Kvinna ansökte om semester – fick sparken

2026 04 09

En kvinna anställd vid ett städbolag trodde att hon hade skrivit på sin semesteransökan.

I själva verket fick hon sparken.

Det var när kvinnan, som vid tillfället var höggravid, inför sin föräldraledighet ville ta ut fem veckors intjänad semester.

Hon fick då en blankett av sin arbetsgivare som bad henne skriva under.

Men det var inte en ledighetsansökan hon undertecknat.

Istället var det ett besked om uppsägning, rapporterar Arbetet.

Företaget döms

Kvinnan ifråga är från Brasilien och talar inte svenska. Upptäckten gjordes därför när hon kom hem och hennes svensktalande man såg vad hon skrivit under.

Enligt blanketten förlorade hon jobbet på grund av “arbetsbrist”. Inte långt efter uppsägningen annonserade dock företaget efter nya städare och kvinnan fick uppgiften att lära upp den nya rekryten.

Efteråt har ärendet tagits hela vägen till Södertörns tingsrätt. Företaget, som har kollektivavtal, döms nu att betala 200 000 kronor till städaren.

Den anställda kvinnan drabbades svårt av de ekonomiska konsekvenserna som uppsägningen innebar. Ingen semesterersättning betalades heller ut och hon var på väg att förlora lägenheten, fick sin el avstängd och hamnade hos Kronofogden.

– Städaren ska också ha fått symptom på utbrändhet och psykisk ohälsa till följd av uppsägningen och den svåra ekonomiska situation som den försatt henne i, skriver Arbetet.

LÄS MER: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

DO: "Allvarligt"

Idag meddelade även Diskrimineringsombudsmannen, DO, beslut i ett annat ärende som också rör en gravid kvinna som sades upp.

Kvinnan hade sökt jobb på ett café och blev senare tillfrågad om en tjänst. Hon tackade ja, men när hon arbetat några dagar kom chefen på besök och såg att hon var gravid.

Då blev hon av med jobbet.

Könsdiskriminering, konstaterar DO, som begär att bolaget ska betala 80 000 kronor i ersättning till kvinnan.

– Att gå miste om en anställning på grund av graviditet är allvarligt för individen men det är också en central fråga för jämställdhet att kvinnor inte blir missgynnade av skäl som har samband med graviditet. Det är därför viktigt att uppmärksamma den här typen av situationer och tydliggöra att det inte är tillåtet, säger Carl Ekström, utredare på DO:s rättsenhet, i ett uttalande.

LÄS MER: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Arkivfoto: T. Mroshnichenko

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen