LARMET: Stor matkedja i Sverige förutspås lägga ned helt

2025 05 01

Axfood, som äger bland annat Willys och Hemköp, lovade under förra året “omfattande satsningar” för kunderna.

Bakgrunden till löftet var till stor del det omtalade förvärvet av City Gross.

Men det första halvåret med tillskottet har varit dyster läsning för matjätten. Under årets första kvartal backade kedjan 118 miljoner kronor.

Och enligt Ulf Johansson, handelsprofessor vid Lunds universitet, lever City Gross på lånad tid.

Han ser framför sig att matbutikerna lägger ned helt.

– Jag tror inte att City Gross finns så länge till, märket är för okänt och det handlar också om ganska få butiker. Varför kämpa för att bevara ett varumärke när man i koncernen har andra etablerade varumärken? säger Ulf Johansson till Dagligvarunytt.

Byter ut mot Willys

Professorn förutsåg “varumärkets död” redan vid uppköpet, skriver tidningen.

Bedömningen har året efter förvärvet inte ändrats. Särskilt inte eftersom Axfood har börjat göra en vana av att konvertera City Grossbutiker till Willysbutiker istället.

Bland annat har så skett i Bromma och Borlänge.

– Det här är ett läge som passar vårt koncept. Willys kommer att vara ett attraktivt alternativ för kunder som prioriterar snabb och smidig handling till låga priser, säger Heinz Möller, etableringschef på Willys, om att kedjan tar över City Gross butikslokaler på Stora Tuna i Borlänge.

"Kommer inte leva vidare"

Enligt Ulf Johansson skickar det signaler om att Axfood inte litar på City Gross.

– Varumärket kommer inte att leva vidare, det dog med Bergendahls. Willys är ett mycket starkare varumärke, säger handelsprofessorn.

Även analysföretaget Yougov pekar på utmaningar, inte minst gällande en låg kundlojalitet. Mindre än 20 procent av svenska folket handlar på City Gross, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt, och största utmaningen blir att behålla befintliga kunder.

Sänker priserna

Förra veckan meddelade City Gross att man går fram med en omfattande prissänkning.

– Vi vill göra det enklare för våra kunder att få ihop vardagen, utan att tumma på kvaliteten. Därför sänker vi priserna på de varor som våra kunder handlar mest av – från färskvaror till basvaror i skafferiet, sade Patrick Grabenbauer, vd för City Gross, i fredags.

Sänkningen gäller i alla butiker i hela Sverige. Beslutet kommer efter att kedjan gjort en “en omfattande prisöversyn”.

Förra året pekades City Gross ut som Sveriges dyraste livsmedelskedja av oberoende sajten Matpriskollen.

LÄS MER: Miljardförlust för Coop – butiker i fara

Foto: Gustav Kaiser, Axfood

Text: Redaktionen

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det.

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar.

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer.

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen