Kritik mot SD och S gällande Nato

2022 03 19

Det krävdes ett krig för att Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna skulle vakna till och inse allvaret.

Det anser Liberalerna som i över 20 års tid arbetat för att Sverige bör ansluta sig till Nato.

Kritiserar S och SD

Vid partiets riksmöte i dag poängterade partiledaren Nyamko Sabuni att medan Liberalerna varit starkt Natopositiva i många år har andra partier vaknat till fem i tolv.

– Det krävdes ett krig i Europa för att partier som S och SD sakta skulle närma sig vad vi har sagt hela tiden, menar Nyamko Sabuni.

Redan 2001

Redan i april 2001 röstade Sveriges riksdag för första gången om svenskt Natomedlemskap och Liberalerna var det drivande partiet.

– Nato är den i särklass viktigaste säkerhetsstrukturen i Europa. En modern säkerhetspolitik kräver anslutning, framhöll den dåvarande folkpartiledaren Lars Leijonborg i DN inför omröstningen 2001.

SD och S vacklar

Då såväl som nu är Liberalerna kraftigt positiva till att Sverige går med i försvarsalliansen Nato. Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna har en mer tudelad hållning.

SD omprövar

SD har tidigare sagt nej till Nato men meddelade för någon vecka sedan att man nu omprövar sin ställning i frågan. Men partiet säger fortfarande inte ja till Nato utan befinner sig någonstans mittemellan.

S anser att läget är fel

Även Socialdemokraterna är aningen vacklande i frågan. Magdalena Anderssons (S) parti har tidigare sagt nej till Nato och har i grunden inte ändrat sig. Men samtidigt är partiets huvudbudskap att det är fel läge att söka Natomedlemskap just nu. Det kan tolkas som att S – precis som SD – befinner sig någonstans mittemellan.

Ännu nej för S och SD

Men rent konkret står SD och S i fortfarande kvar vid sina tidigare nej till Nato. Båda partierna pekar på att man bör följa noga vad Finland tar för beslut framöver och båda partiernas väljare har svängt tydligt mot ja till Nato enligt Infostats mätning, rapporterar Expressen.

Men partiledningarna har ännu inte gått över till jasidan.

Knäckte Sovjetunionen

Liberalerna har i årtionden framhållit att Nato var den rörelse som knäckte Sovjetunionen, som styrde upp Balkan och som gav Östeuropa trygghet.

Medan Liberalerna tagit aktiv ställning för att gå in i Nato har Moderaterna hållit en lägre profil genom åren och partiet har även fått kritik av Liberalerna för att var Natopositivt på pappret men inte agerat i praktiken.

Stödjer Ulf Kristersson (S)

I går gick moderatledaren ut och meddelade att han kommer att ansöka om Natomedlemskap för Sverige om han blir statsminister efter valet i höst

Och Liberalerna framhåller i dag att de kommer att stödja Ulf Kristersson i den frågan.

Foto: Sverigedemokraterna resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen