Klassisk tv-serie återvänder – var populär på 80-talet

2025 01 30

Netflix har gett grönt ljus till en nyinspelning av en tv-serie som gjorde braksuccé för 50 år sedan.

Många har läst böckerna.

Ännu fler blev förälskade i serien som sändes under nio säsonger och 200 avsnitt mellan 1974 och 1983.

Nu återvänder “Lilla huset på prärien” till tv-rutan, bekräftar streamingjätten Netflix i ett uttalande.

– Jag blev djupt förälskad i dessa böcker när jag var fem år gammal, säger Rebecca Sonneshine som utsetts till exekutiv producent.

– De inspirerade mig att bli författare och filmskapare, och jag är hedrad och stolt över att få anpassa dessa berättelser för en ny publik.

Utspelar sig i Mellanvästern på 1800-talet

“Lilla huset på prärien” skrevs av Laura Ingalls Wilder och publicerades för första gången redan på 1930-talet.

Bokserien är delvis en självbiografisk historia och beskriver till stor del författarens uppväxt i den amerikanska Mellanvästern under 1870- och 1880-talen.

“En dröm”

Den nya versionen kommer att vara en “förvandlad anpassning” av det familjedramat.

– Det har varit en stor dröm för mig att föra vidare min fars arv och anpassa Wilders klassiska amerikanska berättelser för en 2000-talspublik på ett sätt som samlar fans av både böckerna och den ursprungliga tv-serien, säger Trip Friendly, vars pappa Ed Friendly var med och producerade originalserien på 70-talet.

Nostalgisk serie

Laura Ingalls Wilders böcker har sålts i över 73 miljoner exemplar och i över 100 länder.

De har dessutom översatts till minst 27 språk.

Och trots att det har gått drygt 50 år sedan tv-versionen hade premiär på NBC visades serien under sammanlagt 13,25 miljarder minuter bara under 2024, enligt siffror från det amerikanska tv-undersökningsföretaget Nielsen.

– “Lilla huset på prärien” har fångat hjärtan och fantasin hos så många fans runt om i världen, och vi är glada över att dela dess bestående teman av hopp och optimism med en ny version av denna ikoniska historia, säger Jinny Howe, vice vd för dramaserier på Netflix.

När inspelningen ska börja eller vilka skådespelare som ska medverka står inte klart.

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen