26 okt 2026

Kritiserad vara säljs på Lidl i Sverige – slopas i andra länder

2024 12 16

Hård kritik riktas nu mot Lidl.

Nyligen började lågpriskedjan i Tyskland fasa ut en av de mer uppmärksammade produkterna i hyllorna.

Tidigare har även Frankrike och Belgien gjort samma sak.   

Men på Lidl i Sverige säljs fortfarande det som ofta kallas turbokycklingar, det vill säga kycklingar som framavlats för att växa onaturligt snabbt och därmed ofta lider av hunger eller drabbas av sjukdomar.  

Djurrättsorganisationen Djurens rätt är mycket kritiska till att svenska Lidl inte gör samma sak som ovan nämnda länder.   

– Trots omfattande rapportering om hur illa kycklingarna behandlas och trots att Lidl i andra länder har börjat ta sitt ansvar, fortsätter Lidl i Sverige att ignorera problemet. Det är hög tid för dem att agera för djurens bästa, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt, i ett uttalande.    

Svaret: saknas tillgång     

Lidl Sverige har svarat på kritiken.  

Företaget understryker att utfasningen i Tyskland inte handlar om något förbud mot varorna eller kycklingarna.

– Lidl Tyskland har inte infört något förbud. Planen för Lidl i Tyskland är att över de närmaste åren successivt kunna erbjuda mer kyckling av långsamväxande raser. Det kräver en omställning i alla led, och från våra kollegor i Tyskland vet vi att livsmedelsbranschen där arbetar tillsammans i frågan. Där finns även en nationell fond som stödjer omställningen, säger Anneli Bylund, hållbarhetchef på Lidl.

Till tidningen Syren har Anneli Bylund tidigare sagt att djurvälfärd är en viktig fråga, men att det saknas tillgång på kycklingkött från mer långsamväxande hybrider.  

– I Sverige finns det dock inte tillgång på kyckling av långsamväxande raser i den utsträckning som behövs, endast en mycket liten andel är av denna sort, säger hon.

Enligt Anneli Bylund har Lidl enbart kyckling märkt med Svensk Fågel i sitt färska fasta sortiment, vilket bland annat innebär att kycklingarna inte får några hormoner eller tillväxtantibiotika.

– Både Länsstyrelsens veterinärer och ett oberoende kontrollorgan gör dessutom regelbundna kontroller hos uppfödarna, försäkrar hållbarhetschefen.

LÄS MER: Stort larm om Guldfågeln – “det är en skandal”

"Helt ologiskt"

Djurens Rätt köper dock inte förklaringen.  

Organisationen menar att tillgången styrs av efterfrågan från aktörer som just Lidl. Upphör efterfrågan kommer produktionen sluta, är argumentet.  

− Det är helt ologiskt att Lidl pekar på begränsad tillgång på kyckling från mer långsamväxande raser som ett hinder, när de själva inte efterfrågar dessa. De framhäver att de säljer svensk kyckling, men blundar för de fruktansvärda förhållanden som gång på gång avslöjas i svenska kycklingfabriker. Det är nu dags för Lidl i Sverige att ta sitt ansvar, säger Camilla Bergvall.

Turbokycklingar är ingen egen ras utan ett begrepp som ibland används för att beskriva en onaturligt snabb framavling jämfört med hur kycklingarna skulle ha växt under naturliga förhållanden.

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen