Kritik mot Centerns jobbpolitik

2021 05 13

Centerns politik för att skapa fler jobb till unga sågas av flera tunga aktörer.

I budgetsamarbetet med S-MP-L har Centern fått igenom sänkningar av arbetsgivaravgifterna för unga och till sommaren kommer ytterligare en tillfällig sänkning för de som anställer unga mellan 18-23 år. Men flera tunga bedömare ger tummen ned, bland annat Konjunkturinstitutet, Arbetsförmedlingen och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

– Forskningen visar att en generell nedsättning av arbetsgivaravgifterna för unga är en dyr och inte särskilt träffsäker åtgärd. Det här handlar om gigantiska subventioner som inte kommer att påverka sysselsättningen för unga i stort, säger Maria Hemström Hemmingsson generaldirektör på IFAU till SR. Centern står dock på sig.

– Det är akutläge. Ungdomsarbetslösheten är på mycket hög nivå, säger, säger C:s arbetsmarknadspolitiska talesperson Martin Ådahl till SR.

ANALYS

En del ungdomar har lätt för att skaffa sommarjobb och har mycket bra förutsättningar för att få jobb i framtiden. Samtidigt har andra ungdomar betydligt svårare med både problem i skolan och därefter svag förutsättning att få såväl sommarjobb som ett ordinarie jobb i framtiden.

Faktum är att gruppen med goda förutsättningar är större än gruppen med dåliga förutsättningar men Centerns stora satsningar på sänkta arbetsgivaravgifter riktar sig till båda grupperna. Därmed har Centerns åtgärder automatiskt låg träffsäkerhet och blir därför även ineffektiva och dyra när det gäller att specifikt nå fram enbart till den ungdomsgrupp som har störst behov.

Ändå har Centern fått igenom förslagen i förhandlingarna med S-MP-L. Det tyder inte bara på att C är starka i förhandlingarna utan även på att Sverige är i behov av en kraftsamling när det gäller nya förslag för att skapa jobb till unga.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp. Centern.

[yop_poll id="36"]

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen

Utbetalning stoppas för många svenskar

2026 05 31

Flera utbetalningar i form av bidrag och ersättningar kommer stoppas.

En grupp svenskar kan få ersättningar indragna.

Det bekräftar regeringen.

Miljarder utbetalas fel

Svenska välfärdssystem betalar varje år ut stora summor i bidrag och ersättningar som inte alltid når rätt mottagare.

Mellan 15 och 20 miljarder kronor årligen betalas ut felaktigt.

En betydande grupp där utbetalningar sker felaktigt är personer som lämnar Sverige ändå kan fortsätta få ersättningar som är kopplade till bosättning i landet.

– Bosättning utomlands utgör en särskild risk för bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. Det kan till exempel handla om att personer lämnar Sverige under en längre tid utan att anmäla detta och felaktigt får bosättningsbaserade förmåner, såsom barnbidrag, meddelar regeringen.

LÄS MER: Grön satsning i konkurs – “Marknaden finns inte”

Skärpta kontroller

För att minska felaktiga utbetalningar ska kontrollerna nu skärpas.

Flygplatskontroller som hjälper till att stoppa felaktiga utbetalningar får nu ett utökat uppdrag.

– Den här regeringen accepterar inte att miljarder av skattebetalarnas pengar försvinner varje år. Vi behöver ytterligare verktyg för att motverka bidragsbrott och felaktiga utbetalningar, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L).

Samtidigt betonas att kontrollerna ska bli mer träffsäkra så att personer som har rätt till ersättning inte drabbas av felaktiga stopp.

Återkommande debatt

Frågan om bidrag till personer som inte längre bor i Sverige har väckt återkommande debatt.

Kritiker menar att bristande kontroll gör att skattepengar riskerar att betalas ut till personer som inte längre omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet.

I vissa fall handlar det om personer som är folkbokförda i Sverige trots att de har flyttat utomlands, vilket gör att utbetalningar fortsätter som vanligt.

Samtidigt handlar problemet inte enbart om medvetet fusk, utan också om att myndigheter ibland saknar aktuella uppgifter om var personer faktiskt bor.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: M Lis

Text: Redaktionen