KYRKOVALET: Här är första valresultaten – Vänstern ökar

2021 09 19

Vänstern ökar rejält i kyrkovalet enligt de första preliminära valresultaten.

Vänstern i Svenska Kyrkan ökar från 3,75 % till 6,07 % vilket ger en ökning från 9 till 15 mandat.

Även Miljöpartiet i Svenska Kyrkan och Posk; Partipolitiskt Obundna i Svenska Kyrkan, går framåt liksom Alternativ för Sverige som får 3 mandat när drygt hälften av rösterna räknats till kyrkans riksdag, kyrkomötet. Samtidigt backar Socialdemokraterna, Centerpartiet och SD. Men Socialdemokraterna är fortfarande klart största nomineringsgruppen.

Det visar de första siffrorna från Svenska Kyrkans valvaka. Här är de första siffrorna. Antal valdistrikt vars röster redovisats: 1296 av 2138.

OBS: Håll mobilen i sidledd för att se hela resultatet inklusive förändringen jämfört med kyrkovalet 2017.

  2021 2017
Nomineringsgrupp % Antal Mandat* % Antal Mandat
Alternativ för Sverige (AfS) 1,33 5347 3      
Arbetarepartiet - Socialdemokraterna (s) 27,15 108991 69 30,34 293795 76
Borgerligt alternativ (BorgA) 7,29 29264 18 8,80 85216 22
Centerpartiet (c) 12,67 50853 32 13,69 132594 34
Fria liberaler i Svenska kyrkan FiSK (FiSK) 1,29 5177 3 2,94 28519 7
FRIMODIG KYRKA (FK) 3,96 15907 10 3,97 38440 10
Gröna Kristna (Gk) 0,14 579 0 0,17 1598 0
Himmel och Jord (HoJ) 0,60 2395 1      
Kristdemokrater i Svenska kyrkan (kr) 2,88 11545 7 2,97 28730 7
Kyrklig samverkan i Visby stift (KysV) 0,15 607 0 0,12 1202 0
Miljöpartister i Svenska kyrkan De Gröna (MPSKDG) 3,04 12191 8 2,38 23088 6
Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) 19,75 79268 49 17,06 165171 43
Sverigedemokraterna (SD) 8,37 33587 21 9,27 89819 24
Vänstern i Svenska Kyrkan (ViSK) 6,07 24368 15 3,75 36365 9
ÖPPEN KYRKA -- en kyrka för alla (ÖKA) 5,32 21375 13 4,42 42777 11

Foto: Svenska Kyrkan, Magnus Aronsson


Jätteras mellan Sverige och USA

2026 04 21

Sveriges export till USA störtdyker.

Under 2025 sjönk exporten med 9,2 procent jämfört med föregående år.

Det visar en färsk undersökning från Länsförsäkringar, rapporterar DN.

Nedgången markerar en historisk vändpunkt.

– 2025 blev året då USA gick från att driva till att dämpa svensk export. Det för exporten negativt påverkande smörgåsbordet med tullar, ökad geopolitisk osäkerhet och en svagare dollar drog ned exporten till USA, säger Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg till tidningen.

Tullarna pekas ut

Efter USA:s president Donald Trumps kraftiga tullhöjningar i april 2025 har svensk varuexport haft en nedåtgående trend.

– Sveriges samlade varuimport har sjunkit något sedan tullarna infördes, fastslår Kommerskollegium i en analys.

Den minskade exporten till USA ligger bakom nedgången. Svensk export till andra länder är relativt oförändrad.

Allvarligt för flera län

Att exporten minskar till USA är extra allvarligt för regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden. 

– Effekterna blir särskilt tydliga i län där USA utgör en stor andel av exporten. I Västra Götaland, Uppsala och Västernorrland väger USA tungt som exportmarknad, vilket gör att minskad export slår hårt mot ekonomin i dessa län, säger Alexandra Stråberg till DN. 

LÄS MER: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas 

Varnar för läkemedelsbranschen

Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i somras.

LÄS OCKSÅ: Ukrainskt genombrott – första gången någonsin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


”Helvetet” har kommit till Ryssland

2026 04 20

Hamnen i ryska Tuapse står i lågor. 

Detta efter en massiv ukrainsk drönarattack mot oljeraffinaderiet i staden, som ligger vid Svarta havet drygt tio mil söder om Krasnodar.

– Stora lågor sågs slå ut från området samtidigt som rapporter om att minst två lagringstankar brann vid raffinaderiet, uppger Kyiv Independent.

Flera invånare rapporterar om explosioner och på nätet cirkulerar bilder och filmer från platsen.

– Förväxla det inte med helvetet, framhåller en användare på X.

Nav för exporten

Oljeraffinaderiet i Tuapse, som är ett nav för den ryska oljeexporten, är en anläggning som tillhör jätten Rosneft och är ett av de tio största raffinaderierna i Ryssland.

Hela tolv miljoner ton råolja kan raffineras per år i anläggningen, enligt den ukrainska tidningen.

Syftet med denna och liknande attacker är att slå mot Rysslands viktigaste inkomstkälla, i synnerhet i takt med att Irankriget fått oljepriserna att skjuta i höjden.

Enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har ukrainska attacker mot den ryska oljan resulterat i förlorade oljeintäkter på minst 2,3 miljarder dollar för Ryssland.

Och den siffran gäller enbart mars månad.

– Jag är tacksam mot alla våra krigare för deras precision. Vi kommer att fortsätta detta arbete i april, sade Zelenskyj i helgen enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Trump: Världen brukade skratta åt oss

40 procent av kapaciteten

Nattens drönarattack, som brukligt inte kommenterats av den ukrainska militären, mot Tuapse är den andra inom enbart ett par dagar. 

Förra månaden rapporterades att drygt 40 procent av Rysslands potentiella oljeexport satts på spel, till följd av ukrainska långdistansattacker och beslagtaganden av fartyg inom den ryska skuggflottan.

Den senaste tidens ökade oljepriser har emellertid varit goda nyheter för Ryssland.

Förra veckan uppgraderade Internationella valutafonden, IMF, sin prognos för Rysslands tillväxt med 0,3 procent. 

Uppskattningen just nu är att Rysslands ekonomi kommer att växa med 1,1 procent under 2026.

LÄS MER: USA och Ukraina överens – premiärministern bekräftar

Foto: Exilnova_plus/Sociala medier

Text: Redaktionen