– Klavertramp av Liberalernas partiledning som missar öppet mål

2021 09 28

– Här har vi en gyllene chans att äntligen hitta en unik och populär fråga men då gör vi bort oss direkt.

Det uppger en riksdagsledamot för Liberalerna till denna sida efter att det uppstått en intern fajt i partiet kring frågan om vaccinkrav inom äldre- och sjukvården.

Kunna få sparken

Liberalernas hälso- och sjukvårdsregionråd i Region Stockholm, Anna Starbrink, anser att omsorgspersonal som vägrar att vaccinera sig ska kunna få sparken och hon vill att regeringen utreder en förändring av smittskyddslagen som möjliggör uppsägning av ovaccinerad vårdpersonal.

Äldre riskerar att smittas

– Vi tycker att det är helt orimligt att äldre människor och sköra människor ska riskera att bli smittade av personal för att de har valt att inte vaccinera sig, sa Anna Starbrink (L) till SR.

Tog avstånd timmar senare

Men bara timmar senare i går kväll tog L:s partiledning avstånd från sitt eget regionråd.

– Vi har inte haft det uppe på bordet och det är ingenting som, säger partisekreterare Juno Blom (L) som inte avslutar sin mening till SR men klargör att partiet säger nej till förslaget.

Men partiledningens inställning stöter på patrull i riksdagsgruppen.

– Det är ett klavertramp av Liberalernas partiledning. Vi missar öppet mål, säger en L-riksdagsledamot.

Starbrink får stöd av Centern

Centern ger sitt stöd till Starbrinks linje.

– Jag tycker hon är klok i det här. Det bör finnas en möjlighet i lagen som ger arbetsgivaren rätt att avsluta en anställning, säger Centerns Gustav Hemming till DN.

ANALYS

Liberalerna löper betydande risk att falla ur riksdagen i valet 2022 och ligger nere och skvalpar kring 2,1 % i senaste Novusmätningen.

Uppfyller alla kriterier

Partiet är i skriande behov av en fråga som uppfyller följande:

Skiljer sig från andra partier

Ger rejält mediegenomslag

Har potential att skapa kraftig debatt

Är populärt bland en stor andel av väljarna

Uppfyller alla kriterier ovan

Min bedömning är att den andel av väljarna som är upprörda över att äldre och sjuka ska behöva vårdas av personal som vägrar att vaccinera sig är tillräckligt stor för att Liberalerna skulle kunna vinna rejält på att lyfta frågan. Vaccinkrav för omsorgspersonal uppfyller alla kriterier ovan.

Medial sprängkraft

För ett parti på blott 2 % behöver man inte finna en fråga som 80 % står bakom, det kan räcka med 30 – 40 % om frågan har tillräcklig medial sprängkraft vilket frågan om vaccinkrav har. Om en andel av väljarna skulle protestera högljutt, till exempel i sociala medier, så skulle L till och med vinna på det då det bara skulle ge ännu mer uppmärksamhet.

Samtidigt är det möjligt att en majoritet av väljarna skulle stå bakom förslaget och PRO-basen i Stockholm gick nyligen ut i SvD och sa att de äldre nästan måste skydda sig från ovaccinerad personal.

Utan lön i Frankrike

Andra länder i EU har redan krav om vaccinering bland omsorgspersonal så det finns även internationella exempel att stödja sig på. I Frankrike blir vårdpersonal som vägrar vaccinera sig avstängda från jobbet utan lön.

Ratar sannolik vinnarfråga

Alldeles oavsett vad man anser om ståndpunkten i sig, är min bedömning är att L:s regionråd Anna Starbrink har hittat en unik fråga som skulle kunna lyfta Liberalerna i opinionen. Samtidigt är partiledningen i akut behov av just det och att man inte nappar på vaccinkrav inom vården är – rent opinionsmässigt – svårt att förstå.

Liberalernas partiledning säger nej till en sannolik vinnarfråga i ett läge när partiet är i desperat behov av just det.

Foto: Liberalerna

[yop_poll id="684"]

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen