LARMET: Världens fjärde mest populära webbsida kan raderas

2024 09 13

Hemsidan beskrivs som “världens viktigaste kunskapsplattform”.

Men nu är omåttligt välbesökta Wikipedia i fara.

Sajten, som grundades redan 2001, står inför en “existentiell kris” och riskerar att försvinna helt från internet.

Det larmet kommer i samband med toppmötet och “Wikimania-konferensen” som nyligen ägde rum i Polen, rapporterar The Guardian.

– Många av talarna framhöll hur Wikipedia står inför ett existentiellt hot om att försvinna i dunkel eller förfalla, understryker tidningens techjournalist Stephen Harrison, som även är författare till boken “The Editors”, en roman inspirerad av Wikipedia.

Synligheten går förlorad

Det refereras till Wikipedia i enorma mängder. I allt från uppsatser på gymnasiet till AI-sammanfattningar av exempelvis ChatGPT.

Men den senare hänvisar sällan till webbplatsen när den svarar på användares frågor.

– Och däri ligger problemet: när Wikipedias synlighet minskar och reduceras till enbart träningsdata för AI-applikationer, förlorar den också framträdande plats i läsarnas och potentiella bidragsgivares medvetande, framhåller Stephen Harrison.

Författaren utvecklar:

– När någon lägger märke till ett ämne som är dåligt beskrivet på Wikipedia kan de känna sig motiverade att rätta till det. Men denna handlingskraft försvinner när felet kommer genom en AI-sammanfattning, där källan till informationen inte är tydlig.

Fjärde mest populära

Wikipedia är en av de mest besökta webbplatserna i hela världen.

Enligt det amerikanska analysföretaget Semrush toppas den enbart av Google, Youtube och Facebook. Med sina 6,9 miljoner besök i augusti månad ligger den före andra jättar som Instagram, Reddit, WhatsApp och Amazon.

Men på toppmötet i Polen diskuterades också en lösning för att säkra sajtens framtid – nämligen att börja rekrytera fler yngre redaktörer födda efter millennieskiftet.

– Och öka deras medvetenhet om hur brett Wikipedia-innehåll används över internet, förklarar Stephen Harrison.

Två faror

Techjournalisten flaggar dock för två saker.

För det första konsumerar de flesta unga personer internet via sin telefon. Det är inte en optimal plattform för att redigera Wikipediaartiklar.

Ett annat hinder är att Wikipedia är så etablerat. Det har förlorat sitt nyhetsvärde.

– Det betyder att “Generation Z” måste närma sig Wikipedia inte som ett spännande vilda västern, men som en institution kan de gradvis förbättras, argumenterar Stephen Harrison.

Foto: C. Hume

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen