KYRKOVALET: Här är första valresultaten – Vänstern ökar

2021 09 19

Vänstern ökar rejält i kyrkovalet enligt de första preliminära valresultaten.

Vänstern i Svenska Kyrkan ökar från 3,75 % till 6,07 % vilket ger en ökning från 9 till 15 mandat.

Även Miljöpartiet i Svenska Kyrkan och Posk; Partipolitiskt Obundna i Svenska Kyrkan, går framåt liksom Alternativ för Sverige som får 3 mandat när drygt hälften av rösterna räknats till kyrkans riksdag, kyrkomötet. Samtidigt backar Socialdemokraterna, Centerpartiet och SD. Men Socialdemokraterna är fortfarande klart största nomineringsgruppen.

Det visar de första siffrorna från Svenska Kyrkans valvaka. Här är de första siffrorna. Antal valdistrikt vars röster redovisats: 1296 av 2138.

OBS: Håll mobilen i sidledd för att se hela resultatet inklusive förändringen jämfört med kyrkovalet 2017.

	2021			2017
Nomineringsgrupp	%	Antal	Mandat*	%	Antal	Mandat
Alternativ för Sverige (AfS)	1,33	5347	3
Arbetarepartiet - Socialdemokraterna (s)	27,15	108991	69	30,34	293795	76
Borgerligt alternativ (BorgA)	7,29	29264	18	8,80	85216	22
Centerpartiet (c)	12,67	50853	32	13,69	132594	34
Fria liberaler i Svenska kyrkan FiSK (FiSK)	1,29	5177	3	2,94	28519	7
FRIMODIG KYRKA (FK)	3,96	15907	10	3,97	38440	10
Gröna Kristna (Gk)	0,14	579	0	0,17	1598	0
Himmel och Jord (HoJ)	0,60	2395	1
Kristdemokrater i Svenska kyrkan (kr)	2,88	11545	7	2,97	28730	7
Kyrklig samverkan i Visby stift (KysV)	0,15	607	0	0,12	1202	0
Miljöpartister i Svenska kyrkan De Gröna (MPSKDG)	3,04	12191	8	2,38	23088	6
Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK)	19,75	79268	49	17,06	165171	43
Sverigedemokraterna (SD)	8,37	33587	21	9,27	89819	24
Vänstern i Svenska Kyrkan (ViSK)	6,07	24368	15	3,75	36365	9
ÖPPEN KYRKA -- en kyrka för alla (ÖKA)	5,32	21375	13	4,42	42777	11

Foto: Svenska Kyrkan, Magnus Aronsson

Stubb säker – kommer skaka under Putins fötter

2026 08 30

Alexander Stubb uttalar sig nu om säkerhetsläget.

Under den senaste tiden har flera rapporter kommit som tyder på att Ryssland är på väg att mobilisera nyrekryter.

Så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027.

Samtidigt har oro uttryckts gällande att Putin skulle kunna öppna en ny front mot ett Natoland.

Finlands president Alexander Stubb tror inte alls på det – och han säger samtidigt att Putin kan ha stora inhemska konsekvenser att vänta.

Kan skaka

Europa måste förbereda sig militärt, säger Stubb.

Men han tror inte på någon rysk attack mot Nato, rapporterar Kyiv Independent.

– För närvarande är Rysslands alternativ för eskalering ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och jag tror att en mobilisering skulle få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland, säger Stubb.

“Indikation”

Fler än hundra tusen ryssar har enligt uppgifter flytt till Georgien på grund av uppgifterna om en stundande mobilisering.

Men det skulle kunna få marken under Putins fötter att skaka.

Trots det ser även Stubb tecken på att det kan vara på gång.

– Om man tittar på de lagar de nu inför – som i princip handlar om att stänga gränser och begränsa rörligheten – så är det en indikation på det, säger han.

Läs mer: Ryssarna flyr – två länder står med öppna armar

Ekonomen kommenterar

Det opopulära kriget fortsätter, ryska oljeraffinaderier och lager sprängs av ukrainska drönare och ekonomin utmanas.

Den ryska toppekonomen Sergei Guriev säger att Putin får det allt svårare att dölja problemen.

– Putin måste nu säga ”ja, vi har träffar och nedslag och explosioner, men allt är under kontroll” – det är mycket kostsamt för honom, säger Guriev enligt Newsweek.

“Svårt att dölja”

Guriev, som tidigare rådgivit Dmitrij Medvedev, ser det som ett tecken att Putin faktiskt är ute och medger problem i ekonomin.

– Det här är väldigt svårt att dölja nu. Statsmedia rapporterar inte så mycket som man kan tro om alla de där problemen, men Putin måste redan tala om det här.

Läs mer: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office resp N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nya regler kan införas för Sveriges pensionärer

2026 08 29

Enklare regler vid ansökan om premiepension föreslås nu.

En utredning har sedan tidigare tillsatts om hur premiepensionssystemet kan bli enklare att förstå och bättre anpassat till pensionstiden.

Nu har regeringen tagit emot utredningens betänkande, där flera förändringar av premiepensionens utbetalningsalternativ föreslås.

Ska bli enklare

Premiepensionen får en allt större betydelse för den framtida pensionen.

Det konstaterar äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

– Samtidigt visar utredningen att många pensionärer har svårt att förstå skillnaderna mellan dagens utbetalningsalternativ som är väldigt lika varandra, säger hon.

– Därför är det viktigt att se över hur systemet kan göras enklare, tydligare och mer kostnadseffektivt samtidigt som valfriheten värnas.

Har svårt att förstå

När premiepensionen ska börja betalas ut måste spararen välja mellan att antingen vara kvar i fondförsäkringen eller flytta kapitalet till en traditionell försäkring.

Enligt utredningen är kunskapen om premiepensionens olika utbetalningsalternativ låg.

Många pensionärer har svårt att förstå skillnaden mellan produkterna.

Nu föreslås en enda statlig utbetalningsprodukt.

Regeringen menar att förvalsalternativet AP7 Såfa bättre uppfyller det lagfästa målet för premiepensionen.

Läs mer: Här satsar svenskarna sina sparpengar

Kan upphöra

Utredningen föreslår att staten framöver bara ska erbjuda en statlig utbetalningsprodukt för premiepensionen.

– Den traditionella försäkringen föreslås därför upphöra för nytecknande, förklarar regeringen.

– Samtidigt föreslås att det ska vara möjligt att välja bort den traditionella försäkringen för de som redan valt – något som inte är möjligt idag.

Oklart när

Regeringen betonar också att den valfrihet som finns på fondtorget ska finnas kvar även under pensionstiden för den som själv vill välja hur premiepensionskapitalet ska förvaltas.

Det är däremot oklart när de nya reglerna ska införas om förslaget blir verklighet.

Läs mer: Oväntad kostnad för många svenskar – myndighet varnar

Foto: N. Andersson Regeringskansliet resp T Miroshnichenko

Text: Redaktionen