KREML HÄVDAR: Natoländer planerar stor aktion mot Ryssland

2025 04 22

Flera europeiska Natoländer planerar en marin blockad mot Ryssland.

Det hävdar Nikolaj Patrusjev, senior rådgivare till Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Det kollektiva väst döljer inte längre sina avsikter. De vill förbjuda vår sjöfart på haven, säger han enligt TV2 som hänvisar till den ryska statskontrollerade tidningen Russia Today.

Varnar för ryskt svar

Patrusjev säger att Ryssland kommer svara kraftfullt på den påstådda blockaden.

– Om diplomatiska eller juridiska instrument inte har någon effekt kommer säkerheten för rysk sjöfart att säkerställas av vår flotta. Borsthuvudena i London eller Bryssel måste förstå detta.

Så fungerar det

En marin blockad eller sjöblockad syftar till att stoppa fartyg från att komma in i ett specifikt geografiskt område. Vanligtvis används örlogsfartyg för att blockera infarten.

Marina blockader har exempelvis använts i kriget i Ukraina.

Den ryska flottan har blockerat flera viktiga ukrainska transporter i Svarta havet. Ukraina har dock framgångsrikt lyckats häva blockaden.

Var landets näst mäktigaste politiker

Nikolaj Patrusjev, som tidigare var chef för ryska säkerhetstjänsten FSB och sekreterare i Rysslands säkerhetsråd, har pekats ut som en trolig efterträdare till Vladimir Putin.

Politikerns position har dock försvagats. För drygt ett år sedan petades Patrusjev från sin post som sekreterare i säkerhetsrådet. En position som betraktas som den näst mäktigaste i Ryssland, efter presidentposten.

– Patrusjev har tills nu betraktats som landets näst mäktigaste politiker. Rysslandsbevakare väntar därför nu på vad som kommer att hända med hans inflytande och makt, framhåller Utrikespolitiska institutet, UI, i en analys.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 sep 26

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

–  Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

🔴Vänsterpartiet                    7,5          -0,3
🔴Socialdemokraterna     26,6          -0,4
🟢Miljöpartiet                          8,8         +1,0
🟢Centerpartiet                      7,8         +0,1
🔵Liberalerna                           5,8         +1,5
🔵Moderaterna                     16,6         -1,3
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,4
🔵Sverigedemokraterna   19,3         -0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 50,7         +0,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,1         +0,2

 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


9 sep 2026

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin. 

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT. 

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen