Kraftig anstormning av ryska trupper väntas i ny anfallsvåg mot Ukraina

2022 03 01

Vita Huset oroas över en stor andra våg av ryska trupper som sannolikt kommer att anfalla Ukraina.

Det finns även en oro att vågen kommer kunna övervinna Ukrainas trupper och att Ryssland sannolikt kommer att belägra Kiev, rapporterar CNN.

64 kilometer lång konvoj

Satellitbilder visar en rysk militärkonvoj norr om den ukrainska huvudstaden Kiev som sträcker sig cirka 64 km, betydligt längre än de 27 km som rapporterades tidigare under dagen, skriver Reuters.

Även ytterligare utplaceringar av markstyrkor och markanfallshelikoptrar har setts i södra Belarus, mindre än 32 km norr om gränsen till Ukraina.

Ökning av våld, offer och mord

Människor är inte bara bekymrade över konvojens storlek, utan också av ökningen av våld, civila offer och urskillningslösa mord. Det finns en fruktan att situationen kommer att bli överväldigande för ukrainska styrkor.

– Betydligt mer utmanande [än tidigare anfallsvågor], är bedömningen från Vita Huset, uppger CNN.

Blir allt svårare

Bara sett till det väldigt stora antalet ryska soldater som strömmar in i Ukraina så kommer landet få allt svårare att stå emot.

– Så här långt har Ukrainas styrkor klarat av att bromsa den ryska invasionen men det är oklart hur längde de kan klara av att att hålla Ryssland borta från huvudstaden, framhåller tyska nyhetskanalen Deutsche Welle.

Ökat stöd till Ukrainas försvar

Under de senaste dagarna har USA:s president Joe Biden instruerat utrikesminister Antony Blinken att släppa upp till 350 miljoner dollar i omedelbart stöd till Ukrainas försvar, men enligt CNN kommer det bli svårare att få nytt bistånd till Ukraina då det nu inte kan flygas direkt till Kiev.

Foto: Maxar Tech

Text: Redaktionen

Stubb säker – kommer skaka under Putins fötter

2026 08 30

Alexander Stubb uttalar sig nu om säkerhetsläget.

Under den senaste tiden har flera rapporter kommit som tyder på att Ryssland är på väg att mobilisera nyrekryter.

Så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027.

Samtidigt har oro uttryckts gällande att Putin skulle kunna öppna en ny front mot ett Natoland.

Finlands president Alexander Stubb tror inte alls på det – och han säger samtidigt att Putin kan ha stora inhemska konsekvenser att vänta.

Kan skaka

Europa måste förbereda sig militärt, säger Stubb.

Men han tror inte på någon rysk attack mot Nato, rapporterar Kyiv Independent.

– För närvarande är Rysslands alternativ för eskalering ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och jag tror att en mobilisering skulle få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland, säger Stubb.

“Indikation”

Fler än hundra tusen ryssar har enligt uppgifter flytt till Georgien på grund av uppgifterna om en stundande mobilisering.

Men det skulle kunna få marken under Putins fötter att skaka.

Trots det ser även Stubb tecken på att det kan vara på gång.

– Om man tittar på de lagar de nu inför – som i princip handlar om att stänga gränser och begränsa rörligheten – så är det en indikation på det, säger han.

Läs mer: Ryssarna flyr – två länder står med öppna armar

Ekonomen kommenterar

Det opopulära kriget fortsätter, ryska oljeraffinaderier och lager sprängs av ukrainska drönare och ekonomin utmanas.

Den ryska toppekonomen Sergei Guriev säger att Putin får det allt svårare att dölja problemen.

– Putin måste nu säga ”ja, vi har träffar och nedslag och explosioner, men allt är under kontroll” – det är mycket kostsamt för honom, säger Guriev enligt Newsweek.

“Svårt att dölja”

Guriev, som tidigare rådgivit Dmitrij Medvedev, ser det som ett tecken att Putin faktiskt är ute och medger problem i ekonomin.

– Det här är väldigt svårt att dölja nu. Statsmedia rapporterar inte så mycket som man kan tro om alla de där problemen, men Putin måste redan tala om det här.

Läs mer: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office resp N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nya regler kan införas för Sveriges pensionärer

2026 08 29

Enklare regler vid ansökan om premiepension föreslås nu.

En utredning har sedan tidigare tillsatts om hur premiepensionssystemet kan bli enklare att förstå och bättre anpassat till pensionstiden.

Nu har regeringen tagit emot utredningens betänkande, där flera förändringar av premiepensionens utbetalningsalternativ föreslås.

Ska bli enklare

Premiepensionen får en allt större betydelse för den framtida pensionen.

Det konstaterar äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

– Samtidigt visar utredningen att många pensionärer har svårt att förstå skillnaderna mellan dagens utbetalningsalternativ som är väldigt lika varandra, säger hon.

– Därför är det viktigt att se över hur systemet kan göras enklare, tydligare och mer kostnadseffektivt samtidigt som valfriheten värnas.

Har svårt att förstå

När premiepensionen ska börja betalas ut måste spararen välja mellan att antingen vara kvar i fondförsäkringen eller flytta kapitalet till en traditionell försäkring.

Enligt utredningen är kunskapen om premiepensionens olika utbetalningsalternativ låg.

Många pensionärer har svårt att förstå skillnaden mellan produkterna.

Nu föreslås en enda statlig utbetalningsprodukt.

Regeringen menar att förvalsalternativet AP7 Såfa bättre uppfyller det lagfästa målet för premiepensionen.

Läs mer: Här satsar svenskarna sina sparpengar

Kan upphöra

Utredningen föreslår att staten framöver bara ska erbjuda en statlig utbetalningsprodukt för premiepensionen.

– Den traditionella försäkringen föreslås därför upphöra för nytecknande, förklarar regeringen.

– Samtidigt föreslås att det ska vara möjligt att välja bort den traditionella försäkringen för de som redan valt – något som inte är möjligt idag.

Oklart när

Regeringen betonar också att den valfrihet som finns på fondtorget ska finnas kvar även under pensionstiden för den som själv vill välja hur premiepensionskapitalet ska förvaltas.

Det är däremot oklart när de nya reglerna ska införas om förslaget blir verklighet.

Läs mer: Oväntad kostnad för många svenskar – myndighet varnar

Foto: N. Andersson Regeringskansliet resp T Miroshnichenko

Text: Redaktionen