Kriminologernas svar på varför Sverige är värst avseende dödsskjutningar

2021 05 30

Polisens låga uppklaringsgrad av mord bland kriminella pekas ut som en möjlig orsak till Sveriges bottenplacering avseende dödsskjutningar.

Brottsförebyggande rådets rapport om att Sverige är värst bland de 22 undersökta länderna i Europa när det gäller dödsskjutningar har skapat en stor debatt i politiken. Den stora frågan är förstås vad som är orsaken och SvD har intervjuat flera experter för att få svar.

◼Den låga uppklaringsgraden

Kriminolog Sven Granath vid Stockholmspolisen och kriminolog Manne Gerell vid Malmö universitet, är inne på att den den låga uppklaringsgraden för mord bland kriminella kan ha lett till att de kriminellas normer har förändrats.

– När kriminella började skjuta på varandra så förändrades normerna för hur man ser på det. Om ett gäng använder kalasjnikov kan inte de andra använda knivar, säger Manne Gerell till SvD och menar att en sådan utveckling är svår att bryta.

◼Unik kombination av riskfaktorer

Dödsskjutningarna avser de kriminella miljöerna med frågan är varför läget är värre i Sveriges kriminella miljöer jämfört med övriga Europas kriminella miljöer. Kriminolog Sven Granath är inne på att det kan finnas en speciell riskfaktorskombination i Sverige bestående av många illegala vapen sedan Jugoslavienkrigen, eskalerande knarkhandel och många unga män med en problematisk uppväxt bakom sig.

– Men det är delvis spekulationer, säger han till SvD.

ANALYS

De två kriminologernas förklaringar är mycket intressanta att ta del av men samtidigt är det påtagligt att man inte är så säker på vad som ligger bakom. Det nämns egentligen bara en tydlig möjlig delorsak:

◼Polisens låga uppklaringsgrad har bidragit till att de kriminella kunna fortsätta sina verksamhet som därför blivit värre och värre.

I jämförelse med övriga Europa skulle det potentiellt kunna innebära att svensk polis är sämre på att klara upp brott än andra länder och det är naturligtvis oroande. Då blir det förstås viktigt att granska om det beror på att Sveriges politiker givit polisen färre och svagare verktyg i kampen mot brottsligheten.

M och SD för fram den stora migrationen till Sverige som en orsak i kombination med misslyckad integration. Den kopplingen skulle med andra ord vara att unga män med utländsk koppling inte kommit in i samhället utan istället valt en kriminell bana men den möjliga orsaken har ännu inte fått så stort fokus utanför M och SD. Det finns en betydande sannolikhet för att detta förändras framöver då M och SD lär trycka på och då forskning och granskningsrapporter i den riktningen därmed kan komma att tillta.

Det viktiga är att lägga fokus på vad som ligger bakom de många dödsskjutningarna för att bromsa utvecklingen och SvD fokuserar också på viktiga ljuspunkter som visar att trenden kan ha vänt. Många gängkriminella är nu frihetsberövade, skjutningarna har nått lägsta nivån i Sverige sedan 2016 och särskilt i Malmö har man lyckats trycka tillbaka skjutningarna enligt SvD.

[yop_poll id="123"]

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 04

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen