KYRKOVALET: Här är första valresultaten – Vänstern ökar

2021 09 19

Vänstern ökar rejält i kyrkovalet enligt de första preliminära valresultaten.

Vänstern i Svenska Kyrkan ökar från 3,75 % till 6,07 % vilket ger en ökning från 9 till 15 mandat.

Även Miljöpartiet i Svenska Kyrkan och Posk; Partipolitiskt Obundna i Svenska Kyrkan, går framåt liksom Alternativ för Sverige som får 3 mandat när drygt hälften av rösterna räknats till kyrkans riksdag, kyrkomötet. Samtidigt backar Socialdemokraterna, Centerpartiet och SD. Men Socialdemokraterna är fortfarande klart största nomineringsgruppen.

Det visar de första siffrorna från Svenska Kyrkans valvaka. Här är de första siffrorna. Antal valdistrikt vars röster redovisats: 1296 av 2138.

OBS: Håll mobilen i sidledd för att se hela resultatet inklusive förändringen jämfört med kyrkovalet 2017.

	2021			2017
Nomineringsgrupp	%	Antal	Mandat*	%	Antal	Mandat
Alternativ för Sverige (AfS)	1,33	5347	3
Arbetarepartiet - Socialdemokraterna (s)	27,15	108991	69	30,34	293795	76
Borgerligt alternativ (BorgA)	7,29	29264	18	8,80	85216	22
Centerpartiet (c)	12,67	50853	32	13,69	132594	34
Fria liberaler i Svenska kyrkan FiSK (FiSK)	1,29	5177	3	2,94	28519	7
FRIMODIG KYRKA (FK)	3,96	15907	10	3,97	38440	10
Gröna Kristna (Gk)	0,14	579	0	0,17	1598	0
Himmel och Jord (HoJ)	0,60	2395	1
Kristdemokrater i Svenska kyrkan (kr)	2,88	11545	7	2,97	28730	7
Kyrklig samverkan i Visby stift (KysV)	0,15	607	0	0,12	1202	0
Miljöpartister i Svenska kyrkan De Gröna (MPSKDG)	3,04	12191	8	2,38	23088	6
Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK)	19,75	79268	49	17,06	165171	43
Sverigedemokraterna (SD)	8,37	33587	21	9,27	89819	24
Vänstern i Svenska Kyrkan (ViSK)	6,07	24368	15	3,75	36365	9
ÖPPEN KYRKA -- en kyrka för alla (ÖKA)	5,32	21375	13	4,42	42777	11

Foto: Svenska Kyrkan, Magnus Aronsson

Polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2026 03 10

Under de närmaste dagarna kommer fler poliser att synas på och längs vägarna.

Detta eftersom polisen genomför extra hastighetskontroller över hela landet den här veckan.

I synnerhet kommer polisen att vara mer närvarande på vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt. Dessa vägar är överrepresenterade i olycksstatistiken.

Målet: Ingen ska dö eller skadas

Den nationella trafikveckan är en del av det övergripande målet för svenskt trafiksäkerhetsarbete, Nollvisionen. Tillsammans med andra myndigheter arbetar polisen för att ingen ska dö eller skadas i trafiken.

Att hålla rätt hastighet kan vara helt avgörande för hur allvarliga följder en trafikolycka får.

– Genom att hålla rätt hastighet ökar möjligheterna att reagera i tid vid en oväntad händelse och det är avgörande för hur allvarliga skador man får vid en olycka. Håller vi hastighetsgränserna kan vi tillsammans rädda upp till 50 liv varje år, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket.

Därför berättar polisen i förväg

Varje år genomför polisen flera nationella trafikveckor med olika fokusområden.

Enligt Polismyndigheten är insatsveckor i trafiken ett effektivt sätt att få trafikanter att sänka hastigheten, vilket också är anledningen till att polisen berättar om insatserna i förväg.

– Det kanske kan verka märkligt att vi informerar i förväg om hastighetskontroller men vi ser att människor i större utsträckning följer hastighetsbegränsningarna under våra insatsveckor. Det märks också på olycksstatistiken, säger polisens trafikstrateg Ursula Edström.

– Polisens yttersta mål med att finnas i trafiken är inte att bötfälla någon, utan att alla trafikanter som rör sig på vägarna ska kunna komma fram tryggt och säkert.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

FAKTA: Polisens trafikveckor

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år.

- Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

- Syftet med veckorna är att kraftsamla resurser och göra samstämmiga kontroller i hela EU. Polisen arbetar i trafikmiljön alla andra veckor på året också.

Källa: Polismyndigheten

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har gjort ett enormt misstag

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

Sänk skatt ”omedelbart” – skarpt krav från SD

2026 03 10

Jimmie Åkesson (SD) vill se en skatt sänkas på grund av oroligheterna i Mellanöstern.

USA och Israel fortsätter att attackera mål i Iran.

Iran fortsätter att attackera Gulfstaterna.

Hormuzsundet är i princip stängt – och oljepriserna har rusat rejält.

Nu vill Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson att drivmedelsskatten ska sänkas “omedelbart”, skriver han i Aftonbladet Debatt.

“Omedelbart”

Bilister börjar redan märka av högre priser vid pump.

Nu uppmanar Jimmie Åkesson (SD) regeringen att “omedelbart” samla en krisgrupp för energipriser och ekonomisk beredskap.

Och, skriver Åkesson.

– En omedelbar åtgärd bör vara att snabbt utreda hur reduktionsplikten på såväl bensin som diesel kan sänkas till noll.

“Kommer lyfta frågan”

Sverigedemokraterna kommer enligt Åkesson i de pågående budgetförhandlingarna att lyfta frågan om sänkt skatt på bensin och diesel.

– För bensinen finns ett visst handlingsutrymme. Det är fullt möjligt att sänka bensinpriset med någon krona per liter, vilket skulle göra verklig skillnad för många hushåll och företag, menar han.

Regeringen bör enligt SD-ledaren ansöka om tillstånd från EU-kommissionen att tillfälligt sänka dieselskatten “mer än vad dagens regler tillåter”.

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Börsstöket fortsätter

Samtidigt fortsätter börsstöket mot bakgrund av oron i Mellanöstern.

På hemmaplan stängde OMXSPI ner med 1,66 procent – och storbolagsindexet OMXS30 backade med en och en halv procent, enligt data från Marketwatch.

Viss återhämtning i USA

Men på andra sidan Atlanten syns tecken på viss återhämtning.

I skrivande stund backar det ledande amerikanska indexet S&P 500 med omkring 0,4 procent.

Detta efter att ha varit ner närmare en och en halv procent tidigare under måndagen.

Läs mer: "Fruktansvärt att se” – rysk vansinnesattack fångad på film

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen