13 okt 2027 (använd ej på SoMe)

Larm om svenskars matvanor: “Håll igen på detta”

2025 04 28

Svenskarna bör passa sig för kött – och särskilt för chark, som korv eller bacon. Det meddelar Livsmedelsverket.

Mycket frukt och grönt – och bra mycket mindre av läsk, godis och alkohol.

Så sammanfattar Livsmedelsverket sina nya kostråd.

För alla köttälskare innebär råden också en dyster läsning – 350 gram per vecka ska numera räcka per vuxen svensk.

“Vilar på stark vetenskaplig grund”

Under måndagen lämnar Livsmedelsverket sitt svar på regeringsuppdraget om att uppdatera de svenska kostråden.

Samtidigt presenterar man också de nya kostråden för vuxna.

– Råden utgår från vad som är bra för hälsan att äta, och vilar på en stark vetenskaplig grund, uppger Livsmedelsverket i ett uttalande.

Sammanfattningsvis rekommenderas en balanserad kost, med mycket frukt och grönsaker, baljväxter som bönor, ärter och linser – och så förstås fullkorn och fisk.

Läs mer: Indien nära militärt anfall

Största riskfaktorn – efter tobak

Enligt Livsmedelsverket är ohälsosamma matvanor den största riskfaktorn för ohälsa i Sverige strax efter tobak.

– Mer än 100 000 fall av cancer och hjärt- och kärlsjukdom kan förebyggas varje år om alla vuxna äter i linje med kostråden, framhåller myndigheten i sin rapport.

Däremot bör svenskarna hålla igen på det söta, salta och feta i form av godis och tilltugg. 

Dystert besked för köttätare

Dessutom nås alla köttälskare av ett trist besked – numera rekommenderas nämligen inte mer än 350 gram kött per person och vecka.

“Bara en liten del” av dessa gram bör utgöras av chark, som korv eller bacon.

Se Livsmedelsverkets nya kostråd sammanfattade i listan nedan.

Läs mer: Trump inför språkkrav

Livsmedelsverkets kostråd – i korthet

  • Håll igen på det söta, salta och feta – läsk, sötsaker och snacks.
  • Ät mycket grönsaker, frukt och bär, minst 500 gram om dagen, gärna mer.
  • Ät bönor, ärter och linser ofta – gärna varje dag.
  • Välj fullkorn när du äter bröd, pasta och gryn.
  • Ät fisk två-tre gånger i veckan.
  • Ät gärna kött, men inte så mycket. Helst inte mer än 350 gram per vecka från nöt, gris och lamm. Det motsvarar 400–500 gram före tillagning. Bara en liten del bör vara chark, som korv och bacon.
  • Ät mejeriprodukter varje dag, gärna syrade sorter som fil eller yoghurt.
  • Välj rapsolja och andra Nyckelhålsmärkta matfetter i matlagning och på smörgås.
  • Ät gärna två-tre matskedar osaltade nötter om dagen. Fröer är också bra för hälsan.
  • Ät högst 6 gram salt om dagen. Välj joderat salt.
  • Håll igen på alkohol.

Källa: Livsmedelsverket

Läs också: Enkelt prov kan visa om du har cancer

Foto: Axfood

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


22 nov 2026

Ny mätning: Plötslig ökning bland väljarna

2026 11 22

En ny mätning visar att svenskarna har ändrat uppfattning.

Det har nu gått 70 dagar utan att en ny regering har kommit på plats.

En mätning från i oktober visade att 39 procent av svenskarna då var för ett extraval, och 40 procent var emot. Resten var osäkra kring hur de kände.

Nu visar en ny mätning att det har skett en plötslig ökning kring hur många svenskar som ställer sig positivt till ett extraval, rapporterar TV4.

Plötslig ökning

Nu är 44 procent positiva till ett extraval, medan 36 procent är negativa.

Kalmarbon Annika är en av de som vill se extraval.

– Jag tror vi är nära och jag hoppas på att det blir ett omval. Jag tycker det har varit jättejobbigt. De har dagisnivå, de kan aldrig bestämma sig och de skyller på varandra, säger hon. 

Är mer positiva

Inställningen till extraval skiljer sig beroende på partisympatier.

Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare är 73 procent positiva, medan bara sju procent av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är det.

– Förutsättningarna kommer ändras med ett nyval dels för att tyvärr tror jag att Socialdemokraterna kommer lida av det här i och med att man har hittat en lösning på det, säger göteborgaren Glenn.

Läs mer: 61 procent för Magdalena Andersson

Senaste nytt

Medieuppgifter gör gällande att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har förhandlat fram ett nytt bud som har lämnats över till Vänsterpartiet, rapporterar SVT.

V-toppen Ida Gabrielsson meddelar dock att hon inte har tagit del av det.

“Inte sett skymten av det”

Gabrielsson framhåller att “ska man bygga förtroendefulla samarbeten och genomföra konstruktiva förhandlingar är det nog bättre att ta sådana diskussioner direkt med varandra”.

– Går och lägger mig, utan att ha sett skymten av detta totalpaket till V. Men Expressen verkar ha fått besked om det, till skillnad från V, vars mandat C, S och MP ju efterfrågar, skriver hon på X.

Läs mer: 60-plussare kan gå före i bostadskön

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp  F Uusitalo | valtioneuvoston kansliahttps://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/51919260031/ resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen