Kunder luras på populär app: ”Alla pengar är borta”

2024 05 14

I takt med att ekonomin försämrats har second hand-marknaden noterat ett kraftigt uppsving.

I februari ökade second hand-försäljningen med hela 600 miljoner, enligt en undersökning från Svensk Handel.

– Februari månads ökning är ytterligare ett kvitto på att second hand-handeln är här för att stanna, och att den fortsätter att öka. Allt fler ser de ekonomiska och miljömässiga fördelar som finns i att konsumera från segmentet och vi tror på en stabil tillväxt under kommande månader. Inte minst med tanke på vårens intåg, kommenterade Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel.

Varnar för populär app

Uppsvinget för second hand-marknaden har dock en baksida. Allt fler kunder utsätts för bedrägerier.

I synnerhet pekas den populära second hand-appen Vinted ut som en stor risk.

En av flera som använt appen för att sälja kläder är Ellen Bagley, 20. Hon blev lurad på 12 500 kronor via Vinted.

– Jag ser att köpet har gått igenom och att jag ska hämta en fraktetikett. Jag går då in på den länken där det står såld och kommer in på en extern sida, säger hon till TV4.

På den externa sidan ombads Ellen att bekräfta försäljningen med Bank-ID. Hon lydde instruktionerna men fick ingen bekräftelse på att det fungerat.

– Då kände jag att här är något som inte stämmer, så jag loggar in på mitt bankkonto och ser att alla mina pengar är borta, berättar hon för tv-kanalen.

Totalt blev 20-åringen bestulen på 12 000 kronor.

Och hon är inte ensam om att ha blivit bedragen via Vinted.

En 23-årig tjej berättar att hon blivit bestulen på 34 000 kronor när hon sålt kläder via appen.

– Allt gick jättefort och det var väldigt förtroendeingivande. Jag ville liksom bara sälja min kjol för att få in lite extrapengar, säger hon till Expressen.

Ökade under pandemin

Lotta Mauritzson, samordnare på nationellt bedrägericentrum, konstaterar att polisen noterat en ökning av bedrägerier på second hand-sajter och appar de senaste åren.

– Det här är en kategori som ökade ganska mycket under pandemin när fler började handla online. Sen gick det ner något efter pandemin men inte alls så mycket som det hade gått upp tidigare, säger hon till Expressen.

Foto: R. Al-zayat

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen