Kritik mot SD och S gällande Nato

2022 03 19

Det krävdes ett krig för att Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna skulle vakna till och inse allvaret.

Det anser Liberalerna som i över 20 års tid arbetat för att Sverige bör ansluta sig till Nato.

Kritiserar S och SD

Vid partiets riksmöte i dag poängterade partiledaren Nyamko Sabuni att medan Liberalerna varit starkt Natopositiva i många år har andra partier vaknat till fem i tolv.

– Det krävdes ett krig i Europa för att partier som S och SD sakta skulle närma sig vad vi har sagt hela tiden, menar Nyamko Sabuni.

Redan 2001

Redan i april 2001 röstade Sveriges riksdag för första gången om svenskt Natomedlemskap och Liberalerna var det drivande partiet.

– Nato är den i särklass viktigaste säkerhetsstrukturen i Europa. En modern säkerhetspolitik kräver anslutning, framhöll den dåvarande folkpartiledaren Lars Leijonborg i DN inför omröstningen 2001.

SD och S vacklar

Då såväl som nu är Liberalerna kraftigt positiva till att Sverige går med i försvarsalliansen Nato. Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna har en mer tudelad hållning.

SD omprövar

SD har tidigare sagt nej till Nato men meddelade för någon vecka sedan att man nu omprövar sin ställning i frågan. Men partiet säger fortfarande inte ja till Nato utan befinner sig någonstans mittemellan.

S anser att läget är fel

Även Socialdemokraterna är aningen vacklande i frågan. Magdalena Anderssons (S) parti har tidigare sagt nej till Nato och har i grunden inte ändrat sig. Men samtidigt är partiets huvudbudskap att det är fel läge att söka Natomedlemskap just nu. Det kan tolkas som att S – precis som SD – befinner sig någonstans mittemellan.

Ännu nej för S och SD

Men rent konkret står SD och S i fortfarande kvar vid sina tidigare nej till Nato. Båda partierna pekar på att man bör följa noga vad Finland tar för beslut framöver och båda partiernas väljare har svängt tydligt mot ja till Nato enligt Infostats mätning, rapporterar Expressen.

Men partiledningarna har ännu inte gått över till jasidan.

Knäckte Sovjetunionen

Liberalerna har i årtionden framhållit att Nato var den rörelse som knäckte Sovjetunionen, som styrde upp Balkan och som gav Östeuropa trygghet.

Medan Liberalerna tagit aktiv ställning för att gå in i Nato har Moderaterna hållit en lägre profil genom åren och partiet har även fått kritik av Liberalerna för att var Natopositivt på pappret men inte agerat i praktiken.

Stödjer Ulf Kristersson (S)

I går gick moderatledaren ut och meddelade att han kommer att ansöka om Natomedlemskap för Sverige om han blir statsminister efter valet i höst

Och Liberalerna framhåller i dag att de kommer att stödja Ulf Kristersson i den frågan.

Foto: Sverigedemokraterna resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen