Kund lurad – storbank vägrar betala tillbaka

2023 11 29

Mannen kontaktades av bedragare som installerade ett spionprogram på hans telefon.

De uppgav att programmet skulle skydda mannens pengar, men i själva verket handlade det om en stor bluff.

Mannens företagskonto länsades och bedragarna kom över hela 800 000 kronor, rapporterar P4 Blekinge.

Vägrar att betala tillbaka

Nu vill mannen få tillbaka pengarna av sin bank Nordea.

Men storbanken vägrar att ersätta honom.

Mannen är mycket kritisk till Nordeas agerande.

– Jag har jobbat ihop de här pengarna under hela mitt liv. Nu känner jag att man inte har något stöd från banken. Det är dem som ska stödja oss människor här ute, säger han till radiokanalen.

Överföring till utlandet

Karlskronabon berättar att överföringen från hans företagskonto har gått till en utländsk bank med anknytning till en annan svensk bank.

Han är oförstående till att Nordea inte kan göra något åt situationen.

– Det borde väl finnas en affärsheder som innebär att man kan prata med varandra och reda ut det här, säger mannen till P4 Blekinge.

Nordea svarar

Nordea har kommenterat händelsen.

– Vi ser mycket allvarligt på att våra kunder utsätts för bedrägerier. Gällande ersättning gör vi alltid individuella bedömningar, eftersom alla fall ser olika ut, framhåller storbanken enligt radion.

Kraftig kritik mot storbanker

Bedrägerier mot småföretagare har ökat den senaste tiden.

I många fall hinner bedragarna föra över stora summor pengar innan banken reagerar.

Småföretagarnas Riksförbund är kritiska.

De menar att den organiserande brottsligheten riskerar att sänka många företag, och att bankerna inte gör tillräckligt för att förhindra en sådan utveckling.

– Från Företagarnas sida anser vi att bankerna ofta brister i sina säkerhetsrutiner. Det ska inte vara möjligt att föra över så här mycket pengar utan att säkerhetssystemet stoppar det. Och sen i nästa steg, om man blivit bedragen, så bör ju bankerna ersätta både företagskontona och privatkontona.

Det säger Pontus Lindström, som är näringspolitisk expert på Företagarna, i en intervju med SvD.

Foto: rupixen.com

Text. Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen