Kraftig kritik mot SD – Röstade ihop med Le Pen nej till att stödja Ukraina

2022 02 16

EU-parlamentet röstade med stor majoritet ja till ett stödpaket till Ukraina. Alla svenska partier röstade ja – utom SD.

Stödpaketets syfte att hjälpa Ukraina som nu utsätts för mycket allvarliga militära påtryckning från Rysslands diktator Putin som placerat 130 000 soldater vid Ukrainas gränser.

Får mycket hård kritik

– EU står bakom Ukraina i denna svåra stund som beror på Rysslands aggressiva agerande, säger EU-kommissionens ordförande Urusla von der Leyen.

Alla svenska partier röstade ja till stödet utom SD som nu får mycket hård kritik.

Pro-rysk agenda

– En liten men högljudd minoritet av EU-ledamöter har en pro-rysk agenda. Alla ledamöter från franska Marie Le Pens parti röstade emot stödpaketet, rapporterar Politico.

Le Pen har vid ett flertal tillfällen agerat Putinvänligt vilket lett till hård kritik.

Hjälpa på plats

Att SD tillhör de partier som inte stödjer Ukrainapaketet resulterar nu i hård kritik.

– Att enbart hjälpa på plats, brukar ju annars vara SD:s linje i migrationspolitiken.  Men när EU ska ge ekonomiskt stöd för att stärka Ukrainas motståndskraft för att stå emot Ryssland - då säger SD nej, framför Annie Lööf (C).

SD blickar mot Kreml

Även S-regeringen riktar skarp kritik mot SD:s agerande.

– Sverigedemokraterna - Putins svenska vänner? frågar sig migrationsminister Anders Ygeman.

– Ryssland genomför en militär upptrappning vid Ukrainas gräns. Ett akut arbete har därför satts igång i EU för att stärka Ukrainas motståndskraft genom bland annat ekonomiskt stöd. Alla svenska parlamentariker i EU röstade ja förutom Sverigedemokraterna. Det är tyvärr inte första gången SD hellre blickar mot Kreml, anser Anders Ygeman (S).

Åkte till Moskva

Han radar upp en rad kritiska punkter mot SD.

– SD röstade nej i Europaparlamentet till EU:s associeringsavtal med Ukraina.

– SDs förstanamn i EU-parlamentet har likställt ryska desinformationskampanjer med Europaparlamentets kampanj för ökat valdeltagande och interrailkort till ungdomar

– SDs riksdagsledamot åkte till Moskva som gäst hos Vladimir Putins maktparti Förenade Ryssland tillsammans med högerextremister från hela Europa

– SD har på sitt riksdagskansli haft en anställd som genom åren haft fem olika identiteter och misstänkts för kontakter med rysk underrättelsetjänst

– SD raderade nyligen en kritiserad text på sin hemsida om Ryssland

Dessa punkter lyfter Anders Ygeman (S) nu fram.

Minst sagt problematiskt

Anders Ygeman anser att SD:s agerande är oroväckande.

– Sverigedemokraterna behöver göra upp med sin historia. Men deras pro-ryska agerande i nutid är minst sagt problematiskt.

SD för militärt stöd

SD:s EU-parlamentariker Charlie Weimers tillbakavisar kritiken och menar att det hela är en svår fråga och att SD är emot att ge EU-kommissionen rätt att låna och emot budgetstöd generellt.

– Samtidigt är vi för att ge stöd till Ukraina under det rådande geopolitiska läget. Vi har röstat och även yrkat för full användning av EU:s fond för militärt stöd till Ukraina vilket vi anser är det mest effektiva både rent faktiskt och symboliskt, framhåller Weimers (SD).

Usel ekonomi

SD har släppt en längre skrivelse där de motiverar sitt beslut.

– Ukraina har trots relativt goda förutsättningar en usel ekonomisk situation som till stor del beror på att landet är

misskött och korrupt, framgår det av texten.

Kommer bortse från militärt stöd

Charlie Weimers betonar att det är viktigt att värna skattepengarna.

– De andra partierna vågar inte stå för sina löften att värna  skattemedel när det är tufft. Ja till militärt stöd till Ukraina. Nej till 12 mdr kr - skattepengar - i ospecificerat budgetstöd till ett land som tyvärr är ökänt för hög korruption. Vårt ställningstagande att inte rösta för budgetstöd till Ukraina kommer angripas i pressen. Våra kritiker kommer naturligtvis helt bortse från att vi vill ge militärt stöd, understryker han.

Skamligt anser Liberalerna

Liberalerna rasar dock mot SD.

– Att SD i detta läge röstar nej är ett historiskt svek mot Ukraina som kämpat och fått betala ett skyhögt pris för självständighet och demokrati. Det är också ett svek mot Sverige och allas rätt till fred, säkerhet och suveränitet. Demokratier måste hålla ihop. Vi kan inte vända Ukraina ryggen. Sverigedemokraternas nej till Ukraina idag är som en smäll på käften och visar att partiet sällar sig till de europeiska Putin-kramarna. Det är skamligt, meddelar L:s EU-parlamentariker Karin Karlsbro.

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen