för svårt – vilket som sagt är förståeligt. Man kan till exempel ta hjälp av en expert. Och vill man vara på säkra sidan kan man ju placera om från aktiefonder till räntefonder. Och allra säkrast är förstås att som minister avstå helt från fonder. DI:s stora granskning 2020 visade också att Magdalena Andersson (S), Ibrahim Baylan (S) och Eva Nordmark (S) inte hade något aktieinnehav registrerat överhuvudtaget. Det låter som ett hett tips till MP-ministrarna.

[forminator_poll id="1744"]

Ny körkortsregel i Sverige – kommer idag

2026 11 02

En ny körkortsbehörighet ska införas i Sverige.

Idag ingår det som kallas för B1 i det vanliga B-körkortet.

Det upplägget ska dock förändras.

Ett särskilt B1-körkort är på gång som ska ge rätt att köra ett fordon på max 2 500 kilo och med en maxhastighet på 45 kilometer i timmen. Det handlar alltså om fordon som går långsammare än vanliga personbilar men snabbare än dagens a-traktorer.

Under måndagen ska regeringens utredare presentera förslagen för de nya fordonen samt körkortsbehörigheten efter att EU gått fram med direktiven, rapporterar SR.

Helt ny fordonstyp

Sannolikt kan det bli så att den nya körkortsbehörigheten får följden att vi får en helt ny kategori av fordon på vägarna.

– Transportstyrelsens preliminära bedömning är att nuvarande fordonsbestämmelser behöver anpassas genom att det införs en ny fordonstyp i Sverige, framhåller myndigheten.

Enligt Transportstyrelsen kommer det att krävas både godkänt kunskapsprov och körprov för B1-körkortet, precis som ett vanligt B-körkort. Grundregeln är att 16-åringar ska kunna ta körkortet.

– Medlemsstaterna har möjlighet att sänka åldern till 15 år men behöver då tillåtelse från EU-kommissionen. Innan kommissionen ger samtycke till detta ska de ha bedömt att en sådan sänkning av minimiåldern inte inverkar negativt på trafiksäkerheten, förklarar Transportstyrelsen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Gäller max till du är 21 år

Det som väntas presenteras idag är det som gäller de tekniska kraven som ska gälla för de nya bilarna. Utredningen planeras att vara helt klar till sommaren, men reglerna föreslås träda i kraft först 2029.

– Medlemsstaterna ska införliva majoriteten av de nya reglerna senast tre år efter att direktivet beslutats och tillämpa dem efter ytterligare ett år, skriver Transportstyrelsen.

B1-körkortet, som riktar sig till ungdomar, ska max vara giltigt till dess att personen fyllt 21 år.

Läs mer: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Finland trotsar Europa – slår till mot Ryssland

2026 11 02

Finland tar till krafttag mot Ryssland.

Finland planerar ett oväntat drag mot ryska idrottare.

Landet vill agera på egen hand – utan att invänta EU, rapporterar Yle.

Ska stoppa ryska idrottare

Finlands utrikesminister Elina Valtonen (Samlingspartiet) uppger att landet tänker driva igenom ett nationellt inreseförbud mot ryska idrottare.

Frågan har tidigare diskuterats på EU-nivå. Finland vill dock inte invänta ett gemensamt beslut från medlemsländerna, utan planerar att gå vidare med egna nationella åtgärder för att stoppa ryska idrottare från att resa in i landet.

– Om Ryssland fortsätter sitt anfallskrig kommer ryska idrottare inte att ha något att göra i Finland nästa år, skriver Elina Valtonen i ett inlägg på X.

Läs mer: Chocksiffra för V i ny mätning

Kan påverka alla

Valtonen antyder att åtgärderna kan omfatta samtliga ryska idrottare, även dem som tävlar under neutral flagg.

– När det gäller exempelvis visumlagstiftningen är den kopplad till medborgarskap och inte till vilka symboler man tävlar under, säger hon till Helsingin Sanomat.

Exakt hur förbudet ska genomföras är ännu inte klart. Enligt Helsingin Sanomat handlar det sannolikt om förändringar i visumreglerna. Med dagens regler kan idrottare från Ryssland i vissa fall resa in i Finland för att arbeta, om de uppfyller villkoren.

I slutet av november väntas ryska längdskidåkare till Ruka för en deltävling i världscupen. Nästa vecka väntas även ryska hockeyspelare till Finland för NHL-matcher.

Uppmanar fler länder

Samtidigt har frågan om ryskt deltagande i internationell ishockey blivit alltmer aktuell.

Finlands idrottsminister Mika Poutala (KD) säger att han inte tror att Finland kommer att spela mot Ryssland i hockey-VM.

– Jag ser inte någon situation där idrottsförbundet och staten skulle ha olika uppfattningar i en fråga. Jag tror att slutresultatet blir att vi inte kommer att spela mot Ryssland i tävlingar, säger han till Helsingin Sanomat.

Finlands ishockeyförbund har under helgen varit i kontakt med flera stora europeiska hockeynationer för att undersöka möjligheten till en gemensam lösning.

Poutala menar att en bojkott från ett enskilt land inte skulle sätta särskilt stor press på det internationella ishockeyförbundet.

– Men om plötsligt fem eller sex stora hockeynationer säger att vi vägrar spela om Ryssland är med, då blir trycket på det internationella förbundet något helt annat, säger ministern.

Bakgrunden är ett beslut från idrottens skiljedomstol Cas, som innebär att Internationella ishockeyförbundet ska tillåta ryska landslag att delta i turneringar igen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen