LARMET: Världens fjärde mest populära webbsida kan raderas

2024 09 13

Hemsidan beskrivs som “världens viktigaste kunskapsplattform”.

Men nu är omåttligt välbesökta Wikipedia i fara.

Sajten, som grundades redan 2001, står inför en “existentiell kris” och riskerar att försvinna helt från internet.

Det larmet kommer i samband med toppmötet och “Wikimania-konferensen” som nyligen ägde rum i Polen, rapporterar The Guardian.

– Många av talarna framhöll hur Wikipedia står inför ett existentiellt hot om att försvinna i dunkel eller förfalla, understryker tidningens techjournalist Stephen Harrison, som även är författare till boken “The Editors”, en roman inspirerad av Wikipedia.

Synligheten går förlorad

Det refereras till Wikipedia i enorma mängder. I allt från uppsatser på gymnasiet till AI-sammanfattningar av exempelvis ChatGPT.

Men den senare hänvisar sällan till webbplatsen när den svarar på användares frågor.

– Och däri ligger problemet: när Wikipedias synlighet minskar och reduceras till enbart träningsdata för AI-applikationer, förlorar den också framträdande plats i läsarnas och potentiella bidragsgivares medvetande, framhåller Stephen Harrison.

Författaren utvecklar:

– När någon lägger märke till ett ämne som är dåligt beskrivet på Wikipedia kan de känna sig motiverade att rätta till det. Men denna handlingskraft försvinner när felet kommer genom en AI-sammanfattning, där källan till informationen inte är tydlig.

Fjärde mest populära

Wikipedia är en av de mest besökta webbplatserna i hela världen.

Enligt det amerikanska analysföretaget Semrush toppas den enbart av Google, Youtube och Facebook. Med sina 6,9 miljoner besök i augusti månad ligger den före andra jättar som Instagram, Reddit, WhatsApp och Amazon.

Men på toppmötet i Polen diskuterades också en lösning för att säkra sajtens framtid – nämligen att börja rekrytera fler yngre redaktörer födda efter millennieskiftet.

– Och öka deras medvetenhet om hur brett Wikipedia-innehåll används över internet, förklarar Stephen Harrison.

Två faror

Techjournalisten flaggar dock för två saker.

För det första konsumerar de flesta unga personer internet via sin telefon. Det är inte en optimal plattform för att redigera Wikipediaartiklar.

Ett annat hinder är att Wikipedia är så etablerat. Det har förlorat sitt nyhetsvärde.

– Det betyder att “Generation Z” måste närma sig Wikipedia inte som ett spännande vilda västern, men som en institution kan de gradvis förbättras, argumenterar Stephen Harrison.

Foto: C. Hume

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen