Larm om svenskars matvanor: “Håll igen på detta”

2025 04 28

Mycket frukt och grönt – och bra mycket mindre av läsk, godis och alkohol.

Så sammanfattar Livsmedelsverket sina nya kostråd.

För alla köttälskare innebär råden också en dyster läsning – 350 gram per vecka ska numera räcka per vuxen svensk.

“Vilar på stark vetenskaplig grund”

Under måndagen lämnar Livsmedelsverket sitt svar på regeringsuppdraget om att uppdatera de svenska kostråden.

Samtidigt presenterar man också de nya kostråden för vuxna.

– Råden utgår från vad som är bra för hälsan att äta, och vilar på en stark vetenskaplig grund, uppger Livsmedelsverket i ett uttalande.

Sammanfattningsvis rekommenderas en balanserad kost, med mycket frukt och grönsaker, baljväxter som bönor, ärter och linser – och så förstås fullkorn och fisk.

Läs mer: Indien nära militärt anfall

Största riskfaktorn – efter tobak

Enligt Livsmedelsverket är ohälsosamma matvanor den största riskfaktorn för ohälsa i Sverige strax efter tobak.

– Mer än 100 000 fall av cancer och hjärt- och kärlsjukdom kan förebyggas varje år om alla vuxna äter i linje med kostråden, framhåller myndigheten i sin rapport.

Däremot bör svenskarna hålla igen på det söta, salta och feta i form av godis och tilltugg. 

Dystert besked för köttätare

Dessutom nås alla köttälskare av ett trist besked – numera rekommenderas nämligen inte mer än 350 gram kött per person och vecka.

“Bara en liten del” av dessa gram bör utgöras av chark, som korv eller bacon.

Se Livsmedelsverkets nya kostråd sammanfattade i listan nedan.

Läs mer: Trump inför språkkrav

Livsmedelsverkets kostråd – i korthet

• Håll igen på det söta, salta och feta – läsk, sötsaker och snacks.
• Ät mycket grönsaker, frukt och bär, minst 500 gram om dagen, gärna mer.
• Ät bönor, ärter och linser ofta – gärna varje dag.
• Välj fullkorn när du äter bröd, pasta och gryn.
• Ät fisk två-tre gånger i veckan.
• Ät gärna kött, men inte så mycket. Helst inte mer än 350 gram per vecka från nöt, gris och lamm. Det motsvarar 400–500 gram före tillagning. Bara en liten del bör vara chark, som korv och bacon.
• Ät mejeriprodukter varje dag, gärna syrade sorter som fil eller yoghurt.
• Välj rapsolja och andra Nyckelhålsmärkta matfetter i matlagning och på smörgås.
• Ät gärna två-tre matskedar osaltade nötter om dagen. Fröer är också bra för hälsan.
• Ät högst 6 gram salt om dagen. Välj joderat salt.
• Håll igen på alkohol.

Källa: Livsmedelsverket

Läs också: Enkelt prov kan visa om du har cancer

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen