Kraftig kritik mot SD – Röstade ihop med Le Pen nej till att stödja Ukraina

2022 02 16

EU-parlamentet röstade med stor majoritet ja till ett stödpaket till Ukraina. Alla svenska partier röstade ja – utom SD.

Stödpaketets syfte att hjälpa Ukraina som nu utsätts för mycket allvarliga militära påtryckning från Rysslands diktator Putin som placerat 130 000 soldater vid Ukrainas gränser.

Får mycket hård kritik

– EU står bakom Ukraina i denna svåra stund som beror på Rysslands aggressiva agerande, säger EU-kommissionens ordförande Urusla von der Leyen.

Alla svenska partier röstade ja till stödet utom SD som nu får mycket hård kritik.

Pro-rysk agenda

– En liten men högljudd minoritet av EU-ledamöter har en pro-rysk agenda. Alla ledamöter från franska Marie Le Pens parti röstade emot stödpaketet, rapporterar Politico.

Le Pen har vid ett flertal tillfällen agerat Putinvänligt vilket lett till hård kritik.

Hjälpa på plats

Att SD tillhör de partier som inte stödjer Ukrainapaketet resulterar nu i hård kritik.

– Att enbart hjälpa på plats, brukar ju annars vara SD:s linje i migrationspolitiken. Men när EU ska ge ekonomiskt stöd för att stärka Ukrainas motståndskraft för att stå emot Ryssland - då säger SD nej, framför Annie Lööf (C).

SD blickar mot Kreml

Även S-regeringen riktar skarp kritik mot SD:s agerande.

– Sverigedemokraterna - Putins svenska vänner? frågar sig migrationsminister Anders Ygeman.

– Ryssland genomför en militär upptrappning vid Ukrainas gräns. Ett akut arbete har därför satts igång i EU för att stärka Ukrainas motståndskraft genom bland annat ekonomiskt stöd. Alla svenska parlamentariker i EU röstade ja förutom Sverigedemokraterna. Det är tyvärr inte första gången SD hellre blickar mot Kreml, anser Anders Ygeman (S).

Åkte till Moskva

Han radar upp en rad kritiska punkter mot SD.

– SD röstade nej i Europaparlamentet till EU:s associeringsavtal med Ukraina.

– SDs förstanamn i EU-parlamentet har likställt ryska desinformationskampanjer med Europaparlamentets kampanj för ökat valdeltagande och interrailkort till ungdomar

– SDs riksdagsledamot åkte till Moskva som gäst hos Vladimir Putins maktparti Förenade Ryssland tillsammans med högerextremister från hela Europa

– SD har på sitt riksdagskansli haft en anställd som genom åren haft fem olika identiteter och misstänkts för kontakter med rysk underrättelsetjänst

– SD raderade nyligen en kritiserad text på sin hemsida om Ryssland

Dessa punkter lyfter Anders Ygeman (S) nu fram.

Minst sagt problematiskt

Anders Ygeman anser att SD:s agerande är oroväckande.

– Sverigedemokraterna behöver göra upp med sin historia. Men deras pro-ryska agerande i nutid är minst sagt problematiskt.

SD för militärt stöd

SD:s EU-parlamentariker Charlie Weimers tillbakavisar kritiken och menar att det hela är en svår fråga och att SD är emot att ge EU-kommissionen rätt att låna och emot budgetstöd generellt.

– Samtidigt är vi för att ge stöd till Ukraina under det rådande geopolitiska läget. Vi har röstat och även yrkat för full användning av EU:s fond för militärt stöd till Ukraina vilket vi anser är det mest effektiva både rent faktiskt och symboliskt, framhåller Weimers (SD).

Usel ekonomi

SD har släppt en längre skrivelse där de motiverar sitt beslut.

– Ukraina har trots relativt goda förutsättningar en usel ekonomisk situation som till stor del beror på att landet är

misskött och korrupt, framgår det av texten.

Kommer bortse från militärt stöd

Charlie Weimers betonar att det är viktigt att värna skattepengarna.

– De andra partierna vågar inte stå för sina löften att värna skattemedel när det är tufft. Ja till militärt stöd till Ukraina. Nej till 12 mdr kr - skattepengar - i ospecificerat budgetstöd till ett land som tyvärr är ökänt för hög korruption. Vårt ställningstagande att inte rösta för budgetstöd till Ukraina kommer angripas i pressen. Våra kritiker kommer naturligtvis helt bortse från att vi vill ge militärt stöd, understryker han.

Skamligt anser Liberalerna

Liberalerna rasar dock mot SD.

– Att SD i detta läge röstar nej är ett historiskt svek mot Ukraina som kämpat och fått betala ett skyhögt pris för självständighet och demokrati. Det är också ett svek mot Sverige och allas rätt till fred, säkerhet och suveränitet. Demokratier måste hålla ihop. Vi kan inte vända Ukraina ryggen. Sverigedemokraternas nej till Ukraina idag är som en smäll på käften och visar att partiet sällar sig till de europeiska Putin-kramarna. Det är skamligt, meddelar L:s EU-parlamentariker Karin Karlsbro.

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen