8 jan 2026

Kravet på statsministern: ”Åk dit och förklara dig”

2023 09 26

I valrörelsen lovade Moderatledaren Ulf Kristersson att 250 miljoner kronor årligen skulle gå till idrottsföreningar i utsatta områden om han vann valet.

Pengarna skulle gå till insatser för att hålla ungdomarna borta från gängkriminaliteten.

Kristersson gav löftet under ett besök hos fotbollsklubben Som United i Stockholmsförorten Rinkeby.                                    

Några veckor efter valvinsten lät det dock annorlunda – summan bantades ner till 100 miljoner kronor.

Beslutet fick flera fotbollsledare i Rinkeby att se rött.

Två av dem som reagerat är tv-profilen Bojan Djordjic och hans tränarkollega Jonas Sjöland.

– Om han vore här skulle jag säga att han är en jävla lögnare. Hans människovärde för mig är noll. Det är hårda ord, men han har lovat folk i de här områdena en satsning som inte blir av, eller i alla fall inte på samma sätt, sa Sjöland till Aftonbladet i helgen.

”Åk dit och förklara dig”

Nu ger sig även oppositionen in i debatten.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson anser att Ulf Kristersson har brutit ett vallöfte.

– Jag blir både arg och besviken. Det är ytterligare ett exempel på vad vi sett, att före valet så lovade Ulf Kristersson allt åt alla. Men efter valet sviker han löfte efter löfte efter löfte. Det är allvarligt på så många sätt, för det undergräver tilliten till politiken som helhet, säger hon till Aftonbladet.

S-ledaren föreslår att Ulf Kristersson ska boka in ett nytt möte med fotbollsklubben i Rinkeby.

– Han borde reda ut vad som gäller. Försökte de inte ens driva frågan i budgetförhandlingen? Han borde åka ut och förklara varför han brutit sitt löfte.

Svarat på kritiken

Ulf Kristersson har svarat på kritiken via sin pressekreterare Siri Steijer.

Hon ger följande svar i en kommentar till Aftonbladet:

- Moderaterna drev frågan som ett parti, inte som en fråga tillsammans med övriga regeringspartier och SD.

- I regeringsställning och i ett samarbete med andra partier behöver man förhandla och komma överens om vilka satsningar som ska göras.

- Sammantaget får föreningar i utsatta områden mer än 250 miljoner kronor eftersom regeringen har satsat 700 miljoner på ett fritidskort som ska ge ungdomar ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.

Så skrev Moderaterna innan riksdagsvalet

- Moderaterna vill därför rikta särskilda satsningar mot idrottsprojekt i de områden som polisen anser som utsatta och där behovet av en meningsfull och strukturerad vardag för barn och ungdomar är stor.

- Moderaterna satsar 250 miljoner kronor för ett särskilt idrottslyft i utsatta områden. Pengarna betalas ut som stöd till idrotten och får sedan fördelas till relevanta projekt.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

 

 


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen