KREML HÄVDAR: Natoländer planerar stor aktion mot Ryssland

2025 04 22

Flera europeiska Natoländer planerar en marin blockad mot Ryssland.

Det hävdar Nikolaj Patrusjev, senior rådgivare till Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Det kollektiva väst döljer inte längre sina avsikter. De vill förbjuda vår sjöfart på haven, säger han enligt TV2 som hänvisar till den ryska statskontrollerade tidningen Russia Today.

Varnar för ryskt svar

Patrusjev säger att Ryssland kommer svara kraftfullt på den påstådda blockaden.

– Om diplomatiska eller juridiska instrument inte har någon effekt kommer säkerheten för rysk sjöfart att säkerställas av vår flotta. Borsthuvudena i London eller Bryssel måste förstå detta.

Så fungerar det

En marin blockad eller sjöblockad syftar till att stoppa fartyg från att komma in i ett specifikt geografiskt område. Vanligtvis används örlogsfartyg för att blockera infarten.

Marina blockader har exempelvis använts i kriget i Ukraina.

Den ryska flottan har blockerat flera viktiga ukrainska transporter i Svarta havet. Ukraina har dock framgångsrikt lyckats häva blockaden.

Var landets näst mäktigaste politiker

Nikolaj Patrusjev, som tidigare var chef för ryska säkerhetstjänsten FSB och sekreterare i Rysslands säkerhetsråd, har pekats ut som en trolig efterträdare till Vladimir Putin.

Politikerns position har dock försvagats. För drygt ett år sedan petades Patrusjev från sin post som sekreterare i säkerhetsrådet. En position som betraktas som den näst mäktigaste i Ryssland, efter presidentposten.

– Patrusjev har tills nu betraktats som landets näst mäktigaste politiker. Rysslandsbevakare väntar därför nu på vad som kommer att hända med hans inflytande och makt, framhåller Utrikespolitiska institutet, UI, i en analys.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2026 03 10

Under de närmaste dagarna kommer fler poliser att synas på och längs vägarna.

Detta eftersom polisen genomför extra hastighetskontroller över hela landet den här veckan.

I synnerhet kommer polisen att vara mer närvarande på vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt. Dessa vägar är överrepresenterade i olycksstatistiken.

Målet: Ingen ska dö eller skadas

Den nationella trafikveckan är en del av det övergripande målet för svenskt trafiksäkerhetsarbete, Nollvisionen. Tillsammans med andra myndigheter arbetar polisen för att ingen ska dö eller skadas i trafiken.

Att hålla rätt hastighet kan vara helt avgörande för hur allvarliga följder en trafikolycka får.

– Genom att hålla rätt hastighet ökar möjligheterna att reagera i tid vid en oväntad händelse och det är avgörande för hur allvarliga skador man får vid en olycka. Håller vi hastighetsgränserna kan vi tillsammans rädda upp till 50 liv varje år, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket.

Därför berättar polisen i förväg

Varje år genomför polisen flera nationella trafikveckor med olika fokusområden.

Enligt Polismyndigheten är insatsveckor i trafiken ett effektivt sätt att få trafikanter att sänka hastigheten, vilket också är anledningen till att polisen berättar om insatserna i förväg.

– Det kanske kan verka märkligt att vi informerar i förväg om hastighetskontroller men vi ser att människor i större utsträckning följer hastighetsbegränsningarna under våra insatsveckor. Det märks också på olycksstatistiken, säger polisens trafikstrateg Ursula Edström.

– Polisens yttersta mål med att finnas i trafiken är inte att bötfälla någon, utan att alla trafikanter som rör sig på vägarna ska kunna komma fram tryggt och säkert.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

FAKTA: Polisens trafikveckor

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år.

- Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

- Syftet med veckorna är att kraftsamla resurser och göra samstämmiga kontroller i hela EU. Polisen arbetar i trafikmiljön alla andra veckor på året också.

Källa: Polismyndigheten

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har gjort ett enormt misstag

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

Sänk skatt ”omedelbart” – skarpt krav från SD

2026 03 10

Jimmie Åkesson (SD) vill se en skatt sänkas på grund av oroligheterna i Mellanöstern.

USA och Israel fortsätter att attackera mål i Iran.

Iran fortsätter att attackera Gulfstaterna.

Hormuzsundet är i princip stängt – och oljepriserna har rusat rejält.

Nu vill Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson att drivmedelsskatten ska sänkas “omedelbart”, skriver han i Aftonbladet Debatt.

“Omedelbart”

Bilister börjar redan märka av högre priser vid pump.

Nu uppmanar Jimmie Åkesson (SD) regeringen att “omedelbart” samla en krisgrupp för energipriser och ekonomisk beredskap.

Och, skriver Åkesson.

– En omedelbar åtgärd bör vara att snabbt utreda hur reduktionsplikten på såväl bensin som diesel kan sänkas till noll.

“Kommer lyfta frågan”

Sverigedemokraterna kommer enligt Åkesson i de pågående budgetförhandlingarna att lyfta frågan om sänkt skatt på bensin och diesel.

– För bensinen finns ett visst handlingsutrymme. Det är fullt möjligt att sänka bensinpriset med någon krona per liter, vilket skulle göra verklig skillnad för många hushåll och företag, menar han.

Regeringen bör enligt SD-ledaren ansöka om tillstånd från EU-kommissionen att tillfälligt sänka dieselskatten “mer än vad dagens regler tillåter”.

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Börsstöket fortsätter

Samtidigt fortsätter börsstöket mot bakgrund av oron i Mellanöstern.

På hemmaplan stängde OMXSPI ner med 1,66 procent – och storbolagsindexet OMXS30 backade med en och en halv procent, enligt data från Marketwatch.

Viss återhämtning i USA

Men på andra sidan Atlanten syns tecken på viss återhämtning.

I skrivande stund backar det ledande amerikanska indexet S&P 500 med omkring 0,4 procent.

Detta efter att ha varit ner närmare en och en halv procent tidigare under måndagen.

Läs mer: "Fruktansvärt att se” – rysk vansinnesattack fångad på film

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen