Klassisk scen i populär julfilm pekas ut – “borde tas bort”

2025 04 17

Den klassiska familjefilmen återkommer i tv-tablån varje år kring jul.

Nu får en scen, som bara är några sekunder lång, plötsligt stor uppmärksamhet.

Det handlar om “Ensam hemma 2: Vilse i New York” som 1992 följde upp den första succéfilmen från två år tidigare.

I filmen framträder USA:s nuvarande president Donald Trump i ett klipp på Plaza Hotel när han får frågan från huvudkaraktären Kevin om vägbeskrivningen till lobbyn.

Nu, över 30 år senare, säger regissören och filmskaparen Chris Columbus att han ångrar scenen och “önskar att den togs bort”.

Han kallar det sju sekunder långa klippet för en “förbannelse”.

– Men jag kan inte ta bort det. Om jag gör det kommer jag förmodligen att skickas ut ur landet. Jag kommer att anses vara olämplig att bo i USA, så jag måste åka tillbaka till Italien eller något, säger Chris Columbus till San Francisco Chronicle, och syftar sarkastiskt på Trumpadministrationens löfte om massutvisningar.

Delade meningar om rollen

Exakt hur det gick till när Trump togs med i filmen är oklart.

Det råder delade meningar om händelseförloppet.

Trump ägde vid tillfället fastigheten i New York som användes i inspelningen. Enligt Columbus var det ett krav från den nuvarande presidenten att vara med i filmen om han skulle låta produktionen filma på hotellet.

– Så vi kom överens om att ta med honom, sade Columbus till Business Insider för fem år sedan.

Först tre år senare svarade Trump på påståendet.

Och han har en annan bild. Enligt republikanen “bönade” Columbus om att Trump skulle vara med.

– Jag var väldigt upptagen och ville inte göra det, skrev Trump på Truth Social 2023.

Se scenen här

Nu säger Columbus att det fanns planer på att klippa bort scenen redan inför premiären 1992. Men en jublande reaktion från publiken vid en visning i Chicago fick produktionen att tänka om.

– De tyckte att det var roligt. Jag tror att jag kan mycket om komedi, men jag vet inte, jag trodde aldrig att det skulle anses vara roligt

– Flera år senare har det blivit en förbannelse. Det har blivit den här grejen som jag önskar inte vore där. Vad tänker den här killen på? Han säger att jag ljög. Jag ljög inte. Han sa att jag bad honom vara med i filmen, men det finns ingen värld där jag någonsin skulle böna och be en icke-skådespelare att vara med i en film. Men vi var desperata för att få tillgång till Plaza Hotel, säger Columbus till SFC.

Du kan se den omtalade scenen med Donald Trump genom att klicka här (länk till Youtube).

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen