Kyrkklockor ringer varningsljud över hela Storbritannien i kväll

2021 10 30

I kväll kommer kyrkklockor klämta en varningens ljud runt om i Storbritannien.

Anledningen är att man vill varna folket för riskerna med klimatförändringarna och att den historiska händelsen äger rum just ikväll är ingen slump.

Guds skapelse

På söndag börjar FN:s stora klimatmöte COP26 i Glasgow i Skottland och 196 världsledare väntas delta tillsammans 20 000 delegater med syfte att eftersträva minskade utsläpp för att rädda planeten . Brittiska kyrkan anser att man måste göra mer för klimatet.

– Det är dags för kyrkan att tala ut i klimatfrågan. Den har en röst och varför inte använda den. Vi bryr oss om Guds skapelse och är bekymrade, säger klimataktivisten Edward Gildea i Essex till BBC News. Han var den som först kom med idén.

St Pauls Cathedral deltar

Två av de kyrkor som ska delta är St Pauls Katedral, säte för London biskop och en av landets mest välkända landmärken, och domkyrkan Yorks Minster, som är säte för ärkebiskopen i Yorks stift.

– Kyrkklockorna har en historisk funktion i att sända varningar. De brukade vara det bästa sättet som vi hade att kommunicera. De hade högst ljud och kunde nå flera kilometer för att varna för översvämningar eller bränder. Med satsningen ”Ring Ut för Klimatförändringar” får klockringarna möjlighet att uttrycka sig själva. Det ger såväl folk som kyrkan en röst, säger Edward Gildea till BBC.

Varnat genom århundradena

Prästen Graham Usher är biskop av Norwich och leder Engelska Kyrkans insatser för klimatet och ska delta vid COP26 i Glasgow.

– Kyrkklockor har traditionellt sett ringt genom århundradena för att larma lokalbefolkningen. Den senaste Kod Röd-rapporten från panelen mot klimatförändringar IPCC är en larmklocka för oss, säger han till BBC News.

Klockringningen äger rum klockan 18.00 brittisk tid.

Foto: L. Tomtit


Oväntat larm om svenska Visakort

2025 11 02

Nu kommer en varning om svenska Visakort.

Säkerheten är av avgörande vikt när det gäller Visakort och andra betalkort.

Nu kommer larm om att svenska betalkort är extra eftertraktade – på illegala marknader.

Svenska betalkort eftertraktade

Svenska Visakort och andra betalkort är bland de mest eftertraktade i Europa på digitala marknadsplatser där kortuppgifter säljs.

Ett stulet svenskt betalkort kostar i snitt ungefär 8,74 euro, vilket motsvarar cirka 95 kronor, på marknadsplatser på dark web, rapporterar NordVPN.

Svenska stulna betalkort är dyrare än genomsnittet i Europa, uppger företaget.

På dark webs marknadsplatser kan man köpa stulna kortuppgifter, inklusive korthållarens namn, adress och e-post.

– På större marknadsplatser säljs stulna kort ofta för låga summor och kan bli liggande aktiva under lång tid, säger NordVPN:s cybersäkerhetsexpert Adrianus Warmenhoven i ett uttalande.

– För en relativt liten kostnad får kriminella tillgång till betalningsuppgifter som enkelt kan användas för bedrägerier, kontokapningar och obehöriga transaktioner, varnar han.

LÄS OCKSÅ: Nytt betalsätt i Sverige - hyllas stort

Gör så här för att skydda dig

Priset för ett svenskt betalkort har ökat med hela 42 procent på två år, vilket visar att de svenska kortuppgifterna är extra eftertraktade.

– Tillgång, efterfrågan och strikta regleringar avgör priset. Kort från länder med låg tillgång och starka bedrägerikontroller är dyrare, medan marknader med stort utbud pressar priserna och gör stulna kort lättare att omsätta, säger Adrianus Warmenhoven.

NordVPN uppmanar människor att vidta flera åtgärder för att stärka sin digitala säkerhet och skydda sina kortuppgifter.

Man uppmanas bland annat att hålla koll på sina konton och regelbundet gå igenom bank- och korttransaktioner, samt aktivera aviseringar i realtid.

Dessutom är det viktigt att använda starka och unika lösenord, och man bör även undvika att spara lösenord i webbläsaren.

Andra tips är att aktivera multifaktorautentisering samt att använda verktyg som varnar för om ens personliga uppgifter (exempelvis e-post) dyker upp på dark web.

LÄS OCKSÅ: Stor förändring för kortköp - gäller hela Sverige

Foto: CardMaprNl

Text: Redaktionen


2 november 2025

Nordkoreaner i Ukraina vädjar

2025 11 02

Nordkoreanska krigsfångar i Ukraina kommer nu med en vädjan.

Diktaturen Nordkorea har skickat stridande soldater till Putins krig i Ukraina.

Några av dem har tagits som krigsfångar av den ukrainska militären.

Nu riktar nordkoreanerna en vädjan – till Sydkorea.

Vädjar till Sydkorea

Två nordkoreanska krigsfångar i Ukraina vädjar om att få bo i Sydkorea, rapporterar Kyiv Post.

Vädjan har framförts i samband med att den sydkoreanska människorättsorganisationen Gyeore-eol Nation United har spelat in en dokumentärfilm där nordkoreanerna har intervjuats.

– De vädjade till intervjuaren att lova att hon skulle återvända för att ta med dem till söder, säger Jang Se-yul, chef för organisationen och själv nordkoreansk avhoppare, enligt tidningen.

– Vi visade dem videomeddelanden och brev från nordkoreanska avhoppare för att ge dem hopp, tillägger Jang Se-yul.

Den nordkoreanska regimen har uppmanat sina soldater att hellre ta livet av sig än att låta sig tas som krigsfångar.

LÄS OCKSÅ: Militär hotar Ryssland med omfattande "blackout"

”Skulle vara dödsdom”

Enligt Sydkorea skulle det ”i princip vara en dödsdom” att skicka tillbaka soldaterna till Nordkorea.

De nordkoreanska krigsfångarna har vittnat om att de har sett sina kamrater ta livet av sig med hjälp av granater när de blivit skadade, uppger den sydkoreanska politikern Yu Yong-weon, som har träffat fångarna.

Sydkorea ser alla koreaner som medborgare – även de som kommer från Nordkorea, enligt tidningen. Därför har nordkoreaner möjlighet att hoppa av till syd.

2 000 döda

Nordkoreas diktator Kim Jong-un skickade runt 10 000 soldater till Putins krig under 2024, vilket var ett sätt för regimen att stärka sina band till Ryssland.

Runt 2 000 av de nordkoreanska soldaterna tros ha dött i strid.

Diktatorn Kim Jong-un har träffat anhöriga till dödade soldater och sagt sig känna medlidande.

Men den nordkoreanska regimen tolererar alltså inte soldater som tagits som krigsfångar, vilket är ett av skälen till att nordkoreanska krigsfångar vädjar om att få komma till Sydkorea.

LÄS OCKSÅ: Kaos i Ryssland - flygplatser stängs efter massattack

Foto: M Brändli

Text: Redaktionen