Kronfågels chef får sparken

2021 05 31

Skandalföretaget Kronfågel ägs av Scandi Standard och nu får vd:n kicken. Men det räcker sannolikt inte för att botgöra alla Kronfågels synder i allmänhetens ögon.

Koncernen Scandi Standard, som grundades 2013 men har rötter från 1950 och som är Nordens och Irlands ledande kycklingproducent med 3 000 anställda och som äger Kronfågel, sparkar nu sin egen vd.

– Jag vill tacka Leif Bergvall Hansen för hans viktiga bidrag till Scandi Standard de senaste åtta åren. Vi har kommit fram till att det är rätt läge för en förändring i syfte att tillföra ny energi och nya perspektiv till den fortsatta utvecklingen av Scandi Standard. Leif lämnar ett bolag som är robust och som har potential för fortsatt tillväxt och står på en stadig grund för långsiktig lönsamhet, säger Johan Bygge, styrelseordförande i ett pressmeddelande.

ANALYS

Att sparka vd:n är absolut inte tillräckligt för Kronfågel som gång efter gång brutit mot regelverket och behandlat kycklingar förfärligt illa, om man ska återfå konsumenternas förtroende enligt min bedömning. Kycklingar som skållas levande, kycklingar som kvävs till döds, smutsigt kött och smittoutbrott är bara några av alla hemskheter som ägt rum vid skandalbolaget Kronfågel de senaste åren och kommun efter kommun har sågat företagets dåliga beteende och sagt nej till att köpa in produkter från Kronfågel framöver.

Att sparka vd:n är dock långt ifrån tillräckligt. När det sker så här mycket vid ett företag så handlar det om omfattande problem som går mycket längre än en enskild person. Det behövs sannolikt en helt annan företagskultur och inställning än tidigare och man ser även hur styrelseordföranden uttrycker sig i pressmeddelandet.

– Vill tacka för viktiga bidrag

– Fortsatt tillväxt och långsiktig lönsamhet

Att istället berätta om hur svenska folket rasar mot Kronfågels hemska agerande och att man hädanefter lovar att göra allt för att upphöra med att skålla kycklingar levande är nog det minsta som krävs för att återfå förtroendet.
Att polera på ytan räcker inte utan det krävs betydligt större insatser än så för att allmänheten ska tro att företaget menar allvar.

[yop_poll id="125"]

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen