Kriminologernas svar på varför Sverige är värst avseende dödsskjutningar

2021 05 30

Polisens låga uppklaringsgrad av mord bland kriminella pekas ut som en möjlig orsak till Sveriges bottenplacering avseende dödsskjutningar.

Brottsförebyggande rådets rapport om att Sverige är värst bland de 22 undersökta länderna i Europa när det gäller dödsskjutningar har skapat en stor debatt i politiken. Den stora frågan är förstås vad som är orsaken och SvD har intervjuat flera experter för att få svar.

◼Den låga uppklaringsgraden

Kriminolog Sven Granath vid Stockholmspolisen och kriminolog Manne Gerell vid Malmö universitet, är inne på att den den låga uppklaringsgraden för mord bland kriminella kan ha lett till att de kriminellas normer har förändrats.

– När kriminella började skjuta på varandra så förändrades normerna för hur man ser på det. Om ett gäng använder kalasjnikov kan inte de andra använda knivar, säger Manne Gerell till SvD och menar att en sådan utveckling är svår att bryta.

◼Unik kombination av riskfaktorer

Dödsskjutningarna avser de kriminella miljöerna med frågan är varför läget är värre i Sveriges kriminella miljöer jämfört med övriga Europas kriminella miljöer. Kriminolog Sven Granath är inne på att det kan finnas en speciell riskfaktorskombination i Sverige bestående av många illegala vapen sedan Jugoslavienkrigen, eskalerande knarkhandel och många unga män med en problematisk uppväxt bakom sig.

– Men det är delvis spekulationer, säger han till SvD.

ANALYS

De två kriminologernas förklaringar är mycket intressanta att ta del av men samtidigt är det påtagligt att man inte är så säker på vad som ligger bakom. Det nämns egentligen bara en tydlig möjlig delorsak:

◼Polisens låga uppklaringsgrad har bidragit till att de kriminella kunna fortsätta sina verksamhet som därför blivit värre och värre.

I jämförelse med övriga Europa skulle det potentiellt kunna innebära att svensk polis är sämre på att klara upp brott än andra länder och det är naturligtvis oroande. Då blir det förstås viktigt att granska om det beror på att Sveriges politiker givit polisen färre och svagare verktyg i kampen mot brottsligheten.

M och SD för fram den stora migrationen till Sverige som en orsak i kombination med misslyckad integration. Den kopplingen skulle med andra ord vara att unga män med utländsk koppling inte kommit in i samhället utan istället valt en kriminell bana men den möjliga orsaken har ännu inte fått så stort fokus utanför M och SD. Det finns en betydande sannolikhet för att detta förändras framöver då M och SD lär trycka på och då forskning och granskningsrapporter i den riktningen därmed kan komma att tillta.

Det viktiga är att lägga fokus på vad som ligger bakom de många dödsskjutningarna för att bromsa utvecklingen och SvD fokuserar också på viktiga ljuspunkter som visar att trenden kan ha vänt. Många gängkriminella är nu frihetsberövade, skjutningarna har nått lägsta nivån i Sverige sedan 2016 och särskilt i Malmö har man lyckats trycka tillbaka skjutningarna enligt SvD.

[yop_poll id="123"]

26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen