Kravet på statsministern: ”Åk dit och förklara dig”

2023 09 26

I valrörelsen lovade Moderatledaren Ulf Kristersson att 250 miljoner kronor årligen skulle gå till idrottsföreningar i utsatta områden om han vann valet.

Pengarna skulle gå till insatser för att hålla ungdomarna borta från gängkriminaliteten.

Kristersson gav löftet under ett besök hos fotbollsklubben Som United i Stockholmsförorten Rinkeby.

Några veckor efter valvinsten lät det dock annorlunda – summan bantades ner till 100 miljoner kronor.

Beslutet fick flera fotbollsledare i Rinkeby att se rött.

Två av dem som reagerat är tv-profilen Bojan Djordjic och hans tränarkollega Jonas Sjöland.

– Om han vore här skulle jag säga att han är en jävla lögnare. Hans människovärde för mig är noll. Det är hårda ord, men han har lovat folk i de här områdena en satsning som inte blir av, eller i alla fall inte på samma sätt, sa Sjöland till Aftonbladet i helgen.

”Åk dit och förklara dig”

Nu ger sig även oppositionen in i debatten.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson anser att Ulf Kristersson har brutit ett vallöfte.

– Jag blir både arg och besviken. Det är ytterligare ett exempel på vad vi sett, att före valet så lovade Ulf Kristersson allt åt alla. Men efter valet sviker han löfte efter löfte efter löfte. Det är allvarligt på så många sätt, för det undergräver tilliten till politiken som helhet, säger hon till Aftonbladet.

S-ledaren föreslår att Ulf Kristersson ska boka in ett nytt möte med fotbollsklubben i Rinkeby.

– Han borde reda ut vad som gäller. Försökte de inte ens driva frågan i budgetförhandlingen? Han borde åka ut och förklara varför han brutit sitt löfte.

Svarat på kritiken

Ulf Kristersson har svarat på kritiken via sin pressekreterare Siri Steijer.

Hon ger följande svar i en kommentar till Aftonbladet:

- Moderaterna drev frågan som ett parti, inte som en fråga tillsammans med övriga regeringspartier och SD.

- I regeringsställning och i ett samarbete med andra partier behöver man förhandla och komma överens om vilka satsningar som ska göras.

- Sammantaget får föreningar i utsatta områden mer än 250 miljoner kronor eftersom regeringen har satsat 700 miljoner på ett fritidskort som ska ge ungdomar ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.

Så skrev Moderaterna innan riksdagsvalet

- Moderaterna vill därför rikta särskilda satsningar mot idrottsprojekt i de områden som polisen anser som utsatta och där behovet av en meningsfull och strukturerad vardag för barn och ungdomar är stor.

- Moderaterna satsar 250 miljoner kronor för ett särskilt idrottslyft i utsatta områden. Pengarna betalas ut som stöd till idrotten och får sedan fördelas till relevanta projekt.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen