8 jan 2026

Kravet på statsministern: ”Åk dit och förklara dig”

2023 09 26

I valrörelsen lovade Moderatledaren Ulf Kristersson att 250 miljoner kronor årligen skulle gå till idrottsföreningar i utsatta områden om han vann valet.

Pengarna skulle gå till insatser för att hålla ungdomarna borta från gängkriminaliteten.

Kristersson gav löftet under ett besök hos fotbollsklubben Som United i Stockholmsförorten Rinkeby.                                    

Några veckor efter valvinsten lät det dock annorlunda – summan bantades ner till 100 miljoner kronor.

Beslutet fick flera fotbollsledare i Rinkeby att se rött.

Två av dem som reagerat är tv-profilen Bojan Djordjic och hans tränarkollega Jonas Sjöland.

– Om han vore här skulle jag säga att han är en jävla lögnare. Hans människovärde för mig är noll. Det är hårda ord, men han har lovat folk i de här områdena en satsning som inte blir av, eller i alla fall inte på samma sätt, sa Sjöland till Aftonbladet i helgen.

”Åk dit och förklara dig”

Nu ger sig även oppositionen in i debatten.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson anser att Ulf Kristersson har brutit ett vallöfte.

– Jag blir både arg och besviken. Det är ytterligare ett exempel på vad vi sett, att före valet så lovade Ulf Kristersson allt åt alla. Men efter valet sviker han löfte efter löfte efter löfte. Det är allvarligt på så många sätt, för det undergräver tilliten till politiken som helhet, säger hon till Aftonbladet.

S-ledaren föreslår att Ulf Kristersson ska boka in ett nytt möte med fotbollsklubben i Rinkeby.

– Han borde reda ut vad som gäller. Försökte de inte ens driva frågan i budgetförhandlingen? Han borde åka ut och förklara varför han brutit sitt löfte.

Svarat på kritiken

Ulf Kristersson har svarat på kritiken via sin pressekreterare Siri Steijer.

Hon ger följande svar i en kommentar till Aftonbladet:

- Moderaterna drev frågan som ett parti, inte som en fråga tillsammans med övriga regeringspartier och SD.

- I regeringsställning och i ett samarbete med andra partier behöver man förhandla och komma överens om vilka satsningar som ska göras.

- Sammantaget får föreningar i utsatta områden mer än 250 miljoner kronor eftersom regeringen har satsat 700 miljoner på ett fritidskort som ska ge ungdomar ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.

Så skrev Moderaterna innan riksdagsvalet

- Moderaterna vill därför rikta särskilda satsningar mot idrottsprojekt i de områden som polisen anser som utsatta och där behovet av en meningsfull och strukturerad vardag för barn och ungdomar är stor.

- Moderaterna satsar 250 miljoner kronor för ett särskilt idrottslyft i utsatta områden. Pengarna betalas ut som stöd till idrotten och får sedan fördelas till relevanta projekt.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

 

 


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 mars 2026

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen