LARMET: Pensionärer kommer behöva köpa mindre mat

2025 01 17

Inga prissänkningar på mat finns i sikte.

Detta trots en minskad inflation i Sverige, framhåller Pensionärernas riksförbund, PRO, i ett uttalande på fredagen.

Organisationen släpper samtidigt en ny undersökning som visar att ökningen av matpriserna visserligen stabiliserades något under 2024, men fortfarande befinner sig på en hög nivå.

Det uppges vara så pass illa att många pensionärer sannolikt behöver handla mindre mat.

– Man kan inte pusta ut. Många med små marginaler måste nog dessvärre minska sina matinköp eller hitta alternativ av sämre kvalitet och lägre pris. Det blir lite mer torftigt helt enkelt, säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO, i en kommentar.

Inkomsterna ökar inte i samma takt

“Matkassen” som PRO har granskat består av 43 matvaror och utvalda varumärken.

Nästan 1 000 medlemmar i organisationen har deltagit i undersökningen som har genomförts i 680 butiker i mer eller mindre hela landet.

Resultatet visar att priserna under 2023 och 2024 stannat av jämfört med 2022.

Däremot har basvaror som ägg, mjölk, smör och kakao ökat med hisnande 30 procent sett över de senaste åren.

– Inkomsterna för pensionärer har inte alls stigit på samma sätt. Och det är inte bara matpriserna som ökar. Hyrorna skjuter i höjden och högkostnadsskyddet för mediciner ändras. Det blir sämre för dem som har det sämst, säger Åsa Lindestam.

34 procents skillnad mellan butiker

PRO understryker att årets prisundersökning visar stora skillnader i pris beroende på vilken butik som maten köps från.

Den billigaste matkassen gick på 1 201 kronor, medan den dyraste hela 1 608 kronor.

Det motsvarar en prisskillnad på 34 procent.

Som följd av resultatet i undersökningen går PRO ut med tre uppmaningar till landets pensionärer:

Ha koll på extrapriser! Ta reda på erbjudanden redan innan du går till butiken.
Var otrogen! Bli medlem i alla butikskedjor och ta vara på deras bonussystem.
Kolla jämförpriser! Bli inte lurad av lockpriser och flerpackserbjudanden.

Källa: PRO

LÄS MER: Nya siffror – här är Sveriges dyraste matkedja

Foto: V. Frolov

Text: Redaktionen

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa.

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen