8 jan 2026

Kravet på statsministern: ”Åk dit och förklara dig”

2023 09 26

I valrörelsen lovade Moderatledaren Ulf Kristersson att 250 miljoner kronor årligen skulle gå till idrottsföreningar i utsatta områden om han vann valet.

Pengarna skulle gå till insatser för att hålla ungdomarna borta från gängkriminaliteten.

Kristersson gav löftet under ett besök hos fotbollsklubben Som United i Stockholmsförorten Rinkeby.                                    

Några veckor efter valvinsten lät det dock annorlunda – summan bantades ner till 100 miljoner kronor.

Beslutet fick flera fotbollsledare i Rinkeby att se rött.

Två av dem som reagerat är tv-profilen Bojan Djordjic och hans tränarkollega Jonas Sjöland.

– Om han vore här skulle jag säga att han är en jävla lögnare. Hans människovärde för mig är noll. Det är hårda ord, men han har lovat folk i de här områdena en satsning som inte blir av, eller i alla fall inte på samma sätt, sa Sjöland till Aftonbladet i helgen.

”Åk dit och förklara dig”

Nu ger sig även oppositionen in i debatten.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson anser att Ulf Kristersson har brutit ett vallöfte.

– Jag blir både arg och besviken. Det är ytterligare ett exempel på vad vi sett, att före valet så lovade Ulf Kristersson allt åt alla. Men efter valet sviker han löfte efter löfte efter löfte. Det är allvarligt på så många sätt, för det undergräver tilliten till politiken som helhet, säger hon till Aftonbladet.

S-ledaren föreslår att Ulf Kristersson ska boka in ett nytt möte med fotbollsklubben i Rinkeby.

– Han borde reda ut vad som gäller. Försökte de inte ens driva frågan i budgetförhandlingen? Han borde åka ut och förklara varför han brutit sitt löfte.

Svarat på kritiken

Ulf Kristersson har svarat på kritiken via sin pressekreterare Siri Steijer.

Hon ger följande svar i en kommentar till Aftonbladet:

- Moderaterna drev frågan som ett parti, inte som en fråga tillsammans med övriga regeringspartier och SD.

- I regeringsställning och i ett samarbete med andra partier behöver man förhandla och komma överens om vilka satsningar som ska göras.

- Sammantaget får föreningar i utsatta områden mer än 250 miljoner kronor eftersom regeringen har satsat 700 miljoner på ett fritidskort som ska ge ungdomar ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.

Så skrev Moderaterna innan riksdagsvalet

- Moderaterna vill därför rikta särskilda satsningar mot idrottsprojekt i de områden som polisen anser som utsatta och där behovet av en meningsfull och strukturerad vardag för barn och ungdomar är stor.

- Moderaterna satsar 250 miljoner kronor för ett särskilt idrottslyft i utsatta områden. Pengarna betalas ut som stöd till idrotten och får sedan fördelas till relevanta projekt.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

 

 


23 januari 2026

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen


24 januari 2026

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen