LARMET: Pensionärer kommer behöva köpa mindre mat

2025 01 17

Inga prissänkningar på mat finns i sikte.

Detta trots en minskad inflation i Sverige, framhåller Pensionärernas riksförbund, PRO, i ett uttalande på fredagen.

Organisationen släpper samtidigt en ny undersökning som visar att ökningen av matpriserna visserligen stabiliserades något under 2024, men fortfarande befinner sig på en hög nivå.

Det uppges vara så pass illa att många pensionärer sannolikt behöver handla mindre mat.

– Man kan inte pusta ut. Många med små marginaler måste nog dessvärre minska sina matinköp eller hitta alternativ av sämre kvalitet och lägre pris. Det blir lite mer torftigt helt enkelt, säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO, i en kommentar.

Inkomsterna ökar inte i samma takt

“Matkassen” som PRO har granskat består av 43 matvaror och utvalda varumärken.

Nästan 1 000 medlemmar i organisationen har deltagit i undersökningen som har genomförts i 680 butiker i mer eller mindre hela landet.

Resultatet visar att priserna under 2023 och 2024 stannat av jämfört med 2022.

Däremot har basvaror som ägg, mjölk, smör och kakao ökat med hisnande 30 procent sett över de senaste åren.

– Inkomsterna för pensionärer har inte alls stigit på samma sätt. Och det är inte bara matpriserna som ökar. Hyrorna skjuter i höjden och högkostnadsskyddet för mediciner ändras. Det blir sämre för dem som har det sämst, säger Åsa Lindestam.

34 procents skillnad mellan butiker

PRO understryker att årets prisundersökning visar stora skillnader i pris beroende på vilken butik som maten köps från.

Den billigaste matkassen gick på 1 201 kronor, medan den dyraste hela 1 608 kronor.

Det motsvarar en prisskillnad på 34 procent.

Som följd av resultatet i undersökningen går PRO ut med tre uppmaningar till landets pensionärer:

Ha koll på extrapriser! Ta reda på erbjudanden redan innan du går till butiken.
Var otrogen! Bli medlem i alla butikskedjor och ta vara på deras bonussystem.
Kolla jämförpriser! Bli inte lurad av lockpriser och flerpackserbjudanden.

Källa: PRO

LÄS MER: Nya siffror – här är Sveriges dyraste matkedja

Foto: V. Frolov

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen