Kritik mot SD och S gällande Nato

2022 03 19

Det krävdes ett krig för att Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna skulle vakna till och inse allvaret.

Det anser Liberalerna som i över 20 års tid arbetat för att Sverige bör ansluta sig till Nato.

Kritiserar S och SD

Vid partiets riksmöte i dag poängterade partiledaren Nyamko Sabuni att medan Liberalerna varit starkt Natopositiva i många år har andra partier vaknat till fem i tolv.

– Det krävdes ett krig i Europa för att partier som S och SD sakta skulle närma sig vad vi har sagt hela tiden, menar Nyamko Sabuni.

Redan 2001

Redan i april 2001 röstade Sveriges riksdag för första gången om svenskt Natomedlemskap och Liberalerna var det drivande partiet.

– Nato är den i särklass viktigaste säkerhetsstrukturen i Europa. En modern säkerhetspolitik kräver anslutning, framhöll den dåvarande folkpartiledaren Lars Leijonborg i DN inför omröstningen 2001.

SD och S vacklar

Då såväl som nu är Liberalerna kraftigt positiva till att Sverige går med i försvarsalliansen Nato. Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna har en mer tudelad hållning.

SD omprövar

SD har tidigare sagt nej till Nato men meddelade för någon vecka sedan att man nu omprövar sin ställning i frågan. Men partiet säger fortfarande inte ja till Nato utan befinner sig någonstans mittemellan.

S anser att läget är fel

Även Socialdemokraterna är aningen vacklande i frågan. Magdalena Anderssons (S) parti har tidigare sagt nej till Nato och har i grunden inte ändrat sig. Men samtidigt är partiets huvudbudskap att det är fel läge att söka Natomedlemskap just nu. Det kan tolkas som att S – precis som SD – befinner sig någonstans mittemellan.

Ännu nej för S och SD

Men rent konkret står SD och S i fortfarande kvar vid sina tidigare nej till Nato. Båda partierna pekar på att man bör följa noga vad Finland tar för beslut framöver och båda partiernas väljare har svängt tydligt mot ja till Nato enligt Infostats mätning, rapporterar Expressen.

Men partiledningarna har ännu inte gått över till jasidan.

Knäckte Sovjetunionen

Liberalerna har i årtionden framhållit att Nato var den rörelse som knäckte Sovjetunionen, som styrde upp Balkan och som gav Östeuropa trygghet.

Medan Liberalerna tagit aktiv ställning för att gå in i Nato har Moderaterna hållit en lägre profil genom åren och partiet har även fått kritik av Liberalerna för att var Natopositivt på pappret men inte agerat i praktiken.

Stödjer Ulf Kristersson (S)

I går gick moderatledaren ut och meddelade att han kommer att ansöka om Natomedlemskap för Sverige om han blir statsminister efter valet i höst

Och Liberalerna framhåller i dag att de kommer att stödja Ulf Kristersson i den frågan.

Foto: Sverigedemokraterna resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen