Kunder förlorar jättesummor – banker uppmanas agera

2026 02 07

Banker uppmanas att skydda sina kunder.

Svenskar förlorar enorma summor summor pengar i bedrägerier varje år.

Förra året förlorade svenskar exempelvis 1,5 miljarder kronor i investeringsbedrägerier.

Nu gör Finansinspektionen en storsatsning för att få stopp på brottsligheten – och riktar en uppmaning till bankerna.

”Gör faktiskt skillnad”

Den snabba digitaliseringen har lett till att antalet bedrägerier via betaltjänster har ökat kraftigt i Sverige i flera år, rapporterar DN.

På senare tid har bankerna dock pressats till att införa nya säkerhetsfunktioner.

Det har lett till att bedragarna idag kommer över lägre summor än tidigare, uppger Finansinspektionens nya generaldirektör Johan Almenberg.

Det visar att bankerna verkligen kan göra mycket för att bekämpa brottsligheten, menar han.

– Det är ett kvitto på att när bankerna tar sitt ansvar så gör det faktiskt skillnad. Det måste de fortsätta med, säger Johan Almenberg till tidningen.

Problemet är långt ifrån löst, och därför måste bankerna fortsätta på den inslagna vägen för att hjälpa sina kunder, understryker han.

LÄS OCKSÅ: Swedbank ändrar sig - nytt besked om räntan

Brottslingar hittar nya metoder

Bankerna har infört en rad säkerhetsfunktioner på digitala tjänster, exempelvis valbar tidsfördröjning vid vissa transaktioner, beloppsgränser för betalningar och så vidare.

Brottslingar hittar dock alltid nya sätt att ta sig förbi hinder.

Bankerna måste därför fortsätta jobba med frågan, och vissa av dem behöver komma ikapp dem som sköter sig bäst.

– Vissa behöver jobba för att komma ikapp de som är bäst i klassen, och sedan behöver man fortsätta att identifiera vad mer som kan göras och följa upp var problemet flyttar härnäst, säger Johan Almenberg till tidningen.

Lånbedrägerier vanligast

2025 gick Finansinspektionen ut med rekordmånga varningar gällande falska aktörer. Man varnade för hela 186 aktörer. FI uppger att de har blivit bättre på att identifiera och varna för oseriösa aktörer så snabbt som möjligt.

– Bedragare är snabba på att anpassa sig efter omvärldsläget och människors ekonomiska situation. Därför behöver också vi bli snabbare på att varna konsumenter när vi upptäcker bedragare, har Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI, tidigare sagt i ett uttalande.

Lånebedrägerier var den vanligaste formen av bedrägeri som FI varnade för under 2025. Konsumenten erbjuds då lån men uppmanas först att betala olika avgifter. Själva lånet betalas sedan inte ut.

– En del som får nej hos seriösa långivare söker vidare, och då riskerar man att hamna hos aktörer som utnyttjar situationen. Ett tydligt varningstecken är krav på avgifter innan ett lån betalas ut, säger Moa Langemark.

LÄS OCKSÅ: Biljätte rasar 23 procent på börsen

Text: Redaktionen

JUST NU: 17 länder går ihop mot Putin

2026 04 11

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen