Kreml kommenterar ”mordplaner” på Putin

2025 01 29

USA:s före detta regering har försökt mörda Rysslands diktator Vladimir Putin.

Det hävdar Fox News tidigare nyhetsankare Tucker Carlson i sin podcast "The Tucker Carlson Show".

– Biden-administrationen gjorde det, de försökte döda Putin. Det är vansinnigt. Så varför gjorde de det? Jo, för att skapa kaos är något som skyddar dem, säger han i det senaste avsnittet.

Nu svarar Kreml på högerprofilens påstående.

Vladimir Putins talesperson Dmitrij Peskov slår tillbaka mot uppgifterna.

– Vi vet inte riktigt vad Carlson menar med sitt uttalande. Han lämnar inga bevis för sitt påstående, säger Peskov till reportrar i Moskva.

Talespersonen anklagar Tucker för att fara med osanning.

– Vi lever i osäkra tider. Om han inte kan lämna bevis är det bäst att inte ta honom på ordet.

Retoriken skiljer sig från Kremls första svar på de påstådda mordplanerna.

– Ryska underrättelsetjänster vidtar konsekvent alla nödvändiga åtgärder för att garantera den allmänna säkerheten och säkerheten för de som står under statligt skydd, särskilt statschefen, sade Dmitrij Peskov under gårdagen.

Pro-rysk journalist

Tucker Carlson har gjort sig känd för att sprida Moskvas narrativ om kriget i Ukraina.

Under krigets gång har den konservativa nyhetsprofilen intervjuat både Vladimir Putin och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.

Carlson är också en högljudd anhängare av USA:s president Donald Trump, som har lovat att avsluta kriget i Ukraina.

På tisdagskvällen öppnade Putin för att inleda fredsförhandlingar, men bara på ett villkor. Diktatorn vill inte förhandla med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Enligt Putin är Zelenskyj en ”illegitim” president som har stannat kvar vid makten trots att hans mandat gick ut 2024. Putin glömmer dock nämna att Ukraina inte har kunnat hålla val på grund av Rysslands anfallskrig.

LÄS MER HÄR:

Putin öppnar för fred – ställer oväntat villkor

Paniksiffror från Ryssland – står inför “flodvåg av konkurser”

Forskare varnar för kärnvapenkrig – ”domedagsklockan” ställs om

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen