Kräver nya regler på krogen: Historiskt krav kan försvinna

2024 08 16

Sedan 1950-talet har Sveriges krogar varit tvungna att servera mat för att få sälja alkohol.

– För att en inrättning ska få servera alkohol krävs det ett varierat utbud av lagad eller på annat sätt tillredd mat, fastslås det i alkohollagen i dag.

Det vill organisationen Företagarna ändra på.

Organisationen, som företräder omkring 60 000 företagare, vill slopa kravet helt och hållet.

– Man måste ta bort matkravet, säger Erik Östman, Företagarnas expert på regelförenkling, till SR Ekot.

Östman pekar på att kommuner i dag ställer olika krav på hur mycket mat som restauranger måste servera för att få sälja alkohol.

Med anledning av kommunernas olika tolkningar av lagen har en statlig utredning föreslagit ny lagstiftning som ska göra kommunernas bedömningar mer enhetliga.

Erik Östman dömer ut förslaget.  

– Att 290 kommuner, som tillåtits springa i väg åt helt olika håll i tolkningen av den är paragrafen, helt plötsligt ska börja göra samma bedömning, det kommer inte hända, säger han till radion.

Ny lagstiftning på gång

Syftet med krav på mat för serveringstillstånd är att minska berusningsgraden hos gästerna.

– Det tar längre tid för alkoholen att komma ut i blodet om mat konsumeras i samband med att alkohol intas, skriver Folkhälsomyndigheten om kravet.

Erik Östman håller inte med om att matkravet leder till minskad fylla. 

– Jag ser inte hur matkravet överhuvudtaget gör att folk skulle vara mindre berusade här än under en utekväll i till exempel Frankrike eller Tyskland.

Fakta: Krav på mat för alkoholförsäljning

Alkohollagen ställer följande krav på mat vid stadigvarande serveringsstillstånd till allmänheten. Ett serveringsställe ska

  • tillhandahålla lagad eller på annat sätt tillredd mat
  • erbjuda ett varierat utbud av maträtter.

Efter klockan 23.00 får matutbudet begränsas till ett fåtal enklare rätter.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Foto: R. Mathews

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Brutal värme” i Europa – då påverkas Sverige

2025 06 26

En värmebölja har dragit in över stora delar av Sydeuropa.

I Spanien och Frankrike har temperaturerna börjat stiga mot 40-gradersstrecket.

Spanska medier flaggar för extrema temperaturer på uppemot 45 grader i vissa delar av landet.  

– Spanien kommer att få det värst! Vid kusten kommer det förstås att vara lite svalare på grund av havsluften, men temperaturerna kommer fortfarande att ligga på runt 35 grader, säger meteorologen Charalampos Sarchosidis till Dagbladet.

– Efter helgen blir det brutalt för Paris, där termometern kan visa så mycket som 38 grader, fortsätter meteorologen och konstaterar att storstäder nästan blir obeboeliga när temperaturerna når så höga nivåer.

Sarchosidis uppmanar turister och lokalinvånare att fly till kusten.

– Annars blir värmen för utmanande. Vid kusten kan man undvika de värsta temperaturerna, och man kan svalka sig med ett dopp.

Sverige påverkas

Värmeböljan i Sydeuropa kommer att påverka Sverige.

I början av nästa vecka anländer den.

Det blir dock inte lika höga temperaturer som i södra Europa.

– I början på nästa vecka börjar varmare luft att strömma in söderifrån men det är ännu osäkert hur långt norrut varmluften tar sig, framhåller SMHI:s meteorolog Caroline Vahlberg.

– På tisdag och onsdag ser det i alla fall ut att kunna bli högsommarvarmt i Götaland och möjligen även delar av Svealand med omkring 25 grader på flera platser.

FAKTA: Värmebölja

- Vad som kan betraktas som höga dagstemperaturer varierar stort mellan olika länder och klimat. Det finns heller ingen allmänt vedertagen internationell definition av värmebölja.

- I Sverige definierar SMHI värmebölja som en period med minst fem dagar i sträck med en högsta dagstemperatur på minst 25°. I fjällkedjan och nordligaste Sverige öster om fjällkedjan kan man acceptera dagstemperaturer något under 25° och ändå kalla det för värmebölja.

Källa: SMHI

Foto: RosZie resp GraphixMade

Text: Redaktionen

LARMET: Hundratusentals bilar kan förbjudas i Sverige

2025 06 26

Från och med den 1 juli träder nya EU-regler i kraft som syftar till att begränsa utsläppen av partiklar från bilar.

Nya standarder införs för bensin- och dieselbilar. Tuffare partikelgränser kommer att införas för både nyregistrerade och begagnade fordon.   

Nu höjs röster för att Sverige ska gå ännu längre.

Fordonsbesiktningsbranschen (FBB) vill att de högst tillåtna gränsvärdena för partikelutsläpp ska höjas kraftigt. FBB pekar på att nästan alla svenska dieselbilar godkänns vid avgasmätning, trots att upp till 9 procent underkänns i länder som Tyskland, Belgien och Nederländerna. 

– Att bara två promille får underkänt är ett bevis på att regelverket är katastrof. Vi släpper igenom bilar med extrema utsläpp, vilket skadar både hälsan och miljön. Fler dör i förtid av luftföroreningar än i trafikolyckor. Sverige och Transportstyrelsen måste agera, säger Tord Fornander, ordförande för FBB.

Varnar: Hundratusentals bilar kan få körförbud

FBB kräver att Transportstyrelsen omedelbart inför partikelräkning vid besiktning.

Nu svarar Transportstyrelsen.

Petra Wermström, myndighetens direktör för väg och järnväg, varnar för att över 100 000 dieselbilar kan få körförbud om kravet höjs till samma nivå som i exempelvis Tyskland.

– En kvalificerad bedömning är att samma krav i Sverige skulle innebära att hundratusentals dieselbilar skulle underkännas med stora underhållskostnader som följd, skriver Wermström i DN.

– Vissa av bilarna skulle svårligen dessutom kunna åtgärdas genom reparationer annat än att byta hela motorn. Något som ofta innebär en kostnad större än värdet på hela bilen, fortsätter hon.

LÄS MER: Tung konkurs i bilbranschen – går under efter 104 år 

FAKTA: Sveriges nationella klimatmål

Etappmålen:

- Utsläppen år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990.

- Utsläppen år 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990.

- Utsläppen år 2040 bör vara 75 procent lägre än utsläppen år 1990.

Långsiktiga målet:

- Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre senast år 2045 än utsläppen år 1990. 

Läs mer om bilmarknaden här: Ekonomibladet

Foto: J. Dylag

Text: Redaktionen