Läkare varnar: Barn som åker pulka löper stor risk

2026 02 22

Föräldrar uppmanas att tänka på en sak när barnen åker pulka.

Riktig vinter med mycket snö är en stor lycka för många barn, som gärna ger sig ut i pulkabacken.

Men många barn utsätter sig för en onödig fara när de åker pulka, varnar försäkringsbolag och läkare.

Kan bli allvarligt

4 av 10 föräldrar uppger att deras barn inte använder hjälm när de åker pulka, enligt en Novus undersökning som har tagits fram på uppdrag av Trygg-Hansa.

Nu varnar läkare för att konsekvenserna kan bli allvarligare än många tror.

En kraftig smäll mot huvudet kan leda till att hjärnan skakar till inne i kraniet, rapporterar TV4.

– Och när det händer så kan man då få små små mikroskopiska skador i hjärnan. Då kan man få de symtom som vi kallar hjärnskakning, säger Viktoria Bove, sektionschef akutsjukvård barn i Solna, till kanalen.

Har man riktigt otur kan det bli ännu värre än så.

– I värsta fall kan det vara så att man får en skada i skallbenet, att det går sönder. Och då kan man ju få en hjärnblödning, säger Viktoria Bove till kanalen.

LÄS OCKSÅ: USA utlyser nödläge – tusentals flyg inställda

”Alla barn är olika”

Bland föräldrar med barn i åldern 2-9 år svarar var tredje, 34 procent, att deras barn inte använder hjälm när de åker pulka.

Trygg-Hansa menar att siffrorna är förvånande.

– Barn bör ha hjälm när de åker i pulkabacken, särskilt små barn upp till 7 års ålder och då ska det vara en hjälm med grönt spänne enligt svensk standard, säger Lisa Halvorsen, barn- och personförsäkringsexpert på Trygg-Hansa, i ett uttalande.

Föräldrarna har ett stort ansvar för att se efter sina barn, menar hon.

– Alla barn är olika och det är viktigt att föräldrarna själva bedömer barnens behov av hjälm baserat på deras mognadsnivå, vissa barn behöver hjälm längre upp i åldrarna och självklart är det alltid säkrast att ha hjälm i backen, säger hon.

Bland föräldrar med barn i åldern 10-17 år svarar 44 procent att deras barn inte använder hjälm när de åker pulka.

Att använda hjälm är viktigt oavsett om barnet åker pulka, tefat, stjärtlapp, madrass, kälke eller snowracer, understryker Trygg-Hansa.

Huvudskador och hjärnskador är vanliga olyckor i samband med pulkaåkning, och det kan leda till besök hos akuten och även längre sjukhusvistelser, enligt försäkringsbolaget.

LÄS OCKSÅ: Storskaliga attacker i Asien – dussintals döda

Foto: Johann Jaritz Wikimedia  resp Øyvind Holmstad Wikimedia 

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen