Klassisk tv-serie återvänder – var populär på 80-talet

2025 01 30

Netflix har gett grönt ljus till en nyinspelning av en tv-serie som gjorde braksuccé för 50 år sedan.

Många har läst böckerna.

Ännu fler blev förälskade i serien som sändes under nio säsonger och 200 avsnitt mellan 1974 och 1983.

Nu återvänder “Lilla huset på prärien” till tv-rutan, bekräftar streamingjätten Netflix i ett uttalande.

– Jag blev djupt förälskad i dessa böcker när jag var fem år gammal, säger Rebecca Sonneshine som utsetts till exekutiv producent.

– De inspirerade mig att bli författare och filmskapare, och jag är hedrad och stolt över att få anpassa dessa berättelser för en ny publik.

Utspelar sig i Mellanvästern på 1800-talet

“Lilla huset på prärien” skrevs av Laura Ingalls Wilder och publicerades för första gången redan på 1930-talet.

Bokserien är delvis en självbiografisk historia och beskriver till stor del författarens uppväxt i den amerikanska Mellanvästern under 1870- och 1880-talen.

“En dröm”

Den nya versionen kommer att vara en “förvandlad anpassning” av det familjedramat.

– Det har varit en stor dröm för mig att föra vidare min fars arv och anpassa Wilders klassiska amerikanska berättelser för en 2000-talspublik på ett sätt som samlar fans av både böckerna och den ursprungliga tv-serien, säger Trip Friendly, vars pappa Ed Friendly var med och producerade originalserien på 70-talet.

Nostalgisk serie

Laura Ingalls Wilders böcker har sålts i över 73 miljoner exemplar och i över 100 länder.

De har dessutom översatts till minst 27 språk.

Och trots att det har gått drygt 50 år sedan tv-versionen hade premiär på NBC visades serien under sammanlagt 13,25 miljarder minuter bara under 2024, enligt siffror från det amerikanska tv-undersökningsföretaget Nielsen.

– “Lilla huset på prärien” har fångat hjärtan och fantasin hos så många fans runt om i världen, och vi är glada över att dela dess bestående teman av hopp och optimism med en ny version av denna ikoniska historia, säger Jinny Howe, vice vd för dramaserier på Netflix.

När inspelningen ska börja eller vilka skådespelare som ska medverka står inte klart.

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen