Klassisk vara slut i nästan alla butiker – tomma hyllor

2024 12 11

Kunder möts av tomma hyllor vart de än går.

Omåttligt populära O’Boy är slut nästan överallt.

Anledningen är “en tillfällig brist på kakaobönor hos en av våra leverantörer”.

Det framhåller tillverkaren Mondelez, rapporterar Sveriges Radio.

Är krisen åter?

Den plötsliga bristen får många att minnas den uppmärksammade “O’boy-krisen” hösten 2018.

Vid det tillfället berodde de tomma hyllorna på ett tekniskt problem hos tillverkaren, vilket fick privatpersoner att ta saken i egna händer.

Bland annat såldes O’boy för tusentals kronor på säljsajten Blocket och andra andrahandsmarknader.

– Folk är väl galna så länge det gäller socker. En del betalar vad som helst för O’boy tydligen, sade Patrik Lundgren som var en av alla som passade på att sälja sitt lager av den klassiska drycken, till SVT 2018.

Då kommer O'boy tillbaka

Förhoppningen är att det inte ska bli lika illa den här gången.

O’boy beräknas vara tillbaka i butikerna framåt slutet av månaden.

– Som det ser ut nu kommer vi att vara leveransdugliga igen från vecka 51 och framåt, berättar Mondelez för radion.

Chokladjätten vädjar dock om tålamod.

– Det kan ta ytterligare några veckor innan dess att hyllorna är välfyllda igen.

"Krisen slår till igen"

O’boy-bristen 2018 var väldigt omtalad i svenska medier när det begav sig.

Liknande tendenser syns nu.

"O'boy-krisen slår till igen i svenska matbutiker” lyder exempelvis rubriken i Kristianstadsbladet där det rapporteras att varan är helt slut i flera skånska mataffärer, bland annat på Willys, Ica och Coop.

– Vi fick reda på att det skulle bli så här förra veckan, det var vår leverantör som berättade det för oss, säger Andreas Sjöstrand, butikschefen på Coop i Broby, till tidningen.

Fakta O’boy:

O’boy lanserades redan 1960 och har sedan dess varit Nordens populäraste chokladdryck.
Namnet kommer från det amerikanska begreppet "oh boy". Marabous dåvarande marknadschef snappade upp uttrycket under ett besök i USA precis vid tiden av utvecklingen av O´boys recept. Han tyckte att det var ett passande namn för chokladpulvret och så fick det bli!
O´boy har genom åren funnits i smakerna vanilj, jordgubb, blåbär, Mocca och mörk choklad.
Idag finns O´boy i Original, Less Sugar och smidiga portionspåsar med vattenlösligt pulver.

Källa: ICA

Foto: Jessica Gow, Ica-gruppen

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen