13 okt 26

LARMET: Världens fjärde mest populära webbsida kan raderas

2024 09 13

Hemsidan beskrivs som “världens viktigaste kunskapsplattform”.

Men nu är omåttligt välbesökta Wikipedia i fara.

Sajten, som grundades redan 2001, står inför en “existentiell kris” och riskerar att försvinna helt från internet.

Det larmet kommer i samband med toppmötet och “Wikimania-konferensen” som nyligen ägde rum i Polen, rapporterar The Guardian.

– Många av talarna framhöll hur Wikipedia står inför ett existentiellt hot om att försvinna i dunkel eller förfalla, understryker tidningens techjournalist Stephen Harrison, som även är författare till boken “The Editors”, en roman inspirerad av Wikipedia.

Synligheten går förlorad

Det refereras till Wikipedia i enorma mängder. I allt från uppsatser på gymnasiet till AI-sammanfattningar av exempelvis ChatGPT.

Men den senare hänvisar sällan till webbplatsen när den svarar på användares frågor.

– Och däri ligger problemet: när Wikipedias synlighet minskar och reduceras till enbart träningsdata för AI-applikationer, förlorar den också framträdande plats i läsarnas och potentiella bidragsgivares medvetande, framhåller Stephen Harrison.

Författaren utvecklar:

– När någon lägger märke till ett ämne som är dåligt beskrivet på Wikipedia kan de känna sig motiverade att rätta till det. Men denna handlingskraft försvinner när felet kommer genom en AI-sammanfattning, där källan till informationen inte är tydlig.

Fjärde mest populära

Wikipedia är en av de mest besökta webbplatserna i hela världen. 

Enligt det amerikanska analysföretaget Semrush toppas den enbart av Google, Youtube och Facebook. Med sina 6,9 miljoner besök i augusti månad ligger den före andra jättar som Instagram, Reddit, WhatsApp och Amazon.

Men på toppmötet i Polen diskuterades också en lösning för att säkra sajtens framtid – nämligen att börja rekrytera fler yngre redaktörer födda efter millennieskiftet.

– Och öka deras medvetenhet om hur brett Wikipedia-innehåll används över internet, förklarar Stephen Harrison.

Två faror

Techjournalisten flaggar dock för två saker. 

För det första konsumerar de flesta unga personer internet via sin telefon. Det är inte en optimal plattform för att redigera Wikipediaartiklar. 

Ett annat hinder är att Wikipedia är så etablerat. Det har förlorat sitt nyhetsvärde.

– Det betyder att “Generation Z” måste närma sig Wikipedia inte som ett spännande vilda västern, men som en institution kan de gradvis förbättras, argumenterar Stephen Harrison.

Foto: C. Hume

Text: Redaktionen


NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet. 

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


13 okt 2026

“Kommer krossa er” – Sverige och Nato ger grönt ljus

2026 10 13

Sverige och övriga 31 Natoländer har sagt ja till att acceptera en ny försvarsplan kallad “segerteori”.

Planen tillkännages av Natos högste befälhavare Alexus G. Grynkewich vid den stora säkerhetskonferensen i Warszawa.

– Om någon är dum nog att attackera oss, kommer vi att slåss, framhäver Natochefen enligt finländska Iltaleheti.

"Förgör er bit för bit"

Segerteorin skulle innebära en omfattande motattack mot det land som potentiellt får för sig att angripa Nato. Det råder inget tvivel om att budskapet är riktat till Vladimir Putin och Kreml, även om Ryssland inte pekas ut vid namn.

Försvarsalliansen skulle attackera från land, i luften, till sjöss, från rymden och i cyberrymden, varnar Grynkewich.

– Vi kommer att krossa fienden och förgöra den bit för bit, säger han.

"Historiskt budskap"

Enligt Grynkewich blev planen färdigställd för tre månader sedan. Målet skulle vara tydligt: alla ryska attacker ska stoppas om Ryssland får för sig att gå till anfall. Långdistansmissiler skulle slå ut ryska kommandoposter och luftförsvarssystem i Kaliningrad, områden kring Sankt Petersburg och i Belarus, skriver RBC Ukraine.

Lauri Nurmi, politisk redaktör på Iltalehti, beskriver Natochefens besked som ett historiskt budskap till Kreml.

– Om motståndaren beslutar sig för att fortsätta attacken eller använder sina reserver till den, kommer vi att bryta det krigföringssystem som används mot oss. Detta inkluderar inte bara den anfallande enheten i sig, utan absolut allt som stöder, upprätthåller eller leder den enheten. För att åstadkomma detta kommer vi att använda ett brett lager av vapen, från toppmoderna precisionsvapen till ett överväldigande antal prisvärda och skalbara system. Vi kommer att tillämpa kontinuerligt och obevekligt tryck, både kinetiskt och icke-kinetiskt, säger Grynkewitch.

Läs mer: Rubio pekar ut nytt favoritland i Europa – ”idealisk inkörsport”

Målet inte slå ut Kreml

Natochefen understryker samtidigt att alliansen inte skulle hota Rysslands existens. Därmed skulle Moskva inte ha någon anledning att eskalera med kärnvapen. Det är inte heller planen att försöka besegra eller undergräva den ryska regeringen.

Målet är istället att stoppa alla ryska attacker.

– Fiendestyrkor och deras stödkapacitet kommer att försvagas och förstöras. Genom att göra detta försöker vi inte tillfoga vår motståndare strategiska nederlag, och det behöver vi inte heller göra, säger befälhavaren.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: UX Gun resp President of Russia Office

Text: Redaktionen