– Klavertramp av Liberalernas partiledning som missar öppet mål

2021 09 28

– Här har vi en gyllene chans att äntligen hitta en unik och populär fråga men då gör vi bort oss direkt.

Det uppger en riksdagsledamot för Liberalerna till denna sida efter att det uppstått en intern fajt i partiet kring frågan om vaccinkrav inom äldre- och sjukvården.

Kunna få sparken

Liberalernas hälso- och sjukvårdsregionråd i Region Stockholm, Anna Starbrink, anser att omsorgspersonal som vägrar att vaccinera sig ska kunna få sparken och hon vill att regeringen utreder en förändring av smittskyddslagen som möjliggör uppsägning av ovaccinerad vårdpersonal.

Äldre riskerar att smittas

– Vi tycker att det är helt orimligt att äldre människor och sköra människor ska riskera att bli smittade av personal för att de har valt att inte vaccinera sig, sa Anna Starbrink (L) till SR.

Tog avstånd timmar senare

Men bara timmar senare i går kväll tog L:s partiledning avstånd från sitt eget regionråd.

– Vi har inte haft det uppe på bordet och det är ingenting som, säger partisekreterare Juno Blom (L) som inte avslutar sin mening till SR men klargör att partiet säger nej till förslaget.

Men partiledningens inställning stöter på patrull i riksdagsgruppen.

– Det är ett klavertramp av Liberalernas partiledning. Vi missar öppet mål, säger en L-riksdagsledamot.

Starbrink får stöd av Centern

Centern ger sitt stöd till Starbrinks linje.

– Jag tycker hon är klok i det här. Det bör finnas en möjlighet i lagen som ger arbetsgivaren rätt att avsluta en anställning, säger Centerns Gustav Hemming till DN.

ANALYS

Liberalerna löper betydande risk att falla ur riksdagen i valet 2022 och ligger nere och skvalpar kring 2,1 % i senaste Novusmätningen.

Uppfyller alla kriterier

Partiet är i skriande behov av en fråga som uppfyller följande:

▪Skiljer sig från andra partier

▪Ger rejält mediegenomslag

▪Har potential att skapa kraftig debatt

▪Är populärt bland en stor andel av väljarna

Uppfyller alla kriterier ovan

Min bedömning är att den andel av väljarna som är upprörda över att äldre och sjuka ska behöva vårdas av personal som vägrar att vaccinera sig är tillräckligt stor för att Liberalerna skulle kunna vinna rejält på att lyfta frågan. Vaccinkrav för omsorgspersonal uppfyller alla kriterier ovan.

Medial sprängkraft

För ett parti på blott 2 % behöver man inte finna en fråga som 80 % står bakom, det kan räcka med 30 – 40 % om frågan har tillräcklig medial sprängkraft vilket frågan om vaccinkrav har. Om en andel av väljarna skulle protestera högljutt, till exempel i sociala medier, så skulle L till och med vinna på det då det bara skulle ge ännu mer uppmärksamhet.

Samtidigt är det möjligt att en majoritet av väljarna skulle stå bakom förslaget och PRO-basen i Stockholm gick nyligen ut i SvD och sa att de äldre nästan måste skydda sig från ovaccinerad personal.

Utan lön i Frankrike

Andra länder i EU har redan krav om vaccinering bland omsorgspersonal så det finns även internationella exempel att stödja sig på. I Frankrike blir vårdpersonal som vägrar vaccinera sig avstängda från jobbet utan lön.

Ratar sannolik vinnarfråga

Alldeles oavsett vad man anser om ståndpunkten i sig, är min bedömning är att L:s regionråd Anna Starbrink har hittat en unik fråga som skulle kunna lyfta Liberalerna i opinionen. Samtidigt är partiledningen i akut behov av just det och att man inte nappar på vaccinkrav inom vården är – rent opinionsmässigt – svårt att förstå.

Liberalernas partiledning säger nej till en sannolik vinnarfråga i ett läge när partiet är i desperat behov av just det.

Foto: Liberalerna

[yop_poll id="684"]

8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen