Kriminologernas svar på varför Sverige är värst avseende dödsskjutningar

2021 05 30

Polisens låga uppklaringsgrad av mord bland kriminella pekas ut som en möjlig orsak till Sveriges bottenplacering avseende dödsskjutningar.

Brottsförebyggande rådets rapport om att Sverige är värst bland de 22 undersökta länderna i Europa när det gäller dödsskjutningar har skapat en stor debatt i politiken. Den stora frågan är förstås vad som är orsaken och SvD har intervjuat flera experter för att få svar.

◼Den låga uppklaringsgraden

Kriminolog Sven Granath vid Stockholmspolisen och kriminolog Manne Gerell vid Malmö universitet, är inne på att den den låga uppklaringsgraden för mord bland kriminella kan ha lett till att de kriminellas normer har förändrats.

– När kriminella började skjuta på varandra så förändrades normerna för hur man ser på det. Om ett gäng använder kalasjnikov kan inte de andra använda knivar, säger Manne Gerell till SvD och menar att en sådan utveckling är svår att bryta.

◼Unik kombination av riskfaktorer

Dödsskjutningarna avser de kriminella miljöerna med frågan är varför läget är värre i Sveriges kriminella miljöer jämfört med övriga Europas kriminella miljöer. Kriminolog Sven Granath är inne på att det kan finnas en speciell riskfaktorskombination i Sverige bestående av många illegala vapen sedan Jugoslavienkrigen, eskalerande knarkhandel och många unga män med en problematisk uppväxt bakom sig.

– Men det är delvis spekulationer, säger han till SvD.

ANALYS

De två kriminologernas förklaringar är mycket intressanta att ta del av men samtidigt är det påtagligt att man inte är så säker på vad som ligger bakom. Det nämns egentligen bara en tydlig möjlig delorsak:

◼Polisens låga uppklaringsgrad har bidragit till att de kriminella kunna fortsätta sina verksamhet som därför blivit värre och värre.

I jämförelse med övriga Europa skulle det potentiellt kunna innebära att svensk polis är sämre på att klara upp brott än andra länder och det är naturligtvis oroande. Då blir det förstås viktigt att granska om det beror på att Sveriges politiker givit polisen färre och svagare verktyg i kampen mot brottsligheten.

M och SD för fram den stora migrationen till Sverige som en orsak i kombination med misslyckad integration. Den kopplingen skulle med andra ord vara att unga män med utländsk koppling inte kommit in i samhället utan istället valt en kriminell bana men den möjliga orsaken har ännu inte fått så stort fokus utanför M och SD. Det finns en betydande sannolikhet för att detta förändras framöver då M och SD lär trycka på och då forskning och granskningsrapporter i den riktningen därmed kan komma att tillta.

Det viktiga är att lägga fokus på vad som ligger bakom de många dödsskjutningarna för att bromsa utvecklingen och SvD fokuserar också på viktiga ljuspunkter som visar att trenden kan ha vänt. Många gängkriminella är nu frihetsberövade, skjutningarna har nått lägsta nivån i Sverige sedan 2016 och särskilt i Malmö har man lyckats trycka tillbaka skjutningarna enligt SvD.

[yop_poll id="123"]

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen