KREML HÄVDAR: Natoländer planerar stor aktion mot Ryssland

2025 04 22

Flera europeiska Natoländer planerar en marin blockad mot Ryssland.

Det hävdar Nikolaj Patrusjev, senior rådgivare till Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Det kollektiva väst döljer inte längre sina avsikter. De vill förbjuda vår sjöfart på haven, säger han enligt TV2 som hänvisar till den ryska statskontrollerade tidningen Russia Today.

Varnar för ryskt svar

Patrusjev säger att Ryssland kommer svara kraftfullt på den påstådda blockaden.

– Om diplomatiska eller juridiska instrument inte har någon effekt kommer säkerheten för rysk sjöfart att säkerställas av vår flotta. Borsthuvudena i London eller Bryssel måste förstå detta.

Så fungerar det

En marin blockad eller sjöblockad syftar till att stoppa fartyg från att komma in i ett specifikt geografiskt område. Vanligtvis används örlogsfartyg för att blockera infarten.

Marina blockader har exempelvis använts i kriget i Ukraina.

Den ryska flottan har blockerat flera viktiga ukrainska transporter i Svarta havet. Ukraina har dock framgångsrikt lyckats häva blockaden.

Var landets näst mäktigaste politiker

Nikolaj Patrusjev, som tidigare var chef för ryska säkerhetstjänsten FSB och sekreterare i Rysslands säkerhetsråd, har pekats ut som en trolig efterträdare till Vladimir Putin.

Politikerns position har dock försvagats. För drygt ett år sedan petades Patrusjev från sin post som sekreterare i säkerhetsrådet. En position som betraktas som den näst mäktigaste i Ryssland, efter presidentposten.

– Patrusjev har tills nu betraktats som landets näst mäktigaste politiker. Rysslandsbevakare väntar därför nu på vad som kommer att hända med hans inflytande och makt, framhåller Utrikespolitiska institutet, UI, i en analys.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


07mars26

Varnar för kraftigt snöoväder – kalldusch för svenska folket

2026 03 07

Ett dramatiskt väderomslag väntar.

SMHI har nyligen meddelat att det nu är vår i en stor del av Sverige.

Men snart kan vädret skifta rejält.

Meteorologer varnar för ett dramatiskt bakslag i form av snöoväder.

”Dramatik i vädret”

Idag lördag är det lite kallare på sina håll jämfört med hur det har varit de senaste dagarna.

Men det är bara en försmak på vad som ska komma, rapporterar TV4. Den som har trott att våren har kommit för att stanna riskerar att bli rejält besviken.

Framåt slutet av nästa vecka slår vädret om ordentligt.

– Det blir en allmän omläggning i väderläget för då kommer kalluften ner och de här lågtrycken in. Så det är upplagt för att det kan bli lite mer dramatik i vädret, säger meteorologen Ulrika Elvgren till kanalen.

Nästa helg ser det ut att bli ett riktigt snöoväder.

– Djupa lågtryck, kanske större nederbördsområden och snöoväder. Det är för långt fram för att ge detaljer men vi ser bakslagen i kikaren, säger meteorologen.

Vårväder senaste dagarna

Att den tidiga våren råkar ut för bakslag är egentligen allt annat än oväntat, men många lär nog ändå bli besvikna efter den senaste tidens vårliknande väder.

Det är vår när medeltemperaturen har varit över noll grader i en vecka.

I dagarna har SMHI alltså meddelat att det är vår i södra och delar av mellersta Sverige, från Sveriges sydligaste del upp till Stockholm, rapporterar SR.

Men nästa helg ser alltså vintervädret ut att göra comeback.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland - "kommer bemötas kraftfullt"

Soligt imorgon söndag

Redan idag lördag är vädret lite mindre vårlikt jämfört med de senaste dagarna.

– Idag får Götaland mycket moln och i främst de norra landskapen något lätt regn. I Svealand regn eller blötsnö som passerar åt sydost och följs möjligen av något uppluckrat molntäcke, rapporterar SMHI:s meteorolog Christopher Greenland.

– I Norrland varvas på dagen sol med moln, men längst i söder kan regn dröja kvar till mitt på dagen, tillägger han.

Imorgon söndag kan det dock bli mycket milt och gott om sol i en stor del av landet.

I början av nästa vecka väntas fortsatt mest högtrycksbetonat väder.

Men i slutet av veckan kommer alltså bakslaget med ett möjligt snöoväder nästa helg.

LÄS OCKSÅ: "USA kommer attackera oss" - Putins "hjärna" övertygad

Foto: A. Fastovets

Text: Redaktionen


06mars26

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen