LARMET: Världens fjärde mest populära webbsida kan raderas

2024 09 13

Hemsidan beskrivs som “världens viktigaste kunskapsplattform”.

Men nu är omåttligt välbesökta Wikipedia i fara.

Sajten, som grundades redan 2001, står inför en “existentiell kris” och riskerar att försvinna helt från internet.

Det larmet kommer i samband med toppmötet och “Wikimania-konferensen” som nyligen ägde rum i Polen, rapporterar The Guardian.

– Många av talarna framhöll hur Wikipedia står inför ett existentiellt hot om att försvinna i dunkel eller förfalla, understryker tidningens techjournalist Stephen Harrison, som även är författare till boken “The Editors”, en roman inspirerad av Wikipedia.

Synligheten går förlorad

Det refereras till Wikipedia i enorma mängder. I allt från uppsatser på gymnasiet till AI-sammanfattningar av exempelvis ChatGPT.

Men den senare hänvisar sällan till webbplatsen när den svarar på användares frågor.

– Och däri ligger problemet: när Wikipedias synlighet minskar och reduceras till enbart träningsdata för AI-applikationer, förlorar den också framträdande plats i läsarnas och potentiella bidragsgivares medvetande, framhåller Stephen Harrison.

Författaren utvecklar:

– När någon lägger märke till ett ämne som är dåligt beskrivet på Wikipedia kan de känna sig motiverade att rätta till det. Men denna handlingskraft försvinner när felet kommer genom en AI-sammanfattning, där källan till informationen inte är tydlig.

Fjärde mest populära

Wikipedia är en av de mest besökta webbplatserna i hela världen.

Enligt det amerikanska analysföretaget Semrush toppas den enbart av Google, Youtube och Facebook. Med sina 6,9 miljoner besök i augusti månad ligger den före andra jättar som Instagram, Reddit, WhatsApp och Amazon.

Men på toppmötet i Polen diskuterades också en lösning för att säkra sajtens framtid – nämligen att börja rekrytera fler yngre redaktörer födda efter millennieskiftet.

– Och öka deras medvetenhet om hur brett Wikipedia-innehåll används över internet, förklarar Stephen Harrison.

Två faror

Techjournalisten flaggar dock för två saker.

För det första konsumerar de flesta unga personer internet via sin telefon. Det är inte en optimal plattform för att redigera Wikipediaartiklar.

Ett annat hinder är att Wikipedia är så etablerat. Det har förlorat sitt nyhetsvärde.

– Det betyder att “Generation Z” måste närma sig Wikipedia inte som ett spännande vilda västern, men som en institution kan de gradvis förbättras, argumenterar Stephen Harrison.

Foto: C. Hume

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste få samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera eftergifter av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen