KYRKOVALET: Här är första valresultaten – Vänstern ökar

2021 09 19

Vänstern ökar rejält i kyrkovalet enligt de första preliminära valresultaten.

Vänstern i Svenska Kyrkan ökar från 3,75 % till 6,07 % vilket ger en ökning från 9 till 15 mandat.

Även Miljöpartiet i Svenska Kyrkan och Posk; Partipolitiskt Obundna i Svenska Kyrkan, går framåt liksom Alternativ för Sverige som får 3 mandat när drygt hälften av rösterna räknats till kyrkans riksdag, kyrkomötet. Samtidigt backar Socialdemokraterna, Centerpartiet och SD. Men Socialdemokraterna är fortfarande klart största nomineringsgruppen.

Det visar de första siffrorna från Svenska Kyrkans valvaka. Här är de första siffrorna. Antal valdistrikt vars röster redovisats: 1296 av 2138.

OBS: Håll mobilen i sidledd för att se hela resultatet inklusive förändringen jämfört med kyrkovalet 2017.

	2021			2017
Nomineringsgrupp	%	Antal	Mandat*	%	Antal	Mandat
Alternativ för Sverige (AfS)	1,33	5347	3
Arbetarepartiet - Socialdemokraterna (s)	27,15	108991	69	30,34	293795	76
Borgerligt alternativ (BorgA)	7,29	29264	18	8,80	85216	22
Centerpartiet (c)	12,67	50853	32	13,69	132594	34
Fria liberaler i Svenska kyrkan FiSK (FiSK)	1,29	5177	3	2,94	28519	7
FRIMODIG KYRKA (FK)	3,96	15907	10	3,97	38440	10
Gröna Kristna (Gk)	0,14	579	0	0,17	1598	0
Himmel och Jord (HoJ)	0,60	2395	1
Kristdemokrater i Svenska kyrkan (kr)	2,88	11545	7	2,97	28730	7
Kyrklig samverkan i Visby stift (KysV)	0,15	607	0	0,12	1202	0
Miljöpartister i Svenska kyrkan De Gröna (MPSKDG)	3,04	12191	8	2,38	23088	6
Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK)	19,75	79268	49	17,06	165171	43
Sverigedemokraterna (SD)	8,37	33587	21	9,27	89819	24
Vänstern i Svenska Kyrkan (ViSK)	6,07	24368	15	3,75	36365	9
ÖPPEN KYRKA -- en kyrka för alla (ÖKA)	5,32	21375	13	4,42	42777	11

Foto: Svenska Kyrkan, Magnus Aronsson

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)