Larm om svenskars matvanor: “Håll igen på detta”

2025 04 28

Svenskarna bör passa sig för kött – och särskilt för chark, som korv eller bacon. Det meddelar Livsmedelsverket.

Mycket frukt och grönt – och bra mycket mindre av läsk, godis och alkohol.

Så sammanfattar Livsmedelsverket sina nya kostråd.

För alla köttälskare innebär råden också en dyster läsning – 350 gram per vecka ska numera räcka per vuxen svensk.

“Vilar på stark vetenskaplig grund”

Under måndagen lämnar Livsmedelsverket sitt svar på regeringsuppdraget om att uppdatera de svenska kostråden.

Samtidigt presenterar man också de nya kostråden för vuxna.

– Råden utgår från vad som är bra för hälsan att äta, och vilar på en stark vetenskaplig grund, uppger Livsmedelsverket i ett uttalande.

Sammanfattningsvis rekommenderas en balanserad kost, med mycket frukt och grönsaker, baljväxter som bönor, ärter och linser – och så förstås fullkorn och fisk.

Läs mer: Indien nära militärt anfall

Största riskfaktorn – efter tobak

Enligt Livsmedelsverket är ohälsosamma matvanor den största riskfaktorn för ohälsa i Sverige strax efter tobak.

– Mer än 100 000 fall av cancer och hjärt- och kärlsjukdom kan förebyggas varje år om alla vuxna äter i linje med kostråden, framhåller myndigheten i sin rapport.

Däremot bör svenskarna hålla igen på det söta, salta och feta i form av godis och tilltugg.

Dystert besked för köttätare

Dessutom nås alla köttälskare av ett trist besked – numera rekommenderas nämligen inte mer än 350 gram kött per person och vecka.

“Bara en liten del” av dessa gram bör utgöras av chark, som korv eller bacon.

Se Livsmedelsverkets nya kostråd sammanfattade i listan nedan.

Läs mer: Trump inför språkkrav

Livsmedelsverkets kostråd – i korthet

Håll igen på det söta, salta och feta – läsk, sötsaker och snacks.
Ät mycket grönsaker, frukt och bär, minst 500 gram om dagen, gärna mer.
Ät bönor, ärter och linser ofta – gärna varje dag.
Välj fullkorn när du äter bröd, pasta och gryn.
Ät fisk två-tre gånger i veckan.
Ät gärna kött, men inte så mycket. Helst inte mer än 350 gram per vecka från nöt, gris och lamm. Det motsvarar 400–500 gram före tillagning. Bara en liten del bör vara chark, som korv och bacon.
Ät mejeriprodukter varje dag, gärna syrade sorter som fil eller yoghurt.
Välj rapsolja och andra Nyckelhålsmärkta matfetter i matlagning och på smörgås.
Ät gärna två-tre matskedar osaltade nötter om dagen. Fröer är också bra för hälsan.
Ät högst 6 gram salt om dagen. Välj joderat salt.
Håll igen på alkohol.

Källa: Livsmedelsverket

Läs också: Enkelt prov kan visa om du har cancer

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish.

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring.

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning.

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka.

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden.

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna.

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata

Text: Redaktionen