Larmet från krigszonen: Folk attackerar varandra för mat

2022 03 10

Hundratusentals personer saknar vatten,  mat, värme, elektricitet och medicin.

Larmet kommer från Röda korsets internationella kommitté och handlar om situationen i den belägrade staden Mariupol i sydöstra Ukraina.

Samtal från röstmeddelanden

Informationen förmedlas av  Röda delegationschef Sasha Volkov, i en ljudinspelning som brittiska tidningen The Guardian tagit del av.

Han varnar för att den humanitära situationen i staden börjar bli ”allt mer  allvarlig och desperat”.

Attackerar varandra för mat

– Folk börjar attackera varandra för mat, säger han till The Guardian och berättar att samtliga apotek och livsmedelsbutiker är tömda på varor sedan flera dagar tillbaka.

Vidare berättar Volkov att människor ”börjat förstöra bilar för att ta ut bensinen” och att han har fått rapporter om att människor inte har någon mat att ge till sina barn.

Staden är omringad

Staden, som har cirka 400 000 invånare, är sedan en vecka omringad av ryska trupper och utsätts dagligen för bombningar och tung artilleribeskjutning från den ryska armén. Flera försök att evakuera civila från staden i stor skala har hittills misslyckats.

Tusentals döda

Mer än 1200 personer uppges ha dödats i den belägrade hamnstaden, uppger biträdande borgmästaren Serhiy Orlov, som tillägger att siffran kan vara 3-4 gånger högre.  Tre personer, varav ett barn, uppges ha dött vid den ryska flygattacken, raporterar nyhetsbyrån AFP.

Bombade förlossningsklinik

Under onsdagen bombade Ryssland en förlossningsklinik i staden  och minst 17 personer skadades, enligt polisen i Donetsk-regionen, uppger CNN.

EU-ledare kallar den ryska attacken för ett krigsbrott, rapporterar AFP.  

Avskyvärt krigsbrott

– Mariupol är belägrat. Rysslands bombning av ett mödravårdssjukhus är ett avskyvärt krigsbrott, skriver EU:s utrikeschef Josep Borrell på Twitter.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen är instämmer med sin kollega.

– Jag är övertygad om att det här kan vara ett krigsbrott. Vi behöver en fullskalig utredning, skriver hon på Twitter.

Foto: MFA of Ukraine

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen