24 nov 2025

Klassisk tv-serie återvänder – var populär på 80-talet

2025 01 30

Netflix har gett grönt ljus till en nyinspelning av en tv-serie som gjorde braksuccé för 50 år sedan.

Många har läst böckerna.

Ännu fler blev förälskade i serien som sändes under nio säsonger och 200 avsnitt mellan 1974 och 1983.

Nu återvänder “Lilla huset på prärien” till tv-rutan, bekräftar streamingjätten Netflix i ett uttalande.

– Jag blev djupt förälskad i dessa böcker när jag var fem år gammal, säger Rebecca Sonneshine som utsetts till  exekutiv producent. 

– De inspirerade mig att bli författare och filmskapare, och jag är hedrad och stolt över att få anpassa dessa berättelser för en ny publik.

Utspelar sig i Mellanvästern på 1800-talet

“Lilla huset på prärien” skrevs av Laura Ingalls Wilder och publicerades för första gången redan på 1930-talet.

Bokserien är delvis en självbiografisk historia och beskriver till stor del författarens uppväxt i den amerikanska Mellanvästern under 1870- och 1880-talen.

“En dröm”

Den nya versionen kommer att vara en “förvandlad anpassning” av det familjedramat.

– Det har varit en stor dröm för mig att föra vidare min fars arv och anpassa Wilders klassiska amerikanska berättelser för en 2000-talspublik på ett sätt som samlar fans av både böckerna och den ursprungliga tv-serien, säger Trip Friendly, vars pappa Ed Friendly var med och producerade originalserien på 70-talet.

Nostalgisk serie

Laura Ingalls Wilders böcker har sålts i över 73 miljoner exemplar och i över 100 länder.

De har dessutom översatts till minst 27 språk.

Och trots att det har gått drygt 50 år sedan tv-versionen hade premiär på NBC visades serien under sammanlagt 13,25 miljarder minuter bara under 2024, enligt siffror från det amerikanska tv-undersökningsföretaget Nielsen.

– “Lilla huset på prärien” har fångat hjärtan och fantasin hos så många fans runt om i världen, och vi är glada över att dela dess bestående teman av hopp och optimism med en ny version av denna ikoniska historia, säger Jinny Howe, vice vd för dramaserier på Netflix.

När inspelningen ska börja eller vilka skådespelare som ska medverka står inte klart.

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen


Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen


Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen