Kraftig kritik mot SD – Röstade ihop med Le Pen nej till att stödja Ukraina

2022 02 16

EU-parlamentet röstade med stor majoritet ja till ett stödpaket till Ukraina. Alla svenska partier röstade ja – utom SD.

Stödpaketets syfte att hjälpa Ukraina som nu utsätts för mycket allvarliga militära påtryckning från Rysslands diktator Putin som placerat 130 000 soldater vid Ukrainas gränser.

Får mycket hård kritik

– EU står bakom Ukraina i denna svåra stund som beror på Rysslands aggressiva agerande, säger EU-kommissionens ordförande Urusla von der Leyen.

Alla svenska partier röstade ja till stödet utom SD som nu får mycket hård kritik.

Pro-rysk agenda

– En liten men högljudd minoritet av EU-ledamöter har en pro-rysk agenda. Alla ledamöter från franska Marie Le Pens parti röstade emot stödpaketet, rapporterar Politico.

Le Pen har vid ett flertal tillfällen agerat Putinvänligt vilket lett till hård kritik.

Hjälpa på plats

Att SD tillhör de partier som inte stödjer Ukrainapaketet resulterar nu i hård kritik.

– Att enbart hjälpa på plats, brukar ju annars vara SD:s linje i migrationspolitiken.  Men när EU ska ge ekonomiskt stöd för att stärka Ukrainas motståndskraft för att stå emot Ryssland - då säger SD nej, framför Annie Lööf (C).

SD blickar mot Kreml

Även S-regeringen riktar skarp kritik mot SD:s agerande.

– Sverigedemokraterna - Putins svenska vänner? frågar sig migrationsminister Anders Ygeman.

– Ryssland genomför en militär upptrappning vid Ukrainas gräns. Ett akut arbete har därför satts igång i EU för att stärka Ukrainas motståndskraft genom bland annat ekonomiskt stöd. Alla svenska parlamentariker i EU röstade ja förutom Sverigedemokraterna. Det är tyvärr inte första gången SD hellre blickar mot Kreml, anser Anders Ygeman (S).

Åkte till Moskva

Han radar upp en rad kritiska punkter mot SD.

– SD röstade nej i Europaparlamentet till EU:s associeringsavtal med Ukraina.

– SDs förstanamn i EU-parlamentet har likställt ryska desinformationskampanjer med Europaparlamentets kampanj för ökat valdeltagande och interrailkort till ungdomar

– SDs riksdagsledamot åkte till Moskva som gäst hos Vladimir Putins maktparti Förenade Ryssland tillsammans med högerextremister från hela Europa

– SD har på sitt riksdagskansli haft en anställd som genom åren haft fem olika identiteter och misstänkts för kontakter med rysk underrättelsetjänst

– SD raderade nyligen en kritiserad text på sin hemsida om Ryssland

Dessa punkter lyfter Anders Ygeman (S) nu fram.

Minst sagt problematiskt

Anders Ygeman anser att SD:s agerande är oroväckande.

– Sverigedemokraterna behöver göra upp med sin historia. Men deras pro-ryska agerande i nutid är minst sagt problematiskt.

SD för militärt stöd

SD:s EU-parlamentariker Charlie Weimers tillbakavisar kritiken och menar att det hela är en svår fråga och att SD är emot att ge EU-kommissionen rätt att låna och emot budgetstöd generellt.

– Samtidigt är vi för att ge stöd till Ukraina under det rådande geopolitiska läget. Vi har röstat och även yrkat för full användning av EU:s fond för militärt stöd till Ukraina vilket vi anser är det mest effektiva både rent faktiskt och symboliskt, framhåller Weimers (SD).

Usel ekonomi

SD har släppt en längre skrivelse där de motiverar sitt beslut.

– Ukraina har trots relativt goda förutsättningar en usel ekonomisk situation som till stor del beror på att landet är

misskött och korrupt, framgår det av texten.

Kommer bortse från militärt stöd

Charlie Weimers betonar att det är viktigt att värna skattepengarna.

– De andra partierna vågar inte stå för sina löften att värna  skattemedel när det är tufft. Ja till militärt stöd till Ukraina. Nej till 12 mdr kr - skattepengar - i ospecificerat budgetstöd till ett land som tyvärr är ökänt för hög korruption. Vårt ställningstagande att inte rösta för budgetstöd till Ukraina kommer angripas i pressen. Våra kritiker kommer naturligtvis helt bortse från att vi vill ge militärt stöd, understryker han.

Skamligt anser Liberalerna

Liberalerna rasar dock mot SD.

Att SD i detta läge röstar nej är ett historiskt svek mot Ukraina som kämpat och fått betala ett skyhögt pris för självständighet och demokrati. Det är också ett svek mot Sverige och allas rätt till fred, säkerhet och suveränitet. Demokratier måste hålla ihop. Vi kan inte vända Ukraina ryggen. Sverigedemokraternas nej till Ukraina idag är som en smäll på käften och visar att partiet sällar sig till de europeiska Putin-kramarna. Det är skamligt, meddelar L:s EU-parlamentariker Karin Karlsbro.

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen