Kriminologernas svar på varför Sverige är värst avseende dödsskjutningar

2021 05 30

Polisens låga uppklaringsgrad av mord bland kriminella pekas ut som en möjlig orsak till Sveriges bottenplacering avseende dödsskjutningar.

Brottsförebyggande rådets rapport om att Sverige är värst bland de 22 undersökta länderna i Europa när det gäller dödsskjutningar har skapat en stor debatt i politiken. Den stora frågan är förstås vad som är orsaken och SvD har intervjuat flera experter för att få svar.

◼Den låga uppklaringsgraden

Kriminolog Sven Granath vid Stockholmspolisen och kriminolog Manne Gerell vid Malmö universitet, är inne på att den den låga uppklaringsgraden för mord bland kriminella kan ha lett till att de kriminellas normer har förändrats.

– När kriminella började skjuta på varandra så förändrades normerna för hur man ser på det. Om ett gäng använder kalasjnikov kan inte de andra använda knivar, säger Manne Gerell till SvD och menar att en sådan utveckling är svår att bryta.

◼Unik kombination av riskfaktorer

Dödsskjutningarna avser de kriminella miljöerna med frågan är varför läget är värre i Sveriges kriminella miljöer jämfört med övriga Europas kriminella miljöer. Kriminolog Sven Granath är inne på att det kan finnas en speciell riskfaktorskombination i Sverige bestående av många illegala vapen sedan Jugoslavienkrigen, eskalerande knarkhandel och många unga män med en problematisk uppväxt bakom sig.

– Men det är delvis spekulationer, säger han till SvD.

ANALYS

De två kriminologernas förklaringar är mycket intressanta att ta del av men samtidigt är det påtagligt att man inte är så säker på vad som ligger bakom. Det nämns egentligen bara en tydlig möjlig delorsak:

◼Polisens låga uppklaringsgrad har bidragit till att de kriminella kunna fortsätta sina verksamhet som därför blivit värre och värre.

I jämförelse med övriga Europa skulle det potentiellt kunna innebära att svensk polis är sämre på att klara upp brott än andra länder och det är naturligtvis oroande. Då blir det förstås viktigt att granska om det beror på att Sveriges politiker givit polisen färre och svagare verktyg i kampen mot brottsligheten.

M och SD för fram den stora migrationen till Sverige som en orsak i kombination med misslyckad integration. Den kopplingen skulle med andra ord vara att unga män med utländsk koppling inte kommit in i samhället utan istället valt en kriminell bana men den möjliga orsaken har ännu inte fått så stort fokus utanför M och SD. Det finns en betydande sannolikhet för att detta förändras framöver då M och SD lär trycka på och då forskning och granskningsrapporter i den riktningen därmed kan komma att tillta.

Det viktiga är att lägga fokus på vad som ligger bakom de många dödsskjutningarna för att bromsa utvecklingen och SvD fokuserar också på viktiga ljuspunkter som visar att trenden kan ha vänt. Många gängkriminella är nu frihetsberövade, skjutningarna har nått lägsta nivån i Sverige sedan 2016 och särskilt i Malmö har man lyckats trycka tillbaka skjutningarna enligt SvD.

[yop_poll id="123"]

3 nov 2026

Lågprisjätte utmanar Biltema – öppnar 20 nya varuhus

2026 11 04

En svensk lågpriskedja går på offensiven.

En lågprisjätte storsatsar i Sverige och börjar närma sig Biltema i kampen om kunderna.

Nu planeras 20 nya varuhus på kedjans olika marknader.

Jula fortsätter att växa

Det handlar om Jula, som de senaste åren haft en stark utveckling.

Under fjolåret omsatte koncernen 12,2 miljarder kronor och under årets första fem månader ökade omsättningen.

I somras rapporterade företaget en rekordstark inledning på året, med en omsättning som fram till maj hade ökat med 500 miljoner kronor jämfört med motsvarande period året innan.

Enligt Freddy Johansson, landschef på Jula Sverige är ett brett sortiment med produkter i olika prisklasser en viktig förklaring till framgångarna.

Läs också: USA: ”Mycket nära en deal”

Planerar 20 nya varuhus

Jula har stora expansionsplaner framöver. Enligt Lennart Karlsson, vd för Jula Logistics, och Magnus Kristofersson, chef för Jula Holdingkoncernen, befinner sig företaget i en period av kraftig tillväxt.

Målet är att öppna 60 nya varuhus under de kommande tre åren.

– Expansionstakten vi nu befinner oss i gör det svårt att helt planera för framtiden. Vi har en satt treårsplan men utöver det är det svårt att veta, sade Magnus Kristofersson, till Skaraborgs Allehanda, i våras.

Planerna för nästa år är redan stora.

– Vi har en plan på en handfull ytterligare varuhus nästa år i Sverige. Vår vd har gått ut med att vi ska öppna 20 stycken totalt på alla våra marknader, varav 4–5 av dem ska öppnas i Sverige, säger Freddy Johansson till Dagens Handel.

Jula har i dag 76 varuhus i Sverige. Bland de kommande etableringarna finns Härnösand, där ett varuhus ska öppna i december, och Ystad, där öppningen förhoppningsvis blir av i mars nästa år.

Det finns dessutom planer på fler etableringar i både stora och mindre städer.

Konkurrensen hårdnar

Jula är inte ensamt om att satsa på fler butiker. Konkurrensen inom lågprishandeln växer, samtidigt som flera kedjor rustar upp sina befintliga butiker och letar efter nya etableringsmöjligheter.

Biltema och Clas Ohlson är två av de stora aktörerna på marknaden.

Även finska Puuilo med 56 butiker, planerar att ta sig in på den svenska marknaden med ett par pilotbutiker.

Men konkurrensen oroar inte Jula-chefen.

– Vi är väldigt trygga i vår affärsmodell och vårt sortiment och vårt kundmöte. Jag går inte och oroar mig. Men det är klart att det är konkurrens. Då gäller det att vässa sig och vara bra på alla delar i själva kundupplevelsen, säger Freddy Johansson till Dagens Handel.

Andra läser: Butikskedjans jättebesked: Ska öppna nästan 1 500 butiker

Foto: Biltema

Text: Redaktionen


3 nov 26

Allierad ger direktbesked – ska överge Ryssland

2026 11 04

Ett historiskt steg är på väg att tas av en av Putins allierade.

Armenien pekar ut en ny riktning för landet.

Nu är landet redo för ett historiskt steg som kan innebära att Ryssland förlorar en av sina nära allierade.

Redan nästa år

Armenien kan lämna in en formell ansökan om medlemskap i EU redan 2027 eller 2028.

Det uppger landets premiärminister Nikol Pasjinjan i en intervju med Euronews på EU utvidgningstoppmöte.

– Nästa år kan vara realistiskt. 2028 kan också vara realistiskt, säger han om medlemskapet.

Han förklarar att regeringen har inlett en process som ska leda fram till ett slutgiltigt beslut om att ansöka om ett formellt medlemskap i EU.

Enligt Pasjinjan handlar närmandet till EU om att skydda landets demokrati och stärka dess självständighet.

– För vårt folk är demokrati inte en fråga om omständigheter. Det är ett strategiskt val, säger han till Euronews.

Läs mer: Chocksiffra för V i ny mätning

Måste välja bort Putin

Ett EU-medlemskap skulle samtidigt få stora konsekvenser för Armeniens relation till Ryssland.

Landet är i dag medlem i den Eurasiska ekonomiska unionen, EAEU, där Ryssland spelar en central roll.

Men Armenien kan inte vara fullvärdig medlem i både EU och den Rysslandsledda unionen samtidigt. Det beror på att båda är tullunioner med gemensamma regler för handel med omvärlden, vilket gör medlemskap i båda oförenligt, rapporterar Armenpress.

Pasjinjan är medveten om konflikten mellan de två alternativen och har sagt att det i slutändan är det armeniska folket som ska fatta beslutet.

– När det är dags att fatta ett beslut kommer vi att fatta ett beslut. Vi måste ha ett alternativ, sade Pasjinjan, till Reuters i våras.

Moskva hotar landet

Armeniens närmande till EU har väckt starka reaktioner i Moskva.

Ryssland har hotat att svara med motåtgärder, framför allt genom att strypa landets energiförsörjning.

– Den ryska ambassaden har officiellt överlämnat ett brev...där det står att om processen för ett EU-medlemskap fortsätter kommer den ryska sidan att stoppa eller ensidigt säga upp avtalet om samarbete kring leveranser av naturgas, oljeprodukter och rådiamanter, sade Maria Zacharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, till nyhetsbyrån RIA, som Reuters rapporterade om i våras.

Även Rysslands tidigare ledare Dmitrij Medvedev har varnat Armenien. Han har hävdat att landet riskerar att bli nästa Ukraina.

Pasjinjan avvisar jämförelsen och betonar att landets mål är att stärka sin självständighet.

– Vårt mål är att stärka vår självständighet och utveckla den. Det är ett legitimt mål. Ingen kan begränsa Armeniens strävan efter att bli ett mer självständigt och mer integrerat land, säger han.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen