Kritiserad vara säljs på Lidl i Sverige – slopas i andra länder

2024 12 16

Hård kritik riktas nu mot Lidl.

Nyligen började lågpriskedjan i Tyskland fasa ut en av de mer uppmärksammade produkterna i hyllorna.

Tidigare har även Frankrike och Belgien gjort samma sak.   

Men på Lidl i Sverige säljs fortfarande det som ofta kallas turbokycklingar, det vill säga kycklingar som framavlats för att växa onaturligt snabbt och därmed ofta lider av hunger eller drabbas av sjukdomar.  

Djurrättsorganisationen Djurens rätt är mycket kritiska till att svenska Lidl inte gör samma sak som ovan nämnda länder.   

– Trots omfattande rapportering om hur illa kycklingarna behandlas och trots att Lidl i andra länder har börjat ta sitt ansvar, fortsätter Lidl i Sverige att ignorera problemet. Det är hög tid för dem att agera för djurens bästa, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt, i ett uttalande.    

Svaret: saknas tillgång     

Lidl Sverige har svarat på kritiken.  

Företaget understryker att utfasningen i Tyskland inte handlar om något förbud mot varorna eller kycklingarna.

– Lidl Tyskland har inte infört något förbud. Planen för Lidl i Tyskland är att över de närmaste åren successivt kunna erbjuda mer kyckling av långsamväxande raser. Det kräver en omställning i alla led, och från våra kollegor i Tyskland vet vi att livsmedelsbranschen där arbetar tillsammans i frågan. Där finns även en nationell fond som stödjer omställningen, säger Anneli Bylund, hållbarhetchef på Lidl.

Till tidningen Syren har Anneli Bylund tidigare sagt att djurvälfärd är en viktig fråga, men att det saknas tillgång på kycklingkött från mer långsamväxande hybrider.  

– I Sverige finns det dock inte tillgång på kyckling av långsamväxande raser i den utsträckning som behövs, endast en mycket liten andel är av denna sort, säger hon.

Enligt Anneli Bylund har Lidl enbart kyckling märkt med Svensk Fågel i sitt färska fasta sortiment, vilket bland annat innebär att kycklingarna inte får några hormoner eller tillväxtantibiotika.

– Både Länsstyrelsens veterinärer och ett oberoende kontrollorgan gör dessutom regelbundna kontroller hos uppfödarna, försäkrar hållbarhetschefen.

LÄS MER: Stort larm om Guldfågeln – “det är en skandal”

"Helt ologiskt"

Djurens Rätt köper dock inte förklaringen.  

Organisationen menar att tillgången styrs av efterfrågan från aktörer som just Lidl. Upphör efterfrågan kommer produktionen sluta, är argumentet.  

− Det är helt ologiskt att Lidl pekar på begränsad tillgång på kyckling från mer långsamväxande raser som ett hinder, när de själva inte efterfrågar dessa. De framhäver att de säljer svensk kyckling, men blundar för de fruktansvärda förhållanden som gång på gång avslöjas i svenska kycklingfabriker. Det är nu dags för Lidl i Sverige att ta sitt ansvar, säger Camilla Bergvall.

Turbokycklingar är ingen egen ras utan ett begrepp som ibland används för att beskriva en onaturligt snabb framavling jämfört med hur kycklingarna skulle ha växt under naturliga förhållanden.

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen