– Klavertramp av Liberalernas partiledning som missar öppet mål

2021 09 28

– Här har vi en gyllene chans att äntligen hitta en unik och populär fråga men då gör vi bort oss direkt.

Det uppger en riksdagsledamot för Liberalerna till denna sida efter att det uppstått en intern fajt i partiet kring frågan om vaccinkrav inom äldre- och sjukvården.

Kunna få sparken

Liberalernas hälso- och sjukvårdsregionråd i Region Stockholm, Anna Starbrink, anser att omsorgspersonal som vägrar att vaccinera sig ska kunna få sparken och hon vill att regeringen utreder en förändring av smittskyddslagen som möjliggör uppsägning av ovaccinerad vårdpersonal.

Äldre riskerar att smittas

– Vi tycker att det är helt orimligt att äldre människor och sköra människor ska riskera att bli smittade av personal för att de har valt att inte vaccinera sig, sa Anna Starbrink (L) till SR.

Tog avstånd timmar senare

Men bara timmar senare i går kväll tog L:s partiledning avstånd från sitt eget regionråd.

– Vi har inte haft det uppe på bordet och det är ingenting som, säger partisekreterare Juno Blom (L) som inte avslutar sin mening till SR men klargör att partiet säger nej till förslaget.

Men partiledningens inställning stöter på patrull i riksdagsgruppen.

– Det är ett klavertramp av Liberalernas partiledning. Vi missar öppet mål, säger en L-riksdagsledamot.

Starbrink får stöd av Centern

Centern ger sitt stöd till Starbrinks linje.

– Jag tycker hon är klok i det här. Det bör finnas en möjlighet i lagen som ger arbetsgivaren rätt att avsluta en anställning, säger Centerns Gustav Hemming till DN.

ANALYS

Liberalerna löper betydande risk att falla ur riksdagen i valet 2022 och ligger nere och skvalpar kring 2,1 % i senaste Novusmätningen.

Uppfyller alla kriterier

Partiet är i skriande behov av en fråga som uppfyller följande:

▪Skiljer sig från andra partier

▪Ger rejält mediegenomslag

▪Har potential att skapa kraftig debatt

▪Är populärt bland en stor andel av väljarna

Uppfyller alla kriterier ovan

Min bedömning är att den andel av väljarna som är upprörda över att äldre och sjuka ska behöva vårdas av personal som vägrar att vaccinera sig är tillräckligt stor för att Liberalerna skulle kunna vinna rejält på att lyfta frågan. Vaccinkrav för omsorgspersonal uppfyller alla kriterier ovan.

Medial sprängkraft

För ett parti på blott 2 % behöver man inte finna en fråga som 80 % står bakom, det kan räcka med 30 – 40 % om frågan har tillräcklig medial sprängkraft vilket frågan om vaccinkrav har. Om en andel av väljarna skulle protestera högljutt, till exempel i sociala medier, så skulle L till och med vinna på det då det bara skulle ge ännu mer uppmärksamhet.

Samtidigt är det möjligt att en majoritet av väljarna skulle stå bakom förslaget och PRO-basen i Stockholm gick nyligen ut i SvD och sa att de äldre nästan måste skydda sig från ovaccinerad personal.

Utan lön i Frankrike

Andra länder i EU har redan krav om vaccinering bland omsorgspersonal så det finns även internationella exempel att stödja sig på. I Frankrike blir vårdpersonal som vägrar vaccinera sig avstängda från jobbet utan lön.

Ratar sannolik vinnarfråga

Alldeles oavsett vad man anser om ståndpunkten i sig, är min bedömning är att L:s regionråd Anna Starbrink har hittat en unik fråga som skulle kunna lyfta Liberalerna i opinionen. Samtidigt är partiledningen i akut behov av just det och att man inte nappar på vaccinkrav inom vården är – rent opinionsmässigt – svårt att förstå.

Liberalernas partiledning säger nej till en sannolik vinnarfråga i ett läge när partiet är i desperat behov av just det.

Foto: Liberalerna

[yop_poll id="684"]

25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen