Kravet på statsministern: ”Åk dit och förklara dig”

2023 09 26

I valrörelsen lovade Moderatledaren Ulf Kristersson att 250 miljoner kronor årligen skulle gå till idrottsföreningar i utsatta områden om han vann valet.

Pengarna skulle gå till insatser för att hålla ungdomarna borta från gängkriminaliteten.

Kristersson gav löftet under ett besök hos fotbollsklubben Som United i Stockholmsförorten Rinkeby.

Några veckor efter valvinsten lät det dock annorlunda – summan bantades ner till 100 miljoner kronor.

Beslutet fick flera fotbollsledare i Rinkeby att se rött.

Två av dem som reagerat är tv-profilen Bojan Djordjic och hans tränarkollega Jonas Sjöland.

– Om han vore här skulle jag säga att han är en jävla lögnare. Hans människovärde för mig är noll. Det är hårda ord, men han har lovat folk i de här områdena en satsning som inte blir av, eller i alla fall inte på samma sätt, sa Sjöland till Aftonbladet i helgen.

”Åk dit och förklara dig”

Nu ger sig även oppositionen in i debatten.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson anser att Ulf Kristersson har brutit ett vallöfte.

– Jag blir både arg och besviken. Det är ytterligare ett exempel på vad vi sett, att före valet så lovade Ulf Kristersson allt åt alla. Men efter valet sviker han löfte efter löfte efter löfte. Det är allvarligt på så många sätt, för det undergräver tilliten till politiken som helhet, säger hon till Aftonbladet.

S-ledaren föreslår att Ulf Kristersson ska boka in ett nytt möte med fotbollsklubben i Rinkeby.

– Han borde reda ut vad som gäller. Försökte de inte ens driva frågan i budgetförhandlingen? Han borde åka ut och förklara varför han brutit sitt löfte.

Svarat på kritiken

Ulf Kristersson har svarat på kritiken via sin pressekreterare Siri Steijer.

Hon ger följande svar i en kommentar till Aftonbladet:

- Moderaterna drev frågan som ett parti, inte som en fråga tillsammans med övriga regeringspartier och SD.

- I regeringsställning och i ett samarbete med andra partier behöver man förhandla och komma överens om vilka satsningar som ska göras.

- Sammantaget får föreningar i utsatta områden mer än 250 miljoner kronor eftersom regeringen har satsat 700 miljoner på ett fritidskort som ska ge ungdomar ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.

Så skrev Moderaterna innan riksdagsvalet

- Moderaterna vill därför rikta särskilda satsningar mot idrottsprojekt i de områden som polisen anser som utsatta och där behovet av en meningsfull och strukturerad vardag för barn och ungdomar är stor.

- Moderaterna satsar 250 miljoner kronor för ett särskilt idrottslyft i utsatta områden. Pengarna betalas ut som stöd till idrotten och får sedan fördelas till relevanta projekt.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Historiskt lönebesked för anställda – kan komma idag

2025 11 11

Idag, tisdag, kommer EU att meddela sin dom om minimilöner.

Frågan har varit på gång under en längre tid.

EU vill införa ett nytt direktiv som ska garantera EU-medborgare en lön som ger förutsättningar för vad som beskrivs som en anständig levnadsstandard.

Både Sverige och Danmark har motsatt sig de nya reglerna och kräver att direktivet ogiltigförklaras.

– I Sverige ska inte politiker bestämma löner, det ska fackförbunden och arbetsgivarna göra, säger Johan Britz (L), arbetsmarknadsminister, till SR.

Forskare: kan påverka a-kassa och skatt

Det nya direktivet om nya minimilöner skulle kunna införlivas antingen via lag eller uppmuntran till de kollektivavtal som redan finns på plats.

Men den största oron från svenskt håll handlar snarare om vilka följder ett grönt ljus från EU skulle få.

– Det kan få olika typer av följdeffekter som vi inte kan överblicka, säger Johan Britz.

Enligt ministern handlar det till stor del om en "principfråga" där EU inte ska ägna sig åt lönebildningsfrågor.

Juristerna och forskarna Niklas Selberg och Erik Sjödin, verksamma vid Linnéuniversitet respektive Stockholms universitet, är inne på liknande spår när det gäller potentiella följdeffekter.

– Får direktivet om tillräckliga minimilöner grönt ljus av EU-domstolen uppstår sannolikt än starkare anspråk på utveckling av EU-samarbete om socialförsäkringsskydd och a-kassa – och i förlängningen också inkomstskatt. Då kan alltså välfärdspolitiken komma att regleras på supranationell nivå, framhåller forskarna till SvD.

LÄS OCKSÅ: City Gross nya besked till kunderna – “Vi har lite att bevisa”

Historiskt oavsett

Enligt EU-kommissionen kan de nya reglerna innebära lönehöjningar på uppemot 20 procent i vissa länder.

– I alla händelser kommer den 11 november 2025 att vara en historisk dag för EU. Domen kommer ha väsentlig betydelse för vad som är rättsligt och därmed politiskt möjligt inom ramen för EU:s socialpolitik, menar Niklas Selberg och Erik Sjödin.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Arlington Research resp Svante Rinalder/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Europa kan bryta tystnaden med Putin

2025 11 11

Sauli Niinistö, Finlands före detta president, uppmanar Europa att tala direkt med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Enligt den finländska expresidenten bör europeiska länder bryta tystnaden och istället göra som USA:s president Donald Trump.

– Macron (Frankrikes president, red. anm.) är förmodligen den senaste som ringde, och innan dess (Tysklands) förbundskansler Scholtz för ungefär ett år sedan. Och han fick en hel del skäll, säger Sauli Niinistö till Yle och fortsätter:

– Jag försvarade honom och jag ser fortfarande en viss sorts lustig situation i att européerna meddelar att de inte kommer att prata med krigsförbrytaren Putin. Men Trump pratar och sedan går vi och lyssnar på vad han sade. Och samtidigt är vi lite rädda att de inte bara kommer att prata om Europa över Europa.

Beskedet: uppe för diskussion

Nu kommer de första reaktionerna på Niinistös tuffa uppmaning.

Enligt Johannes Koskinen, ordförande för finländska riksdagens utrikesutskott, menar att frågan redan är uppe för diskussion på europeisk nivå.

– När man ser hur instabila Trumps kontakter är, säger Koskinen till Iltalehti.

Han syftar på de besked som den amerikanska presidenten gett om förhandlingarna med Putin.

Enligt Johannes Koskinen diskuteras det i Europa huruvida man bör organisera en “starkare förbindelse”.

– Det är tydligt att andra inte har samma påtryckningskraft som USA:s president, men å andra sidan borde man få fram den breda majoritetens åsikt inom en koalition av villiga, och inte bara slumpmässiga ställningstaganden, säger han.

LÄS MER: “Vad är det med Putin?” – rykten exploderar efter ny video

"Klokt att ta diskussionen själv"

Sauli Niinistö menar att Europa skulle kunna gynnas av att prata direkt med Moskva istället för att ta omvägen via Vita huset.

– När man är i en sådan här situation kan det vara klokt att själv ha de diskussionerna. Precis som Trump.

Redan i våras öppnade Finlands nuvarande president Alexander Stubb för att Europa inom kort kommer att behöva inleda diskussioner med Ryssland.

– Grundtanken här var att eftersom amerikanerna är inblandade, så måste även Europa vara inblandat, sa Stubb till Yle då.

LÄS MER: Ryssland under attack – enorm explosion

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen