Kraftig kritik mot SD – Röstade ihop med Le Pen nej till att stödja Ukraina

2022 02 16

EU-parlamentet röstade med stor majoritet ja till ett stödpaket till Ukraina. Alla svenska partier röstade ja – utom SD.

Stödpaketets syfte att hjälpa Ukraina som nu utsätts för mycket allvarliga militära påtryckning från Rysslands diktator Putin som placerat 130 000 soldater vid Ukrainas gränser.

Får mycket hård kritik

– EU står bakom Ukraina i denna svåra stund som beror på Rysslands aggressiva agerande, säger EU-kommissionens ordförande Urusla von der Leyen.

Alla svenska partier röstade ja till stödet utom SD som nu får mycket hård kritik.

Pro-rysk agenda

– En liten men högljudd minoritet av EU-ledamöter har en pro-rysk agenda. Alla ledamöter från franska Marie Le Pens parti röstade emot stödpaketet, rapporterar Politico.

Le Pen har vid ett flertal tillfällen agerat Putinvänligt vilket lett till hård kritik.

Hjälpa på plats

Att SD tillhör de partier som inte stödjer Ukrainapaketet resulterar nu i hård kritik.

– Att enbart hjälpa på plats, brukar ju annars vara SD:s linje i migrationspolitiken.  Men när EU ska ge ekonomiskt stöd för att stärka Ukrainas motståndskraft för att stå emot Ryssland - då säger SD nej, framför Annie Lööf (C).

SD blickar mot Kreml

Även S-regeringen riktar skarp kritik mot SD:s agerande.

– Sverigedemokraterna - Putins svenska vänner? frågar sig migrationsminister Anders Ygeman.

– Ryssland genomför en militär upptrappning vid Ukrainas gräns. Ett akut arbete har därför satts igång i EU för att stärka Ukrainas motståndskraft genom bland annat ekonomiskt stöd. Alla svenska parlamentariker i EU röstade ja förutom Sverigedemokraterna. Det är tyvärr inte första gången SD hellre blickar mot Kreml, anser Anders Ygeman (S).

Åkte till Moskva

Han radar upp en rad kritiska punkter mot SD.

– SD röstade nej i Europaparlamentet till EU:s associeringsavtal med Ukraina.

– SDs förstanamn i EU-parlamentet har likställt ryska desinformationskampanjer med Europaparlamentets kampanj för ökat valdeltagande och interrailkort till ungdomar

– SDs riksdagsledamot åkte till Moskva som gäst hos Vladimir Putins maktparti Förenade Ryssland tillsammans med högerextremister från hela Europa

– SD har på sitt riksdagskansli haft en anställd som genom åren haft fem olika identiteter och misstänkts för kontakter med rysk underrättelsetjänst

– SD raderade nyligen en kritiserad text på sin hemsida om Ryssland

Dessa punkter lyfter Anders Ygeman (S) nu fram.

Minst sagt problematiskt

Anders Ygeman anser att SD:s agerande är oroväckande.

– Sverigedemokraterna behöver göra upp med sin historia. Men deras pro-ryska agerande i nutid är minst sagt problematiskt.

SD för militärt stöd

SD:s EU-parlamentariker Charlie Weimers tillbakavisar kritiken och menar att det hela är en svår fråga och att SD är emot att ge EU-kommissionen rätt att låna och emot budgetstöd generellt.

– Samtidigt är vi för att ge stöd till Ukraina under det rådande geopolitiska läget. Vi har röstat och även yrkat för full användning av EU:s fond för militärt stöd till Ukraina vilket vi anser är det mest effektiva både rent faktiskt och symboliskt, framhåller Weimers (SD).

Usel ekonomi

SD har släppt en längre skrivelse där de motiverar sitt beslut.

– Ukraina har trots relativt goda förutsättningar en usel ekonomisk situation som till stor del beror på att landet är

misskött och korrupt, framgår det av texten.

Kommer bortse från militärt stöd

Charlie Weimers betonar att det är viktigt att värna skattepengarna.

– De andra partierna vågar inte stå för sina löften att värna  skattemedel när det är tufft. Ja till militärt stöd till Ukraina. Nej till 12 mdr kr - skattepengar - i ospecificerat budgetstöd till ett land som tyvärr är ökänt för hög korruption. Vårt ställningstagande att inte rösta för budgetstöd till Ukraina kommer angripas i pressen. Våra kritiker kommer naturligtvis helt bortse från att vi vill ge militärt stöd, understryker han.

Skamligt anser Liberalerna

Liberalerna rasar dock mot SD.

Att SD i detta läge röstar nej är ett historiskt svek mot Ukraina som kämpat och fått betala ett skyhögt pris för självständighet och demokrati. Det är också ett svek mot Sverige och allas rätt till fred, säkerhet och suveränitet. Demokratier måste hålla ihop. Vi kan inte vända Ukraina ryggen. Sverigedemokraternas nej till Ukraina idag är som en smäll på käften och visar att partiet sällar sig till de europeiska Putin-kramarna. Det är skamligt, meddelar L:s EU-parlamentariker Karin Karlsbro.

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen