Kritiserad vara säljs på Lidl i Sverige – slopas i andra länder

2024 12 16

Hård kritik riktas nu mot Lidl.

Nyligen började lågpriskedjan i Tyskland fasa ut en av de mer uppmärksammade produkterna i hyllorna.

Tidigare har även Frankrike och Belgien gjort samma sak.   

Men på Lidl i Sverige säljs fortfarande det som ofta kallas turbokycklingar, det vill säga kycklingar som framavlats för att växa onaturligt snabbt och därmed ofta lider av hunger eller drabbas av sjukdomar.  

Djurrättsorganisationen Djurens rätt är mycket kritiska till att svenska Lidl inte gör samma sak som ovan nämnda länder.   

– Trots omfattande rapportering om hur illa kycklingarna behandlas och trots att Lidl i andra länder har börjat ta sitt ansvar, fortsätter Lidl i Sverige att ignorera problemet. Det är hög tid för dem att agera för djurens bästa, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt, i ett uttalande.    

Svaret: saknas tillgång     

Lidl Sverige har svarat på kritiken.  

Företaget understryker att utfasningen i Tyskland inte handlar om något förbud mot varorna eller kycklingarna.

– Lidl Tyskland har inte infört något förbud. Planen för Lidl i Tyskland är att över de närmaste åren successivt kunna erbjuda mer kyckling av långsamväxande raser. Det kräver en omställning i alla led, och från våra kollegor i Tyskland vet vi att livsmedelsbranschen där arbetar tillsammans i frågan. Där finns även en nationell fond som stödjer omställningen, säger Anneli Bylund, hållbarhetchef på Lidl.

Till tidningen Syren har Anneli Bylund tidigare sagt att djurvälfärd är en viktig fråga, men att det saknas tillgång på kycklingkött från mer långsamväxande hybrider.  

– I Sverige finns det dock inte tillgång på kyckling av långsamväxande raser i den utsträckning som behövs, endast en mycket liten andel är av denna sort, säger hon.

Enligt Anneli Bylund har Lidl enbart kyckling märkt med Svensk Fågel i sitt färska fasta sortiment, vilket bland annat innebär att kycklingarna inte får några hormoner eller tillväxtantibiotika.

– Både Länsstyrelsens veterinärer och ett oberoende kontrollorgan gör dessutom regelbundna kontroller hos uppfödarna, försäkrar hållbarhetschefen.

LÄS MER: Stort larm om Guldfågeln – “det är en skandal”

"Helt ologiskt"

Djurens Rätt köper dock inte förklaringen.  

Organisationen menar att tillgången styrs av efterfrågan från aktörer som just Lidl. Upphör efterfrågan kommer produktionen sluta, är argumentet.  

− Det är helt ologiskt att Lidl pekar på begränsad tillgång på kyckling från mer långsamväxande raser som ett hinder, när de själva inte efterfrågar dessa. De framhäver att de säljer svensk kyckling, men blundar för de fruktansvärda förhållanden som gång på gång avslöjas i svenska kycklingfabriker. Det är nu dags för Lidl i Sverige att ta sitt ansvar, säger Camilla Bergvall.

Turbokycklingar är ingen egen ras utan ett begrepp som ibland används för att beskriva en onaturligt snabb framavling jämfört med hur kycklingarna skulle ha växt under naturliga förhållanden.

Text: Redaktionen


22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen