LARMET: Stor matkedja i Sverige förutspås lägga ned helt

2025 05 01

Axfood, som äger bland annat Willys och Hemköp, lovade under förra året “omfattande satsningar” för kunderna.

Bakgrunden till löftet var till stor del det omtalade förvärvet av City Gross.

Men det första halvåret med tillskottet har varit dyster läsning för matjätten. Under årets första kvartal backade kedjan 118 miljoner kronor.

Och enligt Ulf Johansson, handelsprofessor vid Lunds universitet, lever City Gross på lånad tid.

Han ser framför sig att matbutikerna lägger ned helt.

– Jag tror inte att City Gross finns så länge till, märket är för okänt och det handlar också om ganska få butiker. Varför kämpa för att bevara ett varumärke när man i koncernen har andra etablerade varumärken? säger Ulf Johansson till Dagligvarunytt.

Byter ut mot Willys

Professorn förutsåg “varumärkets död” redan vid uppköpet, skriver tidningen.

Bedömningen har året efter förvärvet inte ändrats. Särskilt inte eftersom Axfood har börjat göra en vana av att konvertera City Grossbutiker till Willysbutiker istället.

Bland annat har så skett i Bromma och Borlänge.

– Det här är ett läge som passar vårt koncept. Willys kommer att vara ett attraktivt alternativ för kunder som prioriterar snabb och smidig handling till låga priser, säger Heinz Möller, etableringschef på Willys, om att kedjan tar över City Gross butikslokaler på Stora Tuna i Borlänge.

"Kommer inte leva vidare"

Enligt Ulf Johansson skickar det signaler om att Axfood inte litar på City Gross.

– Varumärket kommer inte att leva vidare, det dog med Bergendahls. Willys är ett mycket starkare varumärke, säger handelsprofessorn.

Även analysföretaget Yougov pekar på utmaningar, inte minst gällande en låg kundlojalitet. Mindre än 20 procent av svenska folket handlar på City Gross, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt, och största utmaningen blir att behålla befintliga kunder.

Sänker priserna

Förra veckan meddelade City Gross att man går fram med en omfattande prissänkning.

– Vi vill göra det enklare för våra kunder att få ihop vardagen, utan att tumma på kvaliteten. Därför sänker vi priserna på de varor som våra kunder handlar mest av – från färskvaror till basvaror i skafferiet, sade Patrick Grabenbauer, vd för City Gross, i fredags.

Sänkningen gäller i alla butiker i hela Sverige. Beslutet kommer efter att kedjan gjort en “en omfattande prisöversyn”.

Förra året pekades City Gross ut som Sveriges dyraste livsmedelskedja av oberoende sajten Matpriskollen.

LÄS MER: Miljardförlust för Coop – butiker i fara

Foto: Gustav Kaiser, Axfood

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen